Ihsan Sarmans svar på vår debattartikel i Läkartidningen visar att vårt budskap har missuppfattats. Vi ifrågasätter inte tillmatning av nyfödda barn som sker av medicinska skäl eller på föräldrars begäran. Vårt budskap är att vi efterlyser en bra kommunikation mellan barnmorska och barnläkare, där delaktiga föräldrar står i centrum.
Det är belagt att barn som får tillägg på BB ammas i mindre utsträckning, även om mamman haft intentionen att amma. Vår önskan är att professionerna tillsammans ska förebygga kortare amningstid hos barn som tillmatats på BB. Det kan ske genom enkla medel, som att föräldrarna informeras om orsaken till tillägg (samma sak kan sägas på olika sätt), att behovet av tillägg oftast är tillfälligt (en till två dagar) och att kvinnan behöver stimulera sina bröst om barnet inte suger, eftersom barnet blir »mätt« av tillägget. Vid hemgång bör ett uttrappningsschema göras om tillägg fortfarande ges.
Barnläkare och barnmorskor bör också ta ett större ansvar för att kommunicera att tillmatning oftast är en tillfällig lösning som kan ersättas av amning när kvinnan har intentionen att helamma.
Vi instämmer i Ihsan Sarmans efterlysning av nya former för kommunikation i den komplexa situationen på BB, och vi »knäcker gärna nötter« för att hitta bra lösningar. Även vi önskar oss BB-ronder där barnläkare och barnmorska, tillsammans med familjen, delar iakttagelser av barnet som ofta ger viktiga pusselbitar för att uppnå framgångsrik amning.
Initieringen av amningsprocessen är skör, och amningsstöd behövs på alla nivåer och i hela vårdkedjan. Vi strävar efter att BB-ronderna ska få den amningsstödjande funktion den skulle kunna ha.
Läs replik:
Den »skadliga« BB-ronden
