Annons

Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DDFF Läkartidningen 08/2015
Lakartidningen.se 2015-02-17

Svenska Läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund:Vi efterlyser en reglerad och kvalitetssäkrad fortbildning

Ett system för läkares fortbildning bör utvecklas och kvalitetssäkras i samverkan mellan arbetsgivaren, professionen och Socialstyrelsen. Utgångspunkten bör vara en årlig fortbildningsplan. Detta menar Svenska Läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund.

Stefan Lindgren, vice ordförande

stefan.lindgren@med.lu.se

Torbjörn Ledin, ordförande, ­utbildningsdelegationen

Kerstin Nilsson, ordförande; alla ­Svenska Läkare­sällskapet

Eva Engström, ordförande, ­forsknings- och utbildningsdelegationen

Per Johansson, utredningschef

Heidi Stensmyren, ordförande; alla ­Sveriges läkarförbund

Yrkesverksamheten efter uppnådd specialistkompetens utgör den längsta perioden i läkarens gärning. Till skillnad från grund- och vidareutbildning saknas dock formell reglering av fortbildning och handledning för specialisten. Svenska Läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund ser det som nödvändigt att det finns system för att säkerställa att alla läkare har den kompetens som nuvarande och kommande verksamhet förutsätter.

Fortbildning bör därför liksom undervisning och forskning ses som en självklar del av produktionen inom hälso- och sjukvården. Vi menar att ett sådant system bör utvecklas och kvalitetssäkras i samverkan mellan ­arbetsgivaren, professionen och Socialstyrelsen. Det bör främst vara inriktat på att bredda och fördjupa kompetens­en hos alla medarbetare och inte endast på att identifiera de få som brister. 

Läkaryrket innebär livslångt lärande. Läkares utbildning bör därför ses som en kontinuerlig länk, från grundutbildning över vidareutbildningen (ST) till den fortsatta kontinuerliga fortbildningen (continuing professionell development, CPD) som pågår ända fram till den sista yrkesverksamma dagen. Uppdatering och fördjupning av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt måste ske fortlöpande under hela yrkeslivet, baserat på verksamhetens, profession­ens, läkarens, patienternas och samhällets behov. Det finns vetenskapligt stöd för att resultaten i vården försämras om fortbildningen eftersätts, även beträffande läkare med lång erfarenhet. Detta gäller hela bredden av professionell förmåga, och inte bara kunskap inom det egna expertområdet.

Till skillnad från de homogena första två faserna av läkarutbildningen, utvecklas läkarna under den yrkesverksamma perioden som specialist i olika riktningar mot bakgrund av sina arbetsuppgifter och de kompetenskrav deras verksamhet ställer. Dessutom sker en kontinuerlig utveckling av verksamhetens innehåll, arbetsformer och organisation.

Tyngdpunkten i morgondagens hälso- och sjukvård ligger på verksamheternas samlade kompetens snarare än enbart på de enskilda medarbetarna. Kompetensen bygger på en hög grad av samverkan mellan kollegor, andra vårdprofessioner och det kringliggande samhället och inte minst med patienterna. Framtidens patienter, som både har större förväntningar på delaktighet och i allt större utsträckning är åldrade och multisjuka, ställer nya krav på hälso- och sjukvården.

Förutom att bidra till hög kvalitet i den egna verksamheten ska den specialistkompetenta läkaren också medverka till att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården. Fortbildning är därför, i likhet med förbättringsarbete, utbildning av studenter, kollegor och andra medarbetare samt forskning, en lika självklar del av produktionen som de sjukvårdande aktiviteterna i sig.

Ansvaret för att den egna kompetensutvecklingen är adekvat ligger hos lä­karen själv.  Men arbetsgivaren måste göra den möjlig och ställa resurser till förfogande. Fortbildningen måste fokusera på lärande med en nära koppling till mätbara förbättringar av resultaten av vården och förbättrad hälsa hos patienterna. Liksom för allt annat lärande krävs variation av metoder och aktiviteter för att de förväntade läranderesultaten ska uppnås. Deltagande i kurser och kongresser utgör en del, men räcker inte.

Viktigast är alltid det erfarenhetsbaserade lärandet i vardagen med systematisk reflektion över utveckling och förbättring. Det sker genom kollegiala och interprofessionella samtal, handledning, mentorskap och litteraturstudier. Det förutsätter främst av allt en tillåtande och uppmuntrande kultur på arbetsplatsen med möjligheter till återkoppling. Andra exempel på lärandeaktiviteter i fortbildningen är systematiska studier av den vetenskapliga litteraturen, eget vetenskapligt arbete, undervisning, förbättringsarbete, författarskap, föreningsarbete, ledarskap, kommittéarbete, auskultation samt deltagande i kurser och kongresser. Allt detta förutsätter att kompetensutveckling ses som en nödvändig del av arbetet och att tid och resurser avsätts.

Läkarnas fortbildning bör naturligtvis även kvalitetssäkras. Granskning av den enskilde specialistläkarens kompetens och kompetensutveckling är dock mycket svårare än under den grundläggande utbildningen och ST. Det beror på den individuella kompetensprofil, baserad på verksamhetens krav och karaktär, som läkaren utvecklat. Gemensamma specialitetsövergripande kunskapsprov är av det skälet ej relevanta.

Mera rimligt är i stället att kvalitetsgranska själva fortbildningsprocessen. En sådan inriktning på kvalitetssäkringen har dessutom fördelen av att den utvecklar kvaliteten i hela verksamheten och avseende alla medarbetare, i stället för att inriktas på att identifiera de få som brister i kvalitet. Utgångspunkten bör vara en årlig fortbildningsplan som tas fram i överenskommelse mellan den enskilde läkaren och arbetsgivaren. 

Fortbildningsplanen utgår från den enskilde läkarens behov och önskemål men också från verksamhetens behov av kompetensutveckling och förbättrade resultat. Den bör vara baserad på en analys av verksamhetens ­kvalitet, styrkor och brister samt på professionens bedömning av vad som ­är ändamåls­enliga fortbildningsaktiviteter. Planen bör utvärderas årligen och uppnådda resultat dokumenteras. Rekommendationer om fortbildningsaktiviteter som sektionerna/specialitetsföreningarna tar fram inom sina respektive områden kan utgöra ett underlag för planering av fortbildningen. 

Läkarförbundet och Läkaresällskapet kan också gemensamt ta fram riktlinjer för vad en fortbildningsplan bör innehålla och hur fortbildningsmeriter kan dokumenteras. Om utbildningsaktiviteterna redovisas i en portfölj där läk­a­ren själv dessutom reflekterar över sin utveckling och sina fortsatta lärandebehov kan portföljen utgöra underlag för bedömning av läkarens kompetensutveckling. Vi menar att denna bedömning bör göras av professionen på basen av överenskomna och tydliggjorda kriterier.

Utöver uppföljningen av den enskilda läkarens fortbildning bör jämförelser av förutsättningar och kvalitet i fortbildningen genomföras på aggregerad nivå, som underlag för kvalitetssäkringen av enskilda klinikers och enheters fortbildning. Läkaresällskapet och Läkarförbundet kan även här bidra genom att föreslå indikatorer som på olika sätt belyser fortbildningens kvalitet. Regelbundna fortbildningsöversyner kan komplettera resultaten från öppna jämförelser och stimulera ett ständigt lärande och systematiskt förbättringsarbete i verksamheten.

Kommentera

Kommentera
bild

Vårdköerna växer igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Annons Annons
bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

bild

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Något färre fall av invasiva grupp A-streptokockinfektioner

Nyheter | Säsongen 2014–2015 minskade antalet invasiva infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) något jämfört med säsongen innan. Det framgår av Folkhälsomyndigheten säsongsrapport. () 20 JUN 2016

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons