Läkare bör informera patienter om risker i fråga om sekretess för känsliga uppgifter i digitaliserade journaler, skrev Jonas Hartelius och Lita Tibbling Grahn i Läkartidningen 3–4/2015 (Läkartidningen. 2015;112:DAXR) och förordade en förändring i Läkarförbundets etiska regler. I nästa nummer av Läkartidningen publicerades ytterligare en artikel på samma tema (Läkartidningen. 2015;112:DCAU), i vilken Hans Wingstrand och medförfattare tog upp de integritetsproblem som följer av IT-synergin i vården.

I den senare artikeln spekulerades att hundratusentals vårdmedarbetare i offentlig och privat vård skulle kunna läsa landets alla journaluppgifter och läkemedelsordinationer, och i Jonas Hartelius och Lita Tibbling Grahns artikel tas det upp att läkaren bör berätta för sina patienter om riskerna med digitaliserade journaluppgifter, däribland dataintrång av obehöriga. Med obehöriga åsyftades bland andra signalspaningsmyndigheter och underrättelseorgan i andra länder, som enligt skribenterna kan ha ett intresse av att läsa och lagra känsliga personuppgifter ur journalerna.

Om det finns oro för att tjuvläsande vårdpersonal eller internationella underrättelseorgan gör intrång i datasystemen borde kritiken riktas mot dem. Att begränsa patienternas rättigheter är inte ett alternativ. Den lagstiftning vi har ger patienten rätt att godkänna vilka personer som får tillgång till journalen. Patienterna äger sin information och om de vill ha tillgång till den digitalt bör de också få det.

Vi tycker i likhet med debattörerna att patientsäkerheten är viktig. Den är rentav livsviktig för patienterna, särskilt för oss med kroniska sjukdomar. Som Sveriges största patientorganisation drar Reumatikerförbundet i den delen samma slutsatser.

Tvärtemot debattörerna förordar Reumatikerförbundet en ökad digitalisering av patientjournaler och att patienterna ska få möjlighet att läsa och komma åt journalen via nätet. Vi vet genom våra medlemmar att de försök som gjorts i Uppsala ökar patientsäkerheten. Det ger bättre följsamhet till ordination, det ger en större känsla av trygghet och det är lätt att kontrollera att man verkligen har förstått vad behandlande läkare har sagt.

Förslaget att ändra Läkarförbundets etiska regler verkar hämmande på utvecklingen av e-hälsotjänster som både underlättar för patienterna och är tidsbesparande för läkarkåren. Vi har inget emot att man tar fram ett etiskt regelverk för digitala journaler men då i syfte att förbättra informationen till patienten om varför digitaliserade tjänster kan vara till fördel.