Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DD7C Lakartidningen.se 2015-03-05

Replik angående »oetiskt språk«:Måtta och omväxling är alltid dygder, även gällande -iker

Hans Nyman
tidigare språkrådgivare vid Svenska Läkaresällskapet
hans.b.nyman@telia.com

Svenska Läkaresällskapets språkkommitté har alltid hävdat språkets betydelse för relationen mellan läkare och patient. Det är ett viktigt behandlingsinstrument. Klagomål från patienter beror ofta på språkliga missförstånd. Ett ohyfsat, oetiskt eller otydligt språkbruk hör inte hemma i god vård.

Därför är Pelle Gustafsons och Michael Wilczeks artikel i Läkartidningen 5/2015 [1] välkommen. Utmärkt är att de slår ned på det ökade missbruket av allt svårbegripligare förkortningar. De avvisar också kraftigt oskicket att reducera patienten till ett tillstånd, där skadan eller sjukdomen personifieras och blir täcknamn för personen. Uttryck liknande appendiciten (eller värre appen) på avdelning 5 bör opereras i dag kallar författarna för avhumaniserande jargong. Meningens subjekt menar de bör vara kvinnan med appendicit på avdelning 5.

Det är lätt att instämma. Men tankegången drar sedan i väg alldeles för långt när den tillämpas på andra ordbildningar. Det visar artikelns inledande fråga: »Epileptiker eller patient med epilepsi?« Författarna menar att den första termen är den opersonliga som bör undvikas. Längre fram för de samma resonemang om diabetiker och reumatiker. Det senare föreslås bli humaniserat till kvinnan med reumatoid artrit

Mot artikelns tes har jag några invändningar. Den viktigaste är att diabetiker och person med diabetes är språkligt helt synonyma. Båda fokuserar på individen. Alla svenskar uppfattar intuitivt det grekiska suffixet -iker som likvärdigt med det svenska person. Det har i långliga tider använts om en rad andra personkategorier än patienter. Läkare kan vara genetiker, somatiker och kliniker. Den som i stället forskar kanske är mer av teoretiker. Alla läkare har högskoleexamen, de är akademiker, några blir ibland politiker. Listan kan bli lång.

Det är inte heller så att suffixet -iker ger personen en outplånlig livslång stämpel. Många astmatiker, anorektiker, hypertoniker och hypokondriker blir helt eller delvis fria från sina besvär. Förståndiga politiker lämnar också helt eller delvis sin sorts besvär och sin titel i tid. Suffixet -iker är inte på något sätt nedlåtande i sig, det motsägs av exemplen ovan.

Språkfrågedatabasen innehåller svar där språkkommitténs inställning har framgått. I maj 2000 kom frågan »Är dyslektiker nedsättande?« Svaret blev självklart nej, med tillägget att personändelsen -iker är praktisk och produktiv, det vill säga den bildar oavbrutet nya sammansättningar. Svaret nämnde samtidigt några ganska sena tillskott som anorektiker, osteoporotiker och migräniker. Det sistnämnda är i dag intaget i den allmänspråkliga Svensk ordbok.

Artikelförfattarna menar (sidan 140) att vi ska använda »benämningar som de förstår och som visar att vi sett människan och inte bara tillståndet eller sjukdomen som de besväras av«. De betraktar som »undantag« patientföreningar som kallar sig Reumatikerförbundet eller Riksföreningen osteoporotiker och fortsätter: »Det är dock skillnad på om patienterna själva väljer en särskild benämning eller om vården gör det.«

Resonemanget är diskutabelt. Det kan gälla rent kränkande omdömen. En kvinna som betecknar sig själv som »gammal käring« förväntar sig knappast samma titulering från omgivningen. Men någon som själv kallar sig psoriatiker eller klaustrofobiker har knappast något emot att vårdpersonalen använder samma term. Det gäller förmodligen generellt, till exempel för ungdomarna i organisationen Unga allergiker.

I flera fall har patientföreningar uttryckt lättnad när de fått klartecken för en ny, neutral personbeteckning. Detta har gällt moderna termer som osteoporotiker, migräniker eller glaukomiker. Den sistnämnda används i dag gärna av Svenska glaukomförbundet. Här var troligen norrmännen först (som i skidspåren). Jag citerar från Norsk glaukomforenings webbplats: »Hvorfor glaukomiker? Jo, fordi vi sammen har lett etter et ord som kan erstatte ’pasient’ når vi ikke er i behandling/kontrollsituasjon.« Motiveringen är intressant. En person med välbehandlad diabetes och fullgod livskvalitet vill hellre vara diabetiker än diabetespatient. Av samma orsak är artikelns inledande fråga »Epileptiker eller patient med epilepsi?« illa vald. Den som med adekvat medicinering är fri eller nästan fri från anfall behöver sällan eller aldrig känna sig som patient.

En sista synpunkt: Produktionen av dessa praktiska nybildningar har inte avstannat. De seglar just nu i medvind, som det vore hopplöst att försöka vända. Icke behövliga termer blåser nog bort av sig själva. Att rakt över rekommendera återhållsamhet eller rent av avhållsamhet från dem vore att göra medicinspråket en otjänst. De är oumbärliga. Dock är måtta och omväxling alltid dygder, så visst kan det vara trevligt att variera X-iker med person, kvinna, man, pojke, flicka med X.

Läs repliken:
Lika är inte alltid samma

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Kommentarer (1)

  • Utmärkt kommenterat av Hans Nyman

    2015-03-05 17:50 | Sakligt och klockrent! Skönt att någon vågar stå emot när "PK-poliserna" går lite väl långt. Ordet är fritt och vi ska få tänka och tycka fritt - men ibland är det skönt att se att kunskap och ordförståelse går före inkonsekvent plattityd-tyckande.

    Rickard Ljung, Universitetslektor, Karolinska Institutet

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Läkare får minuter för besvärlig konsultation

Nyheter | The British Medical Association, BMA, varnar för att allmänläkarnas situation är ohållbar och leder till att patientsäkerheten hotas. () 30 AUG 2016

Rekommenderat blodtrycksmål vid typ 2-diabetes bör ifrågasättas

Nya rön | En mer intensiv blodtrycksbehandling vid diabetes än i nuvarande rekommendationer skulle ge ytterligare skydd mot allvarliga hjärt–kärlhändelser, visar resultaten i en ny svensk studie. () 30 AUG 2016

Annons Annons
bild

Migrän ligger bakom stor del
av den ökande sjukfrånvaron
Viktigt att kunskapen om migränsjukdomen ökar

Debatt | Kunskapen om migrän utan huvudvärk måste fördjupas så att man i tid kan sätta in profylaktisk behandling och preventiva åtgärder, skriver Håkan Enbom och Inga Malcus Enbom. () 30 AUG 2016

Vakt på akuten kan bli väktare

Nyheter | Väktare kan komma att ersätta ordningsvakter på akuten i Malmö. Tanken är att det ska ge färre konflikter, skriver Sydsvenskan. () 30 AUG 2016

Kostsamt avtal avslutas i förtid

Nyheter | Stockholms läns landstings avtal med leverantören Onemed upphör i förtid efter det att kostnaderna för förbrukningshjälpmedel skenat. Avtalsslutet innebär nu ett takpris på 450 miljoner kronor per år till dess att avtalet upphör 2018. () 30 AUG 2016

bild

Om vårt släktes upptäckter och utveckling framåt

Recension | Inte minst för läkare är boken om människosläktets upptäckter och utveckling intressant, framhåller Läkartidningens anmälare Torgny Svenberg, professor emeritus, kirurgi. () 30 AUG 2016

Flera läkare missade diagnos
– IVO pekar på kunskapsbrist

Patientsäkerhet | Flera av varandra oberoende läkare missade temporalisarterit (TA) hos en patient, vilket ledde till att patienten förlorade synen på ena ögat. I sin kritik menar IVO att det tyder på »generell brist på kunskap om TA« inom sjukvårdsorganisationen. (2 kommentarer) 29 AUG 2016

Två inriktningar på förslag
för arbetet med jämlik hälsa

Nyheter | Kommissionen för jämlik hälsa har i uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att minska hälsoklyftorna i samhället. I sitt första delbetänkande, som lämnas till statsrådet Gabriel Wikström i dag, har den identifierat två inriktningar av förslag som kan åstadkomma detta. () 29 AUG 2016

bild

Läkarförbundet har läst »Effektiv vård« – men har inte förstått

Debatt | Läkarförbundets ordförande drar helt fel slutsatser av en statlig utredning. Det finns resurser till primärvården, men de måste omfördelas från sjukhusvården, skriver läkaren Håkan Borg. (2 kommentarer) 29 AUG 2016

bild

Läkarförbundet i replik till Håkan Borg: »Vi har läst, för-
stått och deltagit som experter i utredningen«

Debatt | Läkarförbundet är den aktör som mest enträget driver en stärkt primärvård till hela befolkningen, skriver Heidi Stensmyren, Karin Båtelson och Ove Andersson i en replik till Håkan Borg. () 29 AUG 2016

Skenande kostnader för förbrukningsvaror i SLL

Nyheter | Kostnaderna för förbrukningsmaterial inom vården i Stockholms läns landsting skenar. Efter ett år uppgår de till nästan hela beloppet för femårsperioden. Det rapporterar SVT. () 29 AUG 2016

Kliniker brister vid bältning

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har nyligen konstaterat brister vid tre psykiatriska kliniker i ärenden som rör fastspänning med bälte. I ett fall spändes patienten fast i drygt åtta dygn utan att förnyade bedömningar gjordes inom gränsen på fyra timmar. () 26 AUG 2016

Nya råd ska förebygga kikhosta

Nyheter | Tre nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten till hälso- och sjukvården ska stärka åtgärderna mot kikhosta och förebygga svåra fall bland spädbarn. () 26 AUG 2016

Ny plan mot narkotikadödlighet

Nyheter | Socialstyrelsen ska föreslå en åtgärdsplan med inriktning att motverka narkotikarelaterad dödlighet. () 26 AUG 2016

Kalcium kan öka risk för demens

Nya rön | Kvinnor som behandlades med kalciumtillskott hade dubbelt så hög risk att utveckla demens, jämfört med kvinnor som inte tog kalciumtillskott, enligt en studie i Neurology. (1 kommentar) 26 AUG 2016

Missbruk, arbete, övergrepp – och vård – i »en av årets viktigaste böcker«

Recension | Novellsamlingen »Handbok för städerskor« är sjukvårdsaktuell skönlitteratur även i Sverige, trots att berättelserna utspelar sig i Amerika ett antal år tillbaka i tiden. Påpekar recensenten. () 26 AUG 2016

Jobb i fokus

135 lediga jobb på

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons