Socialstyrelsen gör under 2015 en välkommen satsning på att förstå akutsjukvården genom att samla in flera processvariabler, såsom tid för ankomst och läkarbedömning, till Patientregistret. Från och med årsskiftet måste läkarna på akuten också ställa en diagnos för alla patienter som läggs in. Det senare ställer sig Jonas Lindeberg kritisk till i ett debattinlägg (Läkartidningen. 2015;112:DCYZ).
Lars Grönvik vid Socialstyrelsen menar däremot i en replik i samma nummer att detta är värdefull kunskap när Socialstyrelsen analyserar väntetiderna på landets akutmottagningar och att det ger »möjlighet att utvärdera vad som påverkar väntetiderna«. På vilket sätt en osäker diagnos vid inskrivning skulle ge mer för analysarbetet än den slutgiltiga diagnos patienten får vid utskrivning, efter en inneliggande utredning, framkommer inte.
Vi har svårt att se hur rapportering av mycket osäkra och högst preliminära arbetsdiagnoser till Patientregistret skulle kunna medföra en så stor vinst för analysarbetet att det motiverar en ökad administrativ börda för läkare och medicinska sekreterare.
Om inte heller Socialstyrelsen lyckas förklara vad sjukvården verkligen vinner med denna administrativa pålaga bör den hittills rådande undantagsbestämmelsen återaktiveras. Då blir vi åter befriade från att, till marginell eller ingen nytta, registrera ospecifika diagnoskoder för preliminära arbetsdiagnoser på de patienter som läggs in.
