Annons

Annons
Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DERL Läkartidningen 12/2015
Lakartidningen.se 2015-03-17

Socialstyrelsen föreslår sänkta gränsvärden för graviditetsdiabetes

bild Med sänkta gränsvärden, lika för hela landet, kommer fler gravida med ökad risk för komplikationer att kunna upptäckas. Foto: Colourbox

Socialstyrelsen vill att Sverige ansluter sig till WHO:s gränsvärden för graviditetsdiabetes. Med sänkta gränsvärden, lika för hela landet, kommer fler gravida med ökad risk för komplikationer att kunna upptäckas, vilket sannolikt leder till ökat resursbehov i vården. 

Sofia von Malortie
utredare, Socialstyrelsen

Kerstin Berntorp
expertgruppens ordförande; ­professor, Lunds universitet; överläkare, diabetolog, Skånes universitetssjukhus

Gränsvärdena för graviditets­diabetes varierar mellan och inom landsting och regioner. Även internationellt varierar praxis. Samtidigt visar aktuell forskning att riskerna för komplikationer under graviditeten och i samband med förlossningen ökar redan vid låga nivåer av förhöjt blodsocker. För att bidra till en mer jämlik och kunskapsbaserad vård rekommenderar Socialstyrelsen därför nationella gränsvärden för graviditetsdiabetes. För stora delar av landet innebär de nya värdena en sänkning.

Socialstyrelsen föreslår i rapporten »Gränsvärden för graviditetsdiabetes« [1] att Sverige ansluter sig till WHO:s gränsvärden från 2013, och att hälso- och sjukvården erbjuder gravida kvinnor åtgärder för att följa och vid behov sänka blodsockret från följande gräns­värden: ≥ 5,1 mmol/l vid fasta, ≥ 10,0 mmol/l en timme efter 75 g glukosbelastning och ≥ 8,5 mmol/l två timmar efter 75 g glukosbelastning. Socialstyrelsen tar inte ställning till kapillär eller venös provtagning, men de angivna gränsvärdena gäller vid venös provtagning och analys i plasma. Används kapillär provtagning behöver värdena räknas om [1]. 

Rekommendationen är ett komplement till Nationella riktlinjer för dia­betesvård 2015, som innehåller rekommendationer om behandling och uppföljning av graviditetsdiabetes [2].

Äldre gränsvärden utgick i huvudsak från kvinnans risk att utveckla typ 2-diabetes på sikt, medan de nya gräns­värdena utgår från graviditetsutfallet, som till stor del påverkas av barnets viktutveckling under fosterstadiet. 

En förklaring till fokusskiftet är nytillkommen kunskap om sambanden mellan mildare former av hyperglykemi och graviditetsutfall, i huvudsak genom studien Hyperglycaemia and adverse pregnancy outcome (HAPO) [3]. Socialstyrelsen anser att de hittills använda gränsvärdena ligger för högt i relation till dagens kunskap om riskerna med förhöjt blodsocker under graviditeten.

Ställningstagandet bygger på ett systematiskt konsensusförfarande och ­vetenskapligt underlag som Socialstyrelsen sammanställt tillsammans med en expertgrupp med barnmorskor, ­obstetriker och diabetologer. I gruppen ingick även en neonatolog och en allmänläkare. 

Avgörande för rekommendationen har varit kunskapen om de ökade riskerna för negativa förlossningsutfall redan vid låga nivåer av hyperglykemi och att de nya gränsvärdena har tagits fram enligt en transparent modell. Gränsvärdena är baserade på den blodsockernivå vid vilken oddskvoten i HAPO-studien för att föda ett barn med en vikt, en C-peptidnivå i navelsträngsblod eller en kroppsfettsandel över den 90:e percentilen var lika med 1,75 jämfört med den genomsnittliga risken för alla kvinnor i samma studie [3-5].

Det kan också bidra till kunskaps­utvecklingen att samma gränsvärden används i hela landet. Kunskapen om effekter av behandling vid de här nivåerna av hyperglykemi är än så länge bristfällig, men införandet av nya gränsvärden kan vara ett gyllene tillfälle att utvärdera detta, exempelvis med stöd av Graviditetsregistret. Att ansluta sig till WHO:s rekommenderade gränsvärden, snarare än att utforma egna bara för Sverige, underlättar också vid internationella jämförelser.

De nya gränsvärdena ligger lägre än de flesta gränsvärden som används i Sverige i dag, vilket innebär att fler kvinnor med ökad risk för komplikationer kommer att upptäckas. Vården får då möjlighet att ge mödrarna stöd och behandling för att förbättra sin och barnets hälsa. Fler diagnostiserade innebär sannolikt ett ökat resursbehov i vården, när fler behöver erbjudas stöd, behandling och uppföljning. Det kan betyda att landstingen och regionerna behöver skjuta till pengar eller organisera arbetet på nya sätt. 

Med de nya rekommendationerna vill Socialstyrelsen bidra till en bättre hälsa för gravida och deras barn och minska risken för graviditets- och förlossningskomplikationer. Nästa steg blir att landstingen och regionerna implementerar den nya rekommendationen i sina vårdprogram och tar ställning till vad som krävs av verksamheterna.

Referenser

  1. Gränsvärden för graviditetsdiabetes. Stöd för beslut om behandling. Stockholm: Socialstyrelsen; 2015.
  2. Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2015.
  3. Metzger BE, Lowe LP, Dyer AR, et al. Hyperglycemia and adverse pregnancy outcomes. N Engl J Med. 2008; 358(19):1991-2002.
  4. WHO. Diagnostic criteria and classification of hyperglycaemia first detected in pregnancy.  2013. Geneva: World Health Organization2013.
  5. Metzger BE, Gabbe SG, Persson B, et al. Inter­national association of diabetes and pregnancy study groups recommendations on the diagnosis and classification of hyperglycemia in pregnancy. Diabetes Care. 2010; 33(3):676-82.

Kommentera

Kommentera

Årets lönestatistik klar

Nyheter | Kvinnliga läkare tjänar fortfarande mindre än de manliga kollegerna, det visar ny lönestatistik från Läkarförbundet. () 23 MAJ 2016

bild

»Människoliv går alltid före status, ego och pengar«

Människor & möten | När Marina Xaba-Mokoena från Sydafrika fick ett Sida-stipendium och började läsa till läkare i Stockholm 1966, var hon hela tiden inställd på att efter examen åka tillbaka till hemlandet och hjälpa sitt folk. Hon blev specialist, professor, fakultetsgrundare och minister – och nyligen var hon på besök i Sverige för en återträff med sina forna kurskamrater.  () 23 MAJ 2016

Annons Annons
bild

Delade meningar om länskliniker Kirurgin i Region Jönköping på tur

Nyheter | Jämlik vård eller ett sätt att dränera de mindre akutsjukhusen på kompetens. Att organisera vården genom länskliniker väcker känslor. Läkartidningen har besökt Värnamo och mött en osäkerhet över framtiden för det »lilla, stora« sjukhuset när en regionklinik för kirurgi bildas. () 23 MAJ 2016

bild

»Jag beundrar dem, allmänmedicinarna. Hur de i bruset tycks kunna urskilja en sinustrombos ...«

Krönika | Med bara ett par veckor in i allmänmedicinen är det lätt att känna sig grön, så grön. Lika lätt att imponeras av allmänmedicinarna och deras breda förmåga att lösa problem. Rätt vad det är vågar man försöka själv, berättar Vendela Berglund i sin krönika. () 23 MAJ 2016

Viktigt känna till resistensläget vid behandling av UVI hos barn

Nya rön | Andelen E coli med resistens mot trimetoprim är så hög att preparatet inte bör ses som förstahandsval för barn med UVI, visar en ny avhandling. Där framkommer också att barn med urinvägsinfektion med bakterietal under 100 000/ml hade likartad förekomst av njurskada och vesikoureteral reflux som barn med högre bakterietal. () 23 MAJ 2016

Nytt fall där en misslyckad strupoperation kan ha mörkats

Nyheter | I ett reportage i tidningen Filter beskrivs nu ytterligare ett fall där en misslyckad luftstrupstransplantation ska ha mörkats av Paolo Macchiarini. () 20 MAJ 2016

bild

Oro för allmänläkarbrist präglade debattkväll om primärvården

Nyheter | Ett nationellt grepp. Listor med tak. Flytta läkare från sjukhusen. En katastrofplan. Det var några förslag som kom upp vid Läkaresällskapets möte den 17 maj kring frågan »Kontinuitet och primärvård – dags för ett svenskt fastlegesystem?«. (3 kommentarer) 20 MAJ 2016

Medicinska åldersbedömningar av asylsökande startar i höst

Nyheter | Rättsmedicinalverket får i uppdrag av regeringen att genomföra medicinska åldersbedömningar av personer som söker uppehållstillstånd i Sverige. Och redan till hösten förväntas bedömningarna vara i drift. () 20 MAJ 2016

bild

Djup hjärn-stimulering kan bryta ond cirkel

Översikt | Flera multicenterstudier runt om i världen utvärderar nu de mest lovande målområdena för djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom – en ännu inte helt kartlagd men lovande behandling för många patienter som i nuläget saknar hopp om att få leva ett vanligt liv. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

bild

4 frågor till
Long Long Chen

Författarintervjun | Long Long Chen, ST-läkare, Psykiatri Nordväst, Stockholms läns landsting, är en av författarna till en artikel om djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

Kräkningar och buksmärta av långvarig cannabisanvändning

Fallbeskrivning | Här beskrivs en patient som hade blivit inlagd nio gånger med illamående och kräkningar samt kolikartade buksmärtor och där mångårig och omfattande utredning inte gett något resultat. () 20 MAJ 2016

Mycket för många att vinna på multidisciplinär handläggning

Debatt | Multidisciplinärt arbete är en förutsättning för att nå bästa behandlingsresultat vid flera komplicerade sjukdomstillstånd, skriver Börje Åkerlund och medförfattare. () 20 MAJ 2016

Låg recidivrisk hos kvinnor efter första venösa tromboembolismen

Nya rön | Kvinnor mellan 18 och 64 år med venös tromboembolism för första gången har generellt låg risk för recidiv, visar en ny avhandling. Förekomst av riskalleler kan vara användbara för att bedöma recidivrisken. () 20 MAJ 2016

Åtalas för sexuella övergrepp och grovt barnpornografibrott

Nyheter | I dag väcktes åtal vid Falu tingsrätt mot den skolläkare som suttit häktad misstänkt för sexuella övergrepp mot barn och grovt barnpornografibrott. Brotten har enligt åtalet i de flesta fall ägt rum på skolor och vårdcentraler. () 19 MAJ 2016

Etikuttalande: Diskutera inte enskilda patienter i sociala medier

Nyheter | Läkare bör inte diskutera enskilda patienter i sociala medier över huvud taget, det säger Läkaresällskapet och Läkarförbundet i ett gemensamt uttalande. (2 kommentarer) 19 MAJ 2016

Fräls oss från sjukskrivningar

Debatt | När nu diskussioner förs om hanteringen av arbetsoförmåga bör man utvärdera hur läkarna kan befrias från uppdraget att sjukskriva, skriver Åke Åkesson. (11 kommentarer) 19 MAJ 2016

Annons Annons
Annons
Annons Annons Annons