Annons

Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DCAU Läkartidningen 05/2015
Lakartidningen.se 2015-01-23

Från Hippokrates till IT-synergi:»Tystnadsplikten avskaffas i vårdens IT-system«

bild Vill vi verkligen att alla anställda inom vården, Försäkringskassan, Socialtjänsten och även polisen ska ha tillgång till journaluppgifter? Foto: Colourbox

Att landstingen insisterar på att äga alla journaluppgifter och dessutom anser sig ha mandat att göra dessa fullt tillgängliga leder till ett förmyndarsamhälle ovärdigt en demokrati, anser Hans Wingstrand och medförfattare.

Hans Wingstrand, läkare, professor, Lund

hans.wingstrand@med.lu.se

Bengt Hanson, allmänläkare, chefläkare, division allmänmedicin, Landstinget i Värmland

Bengt Hjelmqvist, distriktsläkare, Astrakanens vårdcentral, Nybro

Christian Ingvar, läkare, professor, Lund

Vart tog patienternas rätt till integritet och sekretess vägen i vårdens IT-system? Hundratusentals vårdmedarbetare i offentlig och privat vård planeras kunna läsa landets alla journaluppgifter och läkemedelsordinationer, med försumbar risk för upptäckt om det sker obehörigt. Konsekvenserna för patienterna belystes utmärkt i en krönika på webbplatsen IT i vården [1] och i Läkartidningen i en klok analys av de etiska problemen med den i praktiken avskaffade sekretessen i dagens IT-system [2].

En »IT-synergi« mellan entusiastiska men fartblinda beslutsfattare och deras leverantörer har kidnappat IT-utvecklingen från patienter och vårdmedarbetare. Utan föregående behovsanalyser läggs stora summor av skattebetalarnas pengar på projekt där kostnadsnyttokvoten är mycket hög och sekretess i praktiken saknas. Nationell ordinationsdatabas (NOD) och Nationell patientöversikt (NPÖ) är exempel på två sådana akutella stora projekt. 

Inför NPÖ hade uppenbarligen inte någon behovsanalys gjorts. Antalet sökningar har sedan starten 2011 bara stigit från 180 till 400 per månad [3], och i en intervju i maj 2014 ifrågasatte vd för IT-leverantören Inera själv behovet av NPÖ. Han beskrev stora tekniska problem och kostnader och avslöjade att »NPÖ läggs ned i nuvarande form«, varefter man vill göra ett omtag [3].

Redan 2011 kunde man ha lyssnat på varningsklockor från Storbritannien [4], och två år senare kunde man i The Guardian läsa hur ett misslyckat och då skrotat brittiskt NPÖ-projekt kostat skattebetalarna hisnande drygt 100 miljarder svenska kronor [5].

Att få bekymrar sig om patientens integritet är ändå den allvarligaste aspekten på IT-synergin. Den »nya« patientdatalagen (2008) negligeras av många landsting som fortfarande inte gett patienterna deras lagstadgade rätt att spärra journaluppgifter [6, 7]. Det finns uppenbarligen ett starkt motstånd mot att följa lagen, sannolikt eftersom möjligheten att spärra uppgifter motverkar det vårdpolitiska syftet med projekt som NOD och NPÖ, nämligen maximal tillgänglighet till journaluppgifter [8].

Att landstingen insisterar på att äga alla journaluppgifter och dessutom anser sig ha mandat att göra dessa fullt tillgängliga leder till ett förmyndarsamhälle ovärdigt en demokrati. Vill vi verkligen att alla anställda inom vården, Försäkringskassan, Socialtjänsten och, som i Storbritannien, även polisen [9], som har ett lösenord ska ha full tillgång till journaluppgifter från sina skrivbord? Nej, det är självklart patienten som ska ha detta mandat och själv få bedöma och ta den eventuella medicinska risk det innebär att spärra sina journaluppgifter. Nya tekniska behörighetslösningar måste därför införas.

Statens offentliga utredningars förslag till ny patientdatalag (SOU 2014:23) [10] syftar uppenbarligen till att juridiskt bereda väg för maximal tillgänglighet till journaluppgifter via NOD och NPÖ. Förslaget skulle därmed radikalt försvaga patienternas rätt till integritet och sekretess. Att Läkarförbundet som remissinstans valt att prioritera användarperspektivet och tillstyrkt förslaget utan tyngre kritik är anmärkningsvärt [11]. Glädjande nog kritiserade däremot Datainspektionen i mycket skarpa ordalag lagförslaget ur integritetssynpunkt och skriver i sitt remissvar »Sammanfattningsvis avstyrker Datainspektionen förslaget i betänkandet som helhet« [12, 13]. 

2 400 år efter Hippokrates är det nu dags för läkarprofessionen att reagera. »Vad jag under utövandet av mitt yrke eller under umgänget med människor utom yrket sett eller hört, och som möjligen är av beskaffenhet att ej böra utspridas, skall jag förtiga och anse som om det vore osagt.« Så lyder en del av den hippokratiska eden [15].

När kommer Läkarförbundet och Läkaresällskapet att agera i denna fundamentala, men i IT-hetsen försummade, etiska förtroendefråga?

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Kommentarer (8)

  • Anpassa journaler till ny tidsålder

    2015-01-24 11:59 | Jag tror att Hippokrates hade sagt; IT-baserade journaler är önskvärda eftersom de effektiviserar vården men utelämna vid journalskrivning de mest känsliga uppgifterna, som kan skada patienten.
    Med andra ord; journalerna bör ändra utseende och innehåll vilket kräver diskussion bland läkare och andra. Orden " kronisk stress under barndomen" kan ersätta detaljerad beskrivning av dålig barndom. Patienten kan därmed välja vilka detaljer skall lämnas ut vid ett läkarbesök resp. vid kontakter med Försäkringskassan.

    Michael Matousek, Överläkare, Vasa P mottagning

    Jäv:

  • Överdriven sekretess ...

    2015-01-26 13:45 | I Region Skåne har man gått andra hållet:
    I journalsystemet Obstetrix spärras journalen automatiskt för andra berörda vårdgivares insyn. Detta UTAN att patienterna informeras därom. Den gravida skriver in sig på Mödravårdscentralen - men mottagande Specialistmödravård respektive Förlossningsenhet får/kan inte läsa journalen utan att först få vederbörandes personliga medgivande (varefter det ändå får användas ett flertal knapptryckningar för att komma åt de nödvändiga uppgifterna).
    Det centrala i ovanstående är inte spärren, utan att den gravida kvinnan inte informeras om att hennes journal i princip endast är tillgänglig för den som skriver den.
    Än slank man hit, an slank man dit …

    Jan Johnsen, överläkare, Kvinnokliniken Ystad

    Jäv:

  • Kontorslandskap i vården äventyrar sekretessen.

    2015-01-27 11:14 | Mycket bra artikel! Ett annat problem för sekretessen är kontorslandskap i vården. I det nya Psykiatrins Hus vid Akademiska sjukhuset i Uppsala arbetar läkare, annan sjukvårdspersonal samt administratörer i stora kontorslandskap. Visserligen finns ljuddämpande skärmar uppsatta emellan skrivborden, men överhörning är ändå ett mycket stort problem. När läkare dikterar journalanteckningar med sekretessbelagd information kan andra, som inte deltar i vården av den aktuella patienten höra vartenda ord som dikteras. Samma sak gäller vid telefonsamtal med patienter eller vid samtal om patienter personal emellan. Inspektionen för vård och omsorg granskar nu bristerna i sekretessen i kontorslandskapen.

    Anna Rask-Andersen, Professor/överläkare. Huvudskyddsombud och vice ordförande i Upplands allmänna läkarförening, Akademiska sjukhuset, Uppsala

    Jäv:

  • När kommer motaktionen?

    2015-02-02 20:24 | Mycket bra artikel! Våra beslutsfattare respekterar inte det förtroende patienterna lämnar oss utan gör uppgifterna tillgängliga för en oändlig skara människor, som inte vi läkare avsett. När kommer motaktionen, undrar jag? Hur kan man värdera tillgången till obegränsad information så mycket så att enskilda i praktiken saknar kontroll? Jag är oroad. Det är obegripligt för mig att inte debatten märks mer. Varför tror så många att det här är bra? NPÖ och andra liknande system är vår tids Kejsare utan kläder, tycker jag.

    Susanna Sandberg, läkare, Hudkliniken, Centralsjukhuset Karlstad

    Jäv:

  • Var finns Läkarförbundet och Läkarsällskapet i integritetsdebatten?

    2015-02-08 15:04 | Michael Matousek föreslår, sannolikt retoriskt, att vi ska censurera innehållet i patienternas journaler. Fördelen skulle i så fall bli att journalerna blev mycket korta och lättlästa, nackdelarna att dom blev odugliga som verktyg i vården, för forskning, för utbildning, för kvalitetskontroll och för hälsostatistik.
    Jan Johnsen menar att sekretessen är överdriven då vårdgivaren, som i hans fall, faktiskt följer Patientdatalagen och ”spärrar” journaler där patienten inte givit sitt samtycke till läsning hos annan vårdgivare. Denna s.k. ”spärr” går man dock enkelt förbi med ett par extra klick på skärmen vare sig patienten är närvarande eller ej.
    Anna Rask-Andersen pekar på ett annat stort integritetsproblem i form av öppna kontorslandskap i vården.

    Under de senaste månaderna har i tre debattartiklar i Läkartidningen (1, 2, 3) tung kritik förts fram vad gäller avsaknaden av sekretess i IT-vården och bristen på respekt för patientens integritet och rätt att själv ”äga” sin journal. Detta är en fråga om hippokratisk läkaretik och om de sociala risker IT-vården utsätter våra patienter för. Att som många landsting förvägra patienterna sin rätt att på ett säkert sätt ”spärra” sin journal är ett brott mot Patientdatalagen v2008.

    Från Läkarförbundet och Läkarsällskapet har ännu ingenting hörts i denna debatt. Vi förväntar oss nu att LF och LS yttrar sig i debatten och liksom Datainspektionen, och nu även Justitiekanslern (4), ställer sig på våra patienters sida, uttalar sin kritik mot ”IT-synergin” som sedan sex år negligerat Patientdatalagen och kräver att nya tekniska behörighets-lösningar snarast tas fram.

    Hans Wingstrand, Bengt Hanson, Bengt Hjelmqvist, Christian Ingvar

    Referenser:
    1. Eklöf M. Då tystnadsplikt ersätts av informationsdelning. Läkartidningen. 2014;111:CZXH.
    2. Harteluis J, Tibbling Grahn L. Inför ny läkaretisk regel för digitala journaler. Läkartidningen. 2015;112:DAXR
    3. Wingstrand H, Hanson B, Hjelmqvist B, Ingvar C. Tystnadsplikten avskaffas i vårdens IT-system. Läkartidningen. 2015;112:DCAU
    4. http://www.jk.se/sv-SE/Beslut/YttrandenIVissaFragor/5199-14-80.aspx

    Hans Wingstrand, läkare, professor, Lund

    Jäv:

  • Fel att kunna spärra mellan mödravård och förlossning

    2015-02-09 12:40 | Håller fullständigt med Jan Johnsen. Det är fel att kunna spärra mellan mödravård och förlossning, då det rör sig om samma vårdprocess. Förlossningsläkare menar att mödrahälsovården starkt bidrar till att vi har så säkra förlossningar i Sverige. En blivande mamma som spärrar sin mödravårdsjournal utsätter inte bara sig själv utan även sitt ofödda barn för risk. Det borde inte vara möjligt. Vem har tagit beslutet att automatiskt spärra journalen från mödravården? Sannolikt någon utan ordentliga kunskaper om vården. Har hört talas om ett fall där en medvetslös mamma inkom till förlossningen med svåra komplikationer. Förlossningsläkaren hade inte några som helst uppgifter om patienten, då journalen från mödravården var spärrad och inte gick att öppna.

    Anna Rask-Andersen, Professor/överläkare. Huvudskyddsombud och vice ordförande i Upplands allmänna läkarförening, Akademiska sjukhuset, Uppsala

    Jäv:

  • Moment 22 i Integritetens men ej patientens namn ...

    2015-02-10 14:54 | Wingstrands et al's synpunkt att ”Denna s.k. ”spärr” går man dock enkelt förbi med ett par extra klick på skärmen vare sig patienten är närvarande eller ej” är milt sagt förvånande:
    Enligt patientdatalagen krävs patientens personliga samtycke till att en åtkomstspärrad journal öppnas.
    Att öppna den utan hennes närvara, eller åtminstone personliga samtycke, är sålunda lagbrott!
    Att öppna journalen med Nödläge’s-knappen om man inte har ett hyperakut läge är ett inflatoriskt och bekymmersam umgänge med sanningen.
    Att inte läsa journalen är tjänstfel.
    Som Region Skåne har lagd in sina spärrar ”I integritetens” (men inte patientens!) namn har sålunda ledd till ett Moment 22.
    Att verkligheten sedan är som Wingstrand et Al anger menar jag är ett mycket bekymmersamt tecken på dubbelmoral, som definitivt inte kan styrka patienternas förtroende för vare sig sjukvården eller vi som jobbar i den!
    De som lagt upp detta och motsvarande system verkar sålunda vara byråkrater och tekniker som inte lyssnar till de som jobbar med verkliga livet. Detta håller till och med Datainspektionen med om (personlig mail-korrespondens)

    Jan Johnsen, överläkare, kk Ystad

    Jäv:

  • Brist på kommunikation mellan vårdens aktörer är ett stort problem

    2015-02-15 22:08 | För att en person som söker vård skall känna sig trygg så måste det vara helt säkert att kunna berätta genanta, upprörande eller andra privata detaljer i förtroende för läkaren/vårdpersonalen utan att det kommer någon annan till kännedom. Det är grunden för tillit och det i sig är grunden för att kunna hjälpa en person som söker vård. Jag tror få säger emot det. I ett allt mer öppet samhälle där det mesta sker via datorn så ställs allt högre krav på flera olika samhällsinstanser, bland annat vården. Det finns således en etisk utmaning i att dela information, men det finns också en mycket stor problematik i att vi har alltför dåliga kommunikationssystem mellan viktiga delar av vården. Det som jag själv arbetar närmast är kommunikationen mellan landstinget som vårdgivare och kommunens olika verksamheter. En äldre person som skrivs hem ifrån sjukhus till ett kommunalt boende kan ofta skickas in igen, eller inte få adekvat vård, för att boendet inte haft god information, och även om den fanns inte kommit åt den på ett enkelt sätt. Vän av ordning säger såklart att det visst skall finnas uppdaterade medicinlistor, epikriser med mera då patienten skrivs ut från sjukhus, men vi vet alla att det inte alltid är fallet. Ett delande av uppgifter, där patienten samtycker eller anses vara i stort behov av att man delar information (ex för en dement person) är av största vikt. Att någon annan än den som behöver journaluppgifter för att ge patienten en adekvat vård kan komma åt patientjournalen skulle innebära en mycket stor förtroendeförlust och med stor sannolikhet en avsevärt sämre vård. Men att den som behöver informationen för att ge patienten en bättre sammantagen vård kan komma åt informationen, ex via NPÖ liknande lösningar, är enbart av godo för den enskilda och systemet.

    Robert Sarkadi Kristiansson, Chefsläkare, Hälsa och Habilitering, Uppsala

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Vårdköerna växer igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Annons Annons
bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

bild

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Något färre fall av invasiva grupp A-streptokockinfektioner

Nyheter | Säsongen 2014–2015 minskade antalet invasiva infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) något jämfört med säsongen innan. Det framgår av Folkhälsomyndigheten säsongsrapport. () 20 JUN 2016

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons