Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DDFF Läkartidningen 08/2015
Lakartidningen.se 2015-02-17

Svenska Läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund:Vi efterlyser en reglerad och kvalitetssäkrad fortbildning

Ett system för läkares fortbildning bör utvecklas och kvalitetssäkras i samverkan mellan arbetsgivaren, professionen och Socialstyrelsen. Utgångspunkten bör vara en årlig fortbildningsplan. Detta menar Svenska Läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund.

Stefan Lindgren, vice ordförande

stefan.lindgren@med.lu.se

Torbjörn Ledin, ordförande, ­utbildningsdelegationen

Kerstin Nilsson, ordförande; alla ­Svenska Läkare­sällskapet

Eva Engström, ordförande, ­forsknings- och utbildningsdelegationen

Per Johansson, utredningschef

Heidi Stensmyren, ordförande; alla ­Sveriges läkarförbund

Yrkesverksamheten efter uppnådd specialistkompetens utgör den längsta perioden i läkarens gärning. Till skillnad från grund- och vidareutbildning saknas dock formell reglering av fortbildning och handledning för specialisten. Svenska Läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund ser det som nödvändigt att det finns system för att säkerställa att alla läkare har den kompetens som nuvarande och kommande verksamhet förutsätter.

Fortbildning bör därför liksom undervisning och forskning ses som en självklar del av produktionen inom hälso- och sjukvården. Vi menar att ett sådant system bör utvecklas och kvalitetssäkras i samverkan mellan ­arbetsgivaren, professionen och Socialstyrelsen. Det bör främst vara inriktat på att bredda och fördjupa kompetens­en hos alla medarbetare och inte endast på att identifiera de få som brister. 

Läkaryrket innebär livslångt lärande. Läkares utbildning bör därför ses som en kontinuerlig länk, från grundutbildning över vidareutbildningen (ST) till den fortsatta kontinuerliga fortbildningen (continuing professionell development, CPD) som pågår ända fram till den sista yrkesverksamma dagen. Uppdatering och fördjupning av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt måste ske fortlöpande under hela yrkeslivet, baserat på verksamhetens, profession­ens, läkarens, patienternas och samhällets behov. Det finns vetenskapligt stöd för att resultaten i vården försämras om fortbildningen eftersätts, även beträffande läkare med lång erfarenhet. Detta gäller hela bredden av professionell förmåga, och inte bara kunskap inom det egna expertområdet.

Till skillnad från de homogena första två faserna av läkarutbildningen, utvecklas läkarna under den yrkesverksamma perioden som specialist i olika riktningar mot bakgrund av sina arbetsuppgifter och de kompetenskrav deras verksamhet ställer. Dessutom sker en kontinuerlig utveckling av verksamhetens innehåll, arbetsformer och organisation.

Tyngdpunkten i morgondagens hälso- och sjukvård ligger på verksamheternas samlade kompetens snarare än enbart på de enskilda medarbetarna. Kompetensen bygger på en hög grad av samverkan mellan kollegor, andra vårdprofessioner och det kringliggande samhället och inte minst med patienterna. Framtidens patienter, som både har större förväntningar på delaktighet och i allt större utsträckning är åldrade och multisjuka, ställer nya krav på hälso- och sjukvården.

Förutom att bidra till hög kvalitet i den egna verksamheten ska den specialistkompetenta läkaren också medverka till att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården. Fortbildning är därför, i likhet med förbättringsarbete, utbildning av studenter, kollegor och andra medarbetare samt forskning, en lika självklar del av produktionen som de sjukvårdande aktiviteterna i sig.

Ansvaret för att den egna kompetensutvecklingen är adekvat ligger hos lä­karen själv.  Men arbetsgivaren måste göra den möjlig och ställa resurser till förfogande. Fortbildningen måste fokusera på lärande med en nära koppling till mätbara förbättringar av resultaten av vården och förbättrad hälsa hos patienterna. Liksom för allt annat lärande krävs variation av metoder och aktiviteter för att de förväntade läranderesultaten ska uppnås. Deltagande i kurser och kongresser utgör en del, men räcker inte.

Viktigast är alltid det erfarenhetsbaserade lärandet i vardagen med systematisk reflektion över utveckling och förbättring. Det sker genom kollegiala och interprofessionella samtal, handledning, mentorskap och litteraturstudier. Det förutsätter främst av allt en tillåtande och uppmuntrande kultur på arbetsplatsen med möjligheter till återkoppling. Andra exempel på lärandeaktiviteter i fortbildningen är systematiska studier av den vetenskapliga litteraturen, eget vetenskapligt arbete, undervisning, förbättringsarbete, författarskap, föreningsarbete, ledarskap, kommittéarbete, auskultation samt deltagande i kurser och kongresser. Allt detta förutsätter att kompetensutveckling ses som en nödvändig del av arbetet och att tid och resurser avsätts.

Läkarnas fortbildning bör naturligtvis även kvalitetssäkras. Granskning av den enskilde specialistläkarens kompetens och kompetensutveckling är dock mycket svårare än under den grundläggande utbildningen och ST. Det beror på den individuella kompetensprofil, baserad på verksamhetens krav och karaktär, som läkaren utvecklat. Gemensamma specialitetsövergripande kunskapsprov är av det skälet ej relevanta.

Mera rimligt är i stället att kvalitetsgranska själva fortbildningsprocessen. En sådan inriktning på kvalitetssäkringen har dessutom fördelen av att den utvecklar kvaliteten i hela verksamheten och avseende alla medarbetare, i stället för att inriktas på att identifiera de få som brister i kvalitet. Utgångspunkten bör vara en årlig fortbildningsplan som tas fram i överenskommelse mellan den enskilde läkaren och arbetsgivaren. 

Fortbildningsplanen utgår från den enskilde läkarens behov och önskemål men också från verksamhetens behov av kompetensutveckling och förbättrade resultat. Den bör vara baserad på en analys av verksamhetens ­kvalitet, styrkor och brister samt på professionens bedömning av vad som ­är ändamåls­enliga fortbildningsaktiviteter. Planen bör utvärderas årligen och uppnådda resultat dokumenteras. Rekommendationer om fortbildningsaktiviteter som sektionerna/specialitetsföreningarna tar fram inom sina respektive områden kan utgöra ett underlag för planering av fortbildningen. 

Läkarförbundet och Läkaresällskapet kan också gemensamt ta fram riktlinjer för vad en fortbildningsplan bör innehålla och hur fortbildningsmeriter kan dokumenteras. Om utbildningsaktiviteterna redovisas i en portfölj där läk­a­ren själv dessutom reflekterar över sin utveckling och sina fortsatta lärandebehov kan portföljen utgöra underlag för bedömning av läkarens kompetensutveckling. Vi menar att denna bedömning bör göras av professionen på basen av överenskomna och tydliggjorda kriterier.

Utöver uppföljningen av den enskilda läkarens fortbildning bör jämförelser av förutsättningar och kvalitet i fortbildningen genomföras på aggregerad nivå, som underlag för kvalitetssäkringen av enskilda klinikers och enheters fortbildning. Läkaresällskapet och Läkarförbundet kan även här bidra genom att föreslå indikatorer som på olika sätt belyser fortbildningens kvalitet. Regelbundna fortbildningsöversyner kan komplettera resultaten från öppna jämförelser och stimulera ett ständigt lärande och systematiskt förbättringsarbete i verksamheten.

Kommentera

Kommentera
bild

Långsiktigt arbetade effekt på infektioner Ständig förbättring och delaktig personal viktig del av framgången

Vårdutveckling | Vårdrelaterad infektion är ett stort problem inom slutenvård. Genom ett långsiktigt arbete med ständig fokus på förbättring har intensivvårdsavdelningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge kunnat sänka frekvensen av både ventilatorassocierad pneumoni och central venkateterrelaterad infektion. () 01 JUN 2016

Influensasäsong blev intensiv

Nyheter | Årets influensasäsong blev intensiv och innehöll ovanligt många fall som krävde intensivvård. () 01 JUN 2016

Annons Annons
bild

NIPT är ett genombrott i fosterdiagnostiken Träffsäker metod ger färre invasiva provtagningar – men gamla etiska frågor blir åter aktuella

Översikt | Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod (NIPT) kan man med mycket stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser. NIPT är ett genombrott, men den övergripande bilden av det fosterdiagnostiska området är komplicerad, och flera kunskapsområden utvecklas parallellt. (1 kommentar) 31 MAJ 2016

bild

3 frågor till
Bo Jacobsson

Författarintervjun | Bo Jacobsson beskriver tillsammans med kollegor det nya, icke-invasiva fosterdiagnostiska testet NIPT som ett genombrott. Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod kan man med stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser.  () 31 MAJ 2016

bild

Samarbete behövs för snabbt ordnat införande av ny teknik

Debatt | Hälso- och sjukvården behöver snabbare kunna introducera innovativa behandlingsmetoder och ny medicinsk teknik. Vi vill ge vården bra beslutsunderlag. () 31 MAJ 2016

bild

»Finns det ingenting som du kan ge oss som gör att vi bara kan somna in tillsammans?«

Krönika | Det är inte svårt för en underläkare att förstå att man som doktor jobbar med livet, inte döden. Svårt blir det först när en terminalt sjuk 90-åring ber att få »någonting« som gör att hon och jämnårige maken kan somna in tillsammans. Olivia Marsh Landen, underläkare, berättar.   () 31 MAJ 2016

Elbehandlade kan få ökat stöd

Nyheter | Patienter kan få minnesstörningar i samband med elbehandling, ECT. Därför framhåller nu Socialstyrelsen vikten av ökat stöd till dessa patienter. () 31 MAJ 2016

bild

Sommaren är här – och huggormen

Kultur | Nu på sommaren kan det hända att man råkar huggormen, den enda giftiga av Sveriges tre ormarter. Dan-Axel Hallbäck, överläkare på Karlskoga lasarett, berättar om den sicksack-mönstrade reptilen, lär oss hur man känner igen symtomen efter ormbett och tipsar om sätt att behandla det. (1 kommentar) 31 MAJ 2016

Nu förbjuds Uppsala län vid vite att överskrida övertidstaket

Nyheter | Läkare i Landstinget i Uppsala län har jobbat mer övertid än vad arbetstidslagen tillåter. Nu har Arbetsmiljöverket beslutat om ett förbud mot övertidsuttag. () 30 MAJ 2016

Ökad kontroll på apoteken ska minska felaktiga förskrivningar

Nyheter | Det ska bli lättare för apoteken att kontrollera förskrivare och exakt hur deras förskrivningsrätt eventuellt är begränsad, enligt ett regeringsbeslut. () 30 MAJ 2016

Arbetsför men inte möjlig att försäkra

Debatt | Ska den som har Citalopram mot PMS eller IBS inte heller få teckna sjukförsäkring, undrar ST-läkare Teresa Algård, som fick nej från Folksam när hon ville teckna sjukförsäkring via Läkarförbundet. (5 kommentarer) 30 MAJ 2016

Landstinget vägrade bekosta färdigcentrifugerade urinprov

Människor & möten | Rickard Fuchs har varit både läkare och författare i många år. Nu återpubliceras hans bok »Visst är Ni Sjuk!«, tillsammans med den nyare boken »Deppig? 50 ovanliga (men bra!) råd till deppiga«, lagom för att fira de 40 år som gått sedan första succéboken skrevs. () 30 MAJ 2016

Val av suturmaterial kan påverka resultatet av framfallskirurgi

Nya rön | Långsamt absorberande suturmaterial gav mindre risk för symtomgivande recidiv och högre patientnöjdhet efter främre kolporafi än snabbt absorberande sutur, enligt en ny svensk studie. Valet av suturmaterial påverkade inte utfallet vid bakre kolporafi. () 30 MAJ 2016

Inte ovanligt med hjärtinfarkt utan kranskärls-förträngningar

Kommentaren | Prevalensen av hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är 6–8 procent av alla hjärtinfarkter. Förutom kranskärlsröntgen är magnet­kameraundersökning av hjärtat den viktigaste undersökningen. Tillståndet bör i möjligaste mån behandlas utifrån orsak, men det föreligger stora kunskapsluckor kring behandling av framför allt takotsubo-kardiomyopati. () 30 MAJ 2016

Bygga bort själva verksamheten

Debatt | Det verkar vara en obalans mellan allt byggande och satsningar på själva verksamheten. Någon måste ju ändå bota, lindra eller trösta, skriver Ingmar Fagerlund.  (1 kommentar) 30 MAJ 2016

Operationspersonal på NÄL drabbade av luftvägsproblem

Nyheter | Ännu är det oklart vad som orsakade att 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan blev akut sjuka och fick andningsproblem den 24 maj. En mängd åtgärder har vidtagits för att undersöka orsakerna. Arbetsgivaren tar händelsen på stort allvar, enligt Emelie Hultberg, Nordvästra Götalands läkarförening. () 27 MAJ 2016

Annonser
Annons Annons
Annons Annons