Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DDFF Läkartidningen 08/2015
Lakartidningen.se 2015-02-17

Svenska Läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund:Vi efterlyser en reglerad och kvalitetssäkrad fortbildning

Ett system för läkares fortbildning bör utvecklas och kvalitetssäkras i samverkan mellan arbetsgivaren, professionen och Socialstyrelsen. Utgångspunkten bör vara en årlig fortbildningsplan. Detta menar Svenska Läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund.

Stefan Lindgren, vice ordförande

stefan.lindgren@med.lu.se

Torbjörn Ledin, ordförande, ­utbildningsdelegationen

Kerstin Nilsson, ordförande; alla ­Svenska Läkare­sällskapet

Eva Engström, ordförande, ­forsknings- och utbildningsdelegationen

Per Johansson, utredningschef

Heidi Stensmyren, ordförande; alla ­Sveriges läkarförbund

Yrkesverksamheten efter uppnådd specialistkompetens utgör den längsta perioden i läkarens gärning. Till skillnad från grund- och vidareutbildning saknas dock formell reglering av fortbildning och handledning för specialisten. Svenska Läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund ser det som nödvändigt att det finns system för att säkerställa att alla läkare har den kompetens som nuvarande och kommande verksamhet förutsätter.

Fortbildning bör därför liksom undervisning och forskning ses som en självklar del av produktionen inom hälso- och sjukvården. Vi menar att ett sådant system bör utvecklas och kvalitetssäkras i samverkan mellan ­arbetsgivaren, professionen och Socialstyrelsen. Det bör främst vara inriktat på att bredda och fördjupa kompetens­en hos alla medarbetare och inte endast på att identifiera de få som brister. 

Läkaryrket innebär livslångt lärande. Läkares utbildning bör därför ses som en kontinuerlig länk, från grundutbildning över vidareutbildningen (ST) till den fortsatta kontinuerliga fortbildningen (continuing professionell development, CPD) som pågår ända fram till den sista yrkesverksamma dagen. Uppdatering och fördjupning av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt måste ske fortlöpande under hela yrkeslivet, baserat på verksamhetens, profession­ens, läkarens, patienternas och samhällets behov. Det finns vetenskapligt stöd för att resultaten i vården försämras om fortbildningen eftersätts, även beträffande läkare med lång erfarenhet. Detta gäller hela bredden av professionell förmåga, och inte bara kunskap inom det egna expertområdet.

Till skillnad från de homogena första två faserna av läkarutbildningen, utvecklas läkarna under den yrkesverksamma perioden som specialist i olika riktningar mot bakgrund av sina arbetsuppgifter och de kompetenskrav deras verksamhet ställer. Dessutom sker en kontinuerlig utveckling av verksamhetens innehåll, arbetsformer och organisation.

Tyngdpunkten i morgondagens hälso- och sjukvård ligger på verksamheternas samlade kompetens snarare än enbart på de enskilda medarbetarna. Kompetensen bygger på en hög grad av samverkan mellan kollegor, andra vårdprofessioner och det kringliggande samhället och inte minst med patienterna. Framtidens patienter, som både har större förväntningar på delaktighet och i allt större utsträckning är åldrade och multisjuka, ställer nya krav på hälso- och sjukvården.

Förutom att bidra till hög kvalitet i den egna verksamheten ska den specialistkompetenta läkaren också medverka till att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården. Fortbildning är därför, i likhet med förbättringsarbete, utbildning av studenter, kollegor och andra medarbetare samt forskning, en lika självklar del av produktionen som de sjukvårdande aktiviteterna i sig.

Ansvaret för att den egna kompetensutvecklingen är adekvat ligger hos lä­karen själv.  Men arbetsgivaren måste göra den möjlig och ställa resurser till förfogande. Fortbildningen måste fokusera på lärande med en nära koppling till mätbara förbättringar av resultaten av vården och förbättrad hälsa hos patienterna. Liksom för allt annat lärande krävs variation av metoder och aktiviteter för att de förväntade läranderesultaten ska uppnås. Deltagande i kurser och kongresser utgör en del, men räcker inte.

Viktigast är alltid det erfarenhetsbaserade lärandet i vardagen med systematisk reflektion över utveckling och förbättring. Det sker genom kollegiala och interprofessionella samtal, handledning, mentorskap och litteraturstudier. Det förutsätter främst av allt en tillåtande och uppmuntrande kultur på arbetsplatsen med möjligheter till återkoppling. Andra exempel på lärandeaktiviteter i fortbildningen är systematiska studier av den vetenskapliga litteraturen, eget vetenskapligt arbete, undervisning, förbättringsarbete, författarskap, föreningsarbete, ledarskap, kommittéarbete, auskultation samt deltagande i kurser och kongresser. Allt detta förutsätter att kompetensutveckling ses som en nödvändig del av arbetet och att tid och resurser avsätts.

Läkarnas fortbildning bör naturligtvis även kvalitetssäkras. Granskning av den enskilde specialistläkarens kompetens och kompetensutveckling är dock mycket svårare än under den grundläggande utbildningen och ST. Det beror på den individuella kompetensprofil, baserad på verksamhetens krav och karaktär, som läkaren utvecklat. Gemensamma specialitetsövergripande kunskapsprov är av det skälet ej relevanta.

Mera rimligt är i stället att kvalitetsgranska själva fortbildningsprocessen. En sådan inriktning på kvalitetssäkringen har dessutom fördelen av att den utvecklar kvaliteten i hela verksamheten och avseende alla medarbetare, i stället för att inriktas på att identifiera de få som brister i kvalitet. Utgångspunkten bör vara en årlig fortbildningsplan som tas fram i överenskommelse mellan den enskilde läkaren och arbetsgivaren. 

Fortbildningsplanen utgår från den enskilde läkarens behov och önskemål men också från verksamhetens behov av kompetensutveckling och förbättrade resultat. Den bör vara baserad på en analys av verksamhetens ­kvalitet, styrkor och brister samt på professionens bedömning av vad som ­är ändamåls­enliga fortbildningsaktiviteter. Planen bör utvärderas årligen och uppnådda resultat dokumenteras. Rekommendationer om fortbildningsaktiviteter som sektionerna/specialitetsföreningarna tar fram inom sina respektive områden kan utgöra ett underlag för planering av fortbildningen. 

Läkarförbundet och Läkaresällskapet kan också gemensamt ta fram riktlinjer för vad en fortbildningsplan bör innehålla och hur fortbildningsmeriter kan dokumenteras. Om utbildningsaktiviteterna redovisas i en portfölj där läk­a­ren själv dessutom reflekterar över sin utveckling och sina fortsatta lärandebehov kan portföljen utgöra underlag för bedömning av läkarens kompetensutveckling. Vi menar att denna bedömning bör göras av professionen på basen av överenskomna och tydliggjorda kriterier.

Utöver uppföljningen av den enskilda läkarens fortbildning bör jämförelser av förutsättningar och kvalitet i fortbildningen genomföras på aggregerad nivå, som underlag för kvalitetssäkringen av enskilda klinikers och enheters fortbildning. Läkaresällskapet och Läkarförbundet kan även här bidra genom att föreslå indikatorer som på olika sätt belyser fortbildningens kvalitet. Regelbundna fortbildningsöversyner kan komplettera resultaten från öppna jämförelser och stimulera ett ständigt lärande och systematiskt förbättringsarbete i verksamheten.

Kommentera

Kommentera

Wikström svarar
på styrningskritik

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. () 26 JUL 2016

bild

Läkarförbundet för tredje året på Pridefestivalen i Stockholm

Nyheter | Fem frågor till Jonas Ålebring, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse, som på torsdag är moderator för ett seminarium som Läkarförbundet arrangerar under Prideveckan i Stockholm. () 26 JUL 2016

Annons Annons

Fler hiv-test vid möte öga mot öga

Nyheter | Gratis kondomer, prat med en informatör på en festival eller annan mötesplats och vetskap om att det går att testa sig med kort varsel ökar motivationen att göra ett hiv-test, enligt en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten. Förebyggande information på nätet eller i broschyrer har inte samma effekt. () 26 JUL 2016

bild

Första fallet i Europa av zika-
virusrelaterad mikrocefali

Nyheter | En spansk kvinna som blivit infekterad av zikavirus utomlands har fött ett barn som uppges lida av mikrocefali. Det är det första fallet i Europa, rapporterar BBC. () 26 JUL 2016

bild

Samtal i grupp
kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

Inspektion visade på brister i arbetsmiljö på Mälarsjukhuset

Nyheter | Arbetsmiljöverket pekar på en rad brister i arbetsmiljön vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna som man menar måste åtgärdas.Bland annat handlar det om bristande hantering av tillbud. () 26 JUL 2016

bild

Prognosen sämre för rökare med aromatashämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

Tio läkare skriver i Svenska Dagbladet: »Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. (4 kommentarer) 25 JUL 2016

bild

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. () 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Nya rön | Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. () 25 JUL 2016

Extremvärme ett ökande problem för globala folkhälsan

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domstol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016