Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DFSE Läkartidningen 16/2015
Lakartidningen.se 2015-04-14

Sverige behöver nationell strategi för nutrition och fysisk aktivitet

En svensk nationell strategi för nutrition och fysisk aktivitet bör vara multisektoriell och ha ett livscykelperspektiv. Strategin bör inkludera interventionsforskning enligt WHO:s handlingsplan för prevention och kontroll av kroniska sjukdomar samt EU:s handlingsplan mot barnfetma.

Liselotte Schäfer Elinder, docent PhD
Emma Patterson, med dr
Gisela Nyberg, med dr
Eleonore Säfsten, M Sc
Elinor Sundblom, M Sc 

Samtliga tillhör forskargruppen Samhälls­nutrition och fysisk aktivitet, institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet; Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Ohälsosamma matvanor, låg ­fysisk aktivitet och fetma orsakar tillsammans 28 procent av sjukdomsbördan i Sverige [1]. Trots detta har Sverige ingen nationell strategi inom detta område, vilket däremot finns för alkohol, narkotika och tobak, som tillsammans orsakar 12 procent av sjukdomsbördan [2]. Sedan år 2011 har regeringen en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-strategin). Den är ett skolboksexempel på multisektoriellt folkhälsoarbete i ett livscykelperspektiv. Här finns en hög ambitionsnivå med sju mål, från tidiga förebyggande insatser bland barn till behandling av missbrukare, samt ett uppföljningssystem med indikatorer på individuell och strukturell nivå. Årligen avsätts 40 miljoner kronor till preventionsforskning. Strategin kostar 257 miljoner kronor per år, en rimlig nivå för en seriös satsning.

År 2003 gav regeringen Livsmedelsverket och dåvarande Folkhälsoinstitutet i uppdrag att skriva ett underlag till en nationell handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet. Underlaget med 79 åtgärdspunkter presenterades för 10 år sedan, men handlingsplanen uteblev. 

Under tiden har utvecklingen gått åt fel håll. Nya enkätdata från Folkhälsomyndigheten visar att fetman i Sverige fortsatt att öka bland vuxna, från 11 till 14 procent mellan 2004 och 2013 [3]. Detta speglar även utvecklingen internationellt, med en ökande fetmaprevalens sedan tre fyra decennier. Fetma orsakar i dag 6 procent av alla dödsfall i världen [1], och uppskattas utgöra 2,8 procent av den globala BNP [4]. Ökningen i höginkomstländer sker främst bland lägre socioekonomiska grupper, vilket innebär ökande sociala hälsoklyftor [3, 5]. Bland barn ses en stabilisering i prevalensen av övervikt och fetma i Sverige, men även här ses stora skillnader beroende på föräldrarnas socioekonomi [6, 7]. En konsekvens av denna fetmaepidemi är att diabetes ökar kraftigt bland vuxna [8], medan minskningen av hjärt–kärlsjukdomar sker i långsammare takt än väntat [9].

Som ett svar på utvecklingen har Världshälsoförsamlingen antagit en rad policydokument, senast den globala handlingsplanen för prevention och kontroll av kroniska sjukdomar 2013–2020 med visionen att världen ska vara fri från kroniska sjukdomar som kan förebyggas bland annat genom att stoppa ökningen av fetma och diabetes [10]. I planen påpekas behovet av ett kraftfullt och effektivt samarbete mellan olika samhällssektorer och aktörer, koordinerat av regeringen. 

EU har antagit en handlingsplan mot barnfetma 2014–2020 med åtta fokusområden, bland annat inkluderas familj, miljö och forskning [11]. I flera artikelserier, den senaste från 2015, har Lancet uppmärksammat behovet att agera kraftfullt globalt och lokalt mot fetma, inte minst av hållbarhetsskäl [12]. Man har också påvisat bristen på effektiva insatser i form av lagstiftning och ekonomiska styrmedel [13].

I regeringens proposition 2007/08:110 konstaterades att »Övervikts- och fetmaproblematiken är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige, liksom i många andra länder, och måste tas på största allvar. Utvecklingen är särskilt alarmerande bland barn.« Trots detta har hittills ingen svensk regering tagit frågan på allvar. Den enda insatsen är en strategi inom hälso- och sjukvården för kroniska sjukdomar 2014–2017 [14]. Syftet med strategin är att »främja en mer hållbar och jämlik vård med särskilt fokus på primärvården«. 

Strategin lyfter viktiga insatser för patienter med riskfaktorer. Hälsofrämjande och preventivt arbete för barn och unga saknas dock helt, liksom multisektoriell samverkan och strukturella insatser. Dessutom saknas en satsning på interventionsforskning med en ambition att minska social ojämlikhet i hälsa. Regeringens handlingsplan för 2014 innehåller som enda preventiva åtgärd att sprida kunskap om Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 

Sverige är numera närmast unikt genom att inte ha en nationell strategi för de största riskfaktorerna för kroniska sjukdomar, nämligen ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet och fetma. Handlingsplaner mot övervikt och fetma finns i vissa regioner och landsting, men utan en nationell strategi i ryggen förblir regionala strategier tandlösa. Dessutom behövs riktade insatser till grupper med störst behov för att minska den sociala ojämlikheten i hälsa, vilket också är i linje med regeringens mål. 

Sverige är på flera sätt ett föregångsland med kostnadsfria och näringsriktiga måltider i förskola och skola, befolkningsinriktade insatser inom mödra- och barnhälsovård, och en relativt välutbyggd elevhälsa. Fetmaprevalensen är tack vara detta fortfarande lägre bland barn i Sverige jämfört med många andra länder, men vi har stora sociala klyftor. 

Inom landsting och regioner bedrivs relativt småskaliga forskningsprojekt kring hälsofrämjande och preventiva program med knappa medel [10, 15-17]. Men om vi verkligen vill bromsa eller till och med minska fetma, kroniska sjukdomar och ojämlikhet i hälsa behövs evidensbaserade åtgärder, och därmed mer storskalig interventions- och implementeringsforskning samt system för långtidsuppföljning enligt ANDT-modellen. 

När kommer Sveriges regering att ta denna fråga på allvar och presentera en kraftfull nationell strategi i linje med WHO:s rekommendationer?

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Global burden of disease. GBD 2010. Seattle, WA: Institute for Health Metrics and Evaluation; 2013.
  2. Agardh E, Boman U, Allebeck P. Alkohol, narkotika och tobaksrökning ger stor del av sjukdomsbördan. Utvecklingen i Sverige 1990–2010 kartlagd utifrån DALY-metoden. Läkartidningen. 2015;112:C4TH.
  3. Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2014. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2014.
  4. Dobbs R, Sawers C, Thompson F, et al; McKinsey Global Institute. Overcoming obesity: An initial economic analysis. Discussion paper. November 2014. http://www.mckinsey.com/insights/economic_studies/how_the_world_could_better_fight_obesity
  5. Magnusson M, Sørensen TI, Olafsdottir S, et al. Social inequalities in obesity persist in the Nordic region despite its relative affluence and equity. Curr Obes Rep. 2014;3:1-15.
  6. Li X, Memarian E, Sundquist J, et al. Neighbourhood deprivation, individual-level familial and socio-demographic factors and diagnosed childhood obesity: a nationwide multilevel study from Sweden. Obes Facts. 2014;7(4):253-63.
  7. Moraeus L, Lissner L, Yngve A, et al. Multi-level influences on childhood obesity in Sweden: societal factors, parental determinants and child's lifestyle. Int J Obes (Lond). 2012;36(7):969-76.
  8. Tao W, Bruce D, Burström B. Områdesskillnader i sjukdomsförekomst – Stockholms län 2006–2011. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting; 2015. Rapport 2015:1.
  9. Rydén L, Andersen K, Gyberg V, et al. Betala för sjukdom eller investera i hälsa? Läkartidningen. 2012;109(36):1535-9.
  10. Bergström H, Hagströmer M, Hagberg J, et al. A multi-component universal intervention to improve diet and physical activity among adults with intellectual disabilities in community residences: a cluster randomised controlled trial. Res Dev Disabil. 2013;34(11):3847-57.
  11. EU Action plan on childhood obesity 2014–2020. Bryssel: Europeiska kommissionen; 2014.
  12. Swinburn B, Kraak V, Rutter H, et al. Strengthening of accountability systems to create healthy food environments and reduce global obesity. Lancet. Epub 18 feb 2015.
  13. Kleinert S, Horton R. Rethinking and reframing obesity. Lancet. Epub 18 feb 2015.
  14. Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar. Stockholm: Socialdepartementet; 2014.
  15. Nyberg G, Sundblom E, Norman A, et al. Effectiveness of a universal parental support programme to promote healthy dietary habits and physical activity and to prevent overweight and obesity in 6-year-old children: the healthy school start study, a cluster-randomised controlled trial. PLoS One. 2015;10(2):e0116876.
  16. Doring N, Hansson LM, Andersson ES, et al. Primary prevention of childhood obesity through counselling sessions at Swedish child health centres: design, methods and baseline sample characteristics of the PRIMROSE cluster-randomised trial. BMC Public Health. 2014;14:335.
  17. Edvardsson K, Ivarsson A, Garvare R, et al. Improving child health promotion practices in multiple sectors – outcomes of the Swedish Salut Programme. BMC Public Health. 2012;12:920.

Kommentarer (1)

  • Nutrition och fysisk aktivitet bör redan i dag vara självklara åtgärder inom Barn och ungdomspsykiatrin

    2015-04-18 15:49 | Hälsofrämjande och preventivt arbete för barn och unga saknas helt, precis som ni skriver, även inom Barn- och ungdomspsykiatrin vad gäller förebyggande av psykisk ohälsa med hjälp av nutrition och fysisk aktivitet, trots all den beprövad erfarenhet och forskning som i dag finns inom området. Och ”om vi verkligen vill bromsa eller till och med minska fetma, kroniska sjukdomar och ojämlikhet i hälsa” behövs beprövade åtgärder inom behandlingsarbetet – något som sedan möjligen går att evidensbasera allt eftersom arbetet fortskrider. Om vi inte går den vägen finns, som jag ser det, risk för att vi i väntan på evidens låter allt för många barn och unga med psykisk ohälsa få gå utan möjligheter, utifrån perspektivet nutrition/kost och fysisk aktivitet/rörelse, prova på om just de har möjligheter bli hjälpta genom dessa åtgärder. Ignorering av möjligheter genom dessa behandlingsåtgärder kan i förlängningen, med största sannolikhet, medföra att de även ligger i riskzonen för att utveckla andra folksjukdomar som exempelvis* depression, fetma, diabetes, allt för tidiga hjärt- kärlsjukdomar, demens etc.

    För undertecknad känns det mycket frustrerande att vi inom sjukvården än i dag ännu ej infört de självklara behandlingsåtgärder i form av nutrition och fysisk aktivitet som borde finnas med tanke på all den beprövad erfarenhet och forskning som nu finns inom området psykisk ohälsa (1). Dessa åtgärder borde vara en självklarhet inom dagens Barn- och ungdomspsykiatri samt även inom vår Barn- och ungdomshabilitering - det är erfarenheter och forskning som vi alla inom vården är skyldiga hålla oss uppdaterade inom och även, enligt den nya patientlagen, är skyldiga ge information om till barn med föräldrar. Detta är, om jag förstått det hela rätt, något vi inte får undanhålla dem, oavsett om vi kan erbjuda insatserna eller ej.

    Många av oss inom sjukvården som arbetar med individen i aktivitet och rörelse/fysisk aktivitet är väl insatta i hur positivt daglig och anpassad nutrition/kost och rörelse/fysisk aktivitet kan påverka utvecklingen av individens förmågor och psykiska hälsa. Förringa inte dessa kunskaper. Allas kunskaper är viktiga i arbetet för en ökad psykisk hälsa hos barn och unga. Sorgliga exempel finns på hur barns psykiska hälsa sätts åt sidan på grund av sjukvårdens besparingsiver. Exempel på besparingsiver: För inte så många år sedan fick den enda sjukgymnast som arbetade inom BUP, NU-sjukvården, gå på grund av att tjänsten sågs som övertalig – trots stor efterfrågan från patienthåll och trots all den erfarenhet och forskning som talar för att bland annat fysisk aktivitet och kroppskännedomsträning etc. är goda behandlingsåtgärder vid depression, ätstörningar mm. Idag är vi inom BUP till och med informerade om att vi skall bortse från de kunskaper vi har om vilken betydelse nutrition/kost och fysisk aktivitet/rörelse har för utveckling av god psykisk hälsa - i stället skall vi förlita oss till att sjuksköterskorna ger information inom nämnda områden, hur lite kunskaper det än avspeglat sig att de har inom dessa områden. Exemplen är tydliga och för inte vårt arbete med barns psykiska ohälsa framåt, i stället bollas barnen hit och dit utan att få adekvat hjälp genom nämnda områden. Genom denna besparingsiver biter vi oss själva i svansen eftersom det, med största sannolikhet, kommer att kosta oss mer i andra ändan: när vi skall ta hand om de här barnens och ungdomarnas livstidslånga behov av olika former av medicinering, *påbyggnad av andra folksjukdomar, oförmögenhet att gå ut i arbetslivet etc.

    Eftersom kunskaperna inom sjukvården ännu är så ringa om nutrition och fysisk aktivitet samt om vilken betydelse dessa områden har i förebyggande och återuppbyggande syfte för psykisk hälsa, ser jag det personligen som att det borde vara en självklarhet att ta vara på varje medarbetares kunskaper, grundade på beprövad erfarenhet och forskning, om hur vi kan hjälpa barn och unga till en ökad psykisk hälsa, en ökad livskvalitet – insatser som är besparande för individen, familjen och samhället.

    All personal bör arbeta mot samma mål: en ökad psykisk hälsa hos barn och unga – oavsett om nationella strategier eller ej är tagna inom områdena nutrition och fysisk aktivitet. Vi bör agera här och NU!

    1. NUTRITION Rucklidge: https://youtu.be/3dqXHHCc5lA ; Kaplan: http://www.ortomolekylar.se/2015/02/video-naringsterapi-vid-psykisk-sjukdom/ ; Reichelt m.fl.: http://npif.no/index.php/forskning/om-forskning ; Läckande tarm – sök forskning om dess negativa effekter på psykisk hälsa via nätet! FYSISK AKTIVITET: http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/varforhjalpermotionviddepression.5.3471e3a714ba3b2d19a59b.html

    Sussie Olofsson, leg arbetsterapeut, behandlingsassistent, natt, BUP Vänerviken

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Nya råd ska förebygga kikhosta hos spädbarn

Nyheter | Tre nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten till hälso- och sjukvården ska stärka åtgärderna mot kikhosta och förebygga svåra fall bland spädbarn. () 26 AUG 2016

bild

Ny plan mot narkotikadödlighet

Nyheter | Socialstyrelsen ska föreslå en åtgärdsplan med inriktning att motverka narkotikarelaterad dödlighet. () 26 AUG 2016

Kalcium kan öka risk för demens

Nya rön | Kvinnor som behandlades med kalciumtillskott hade dubbelt så hög risk att utveckla demens, jämfört med kvinnor som inte tog kalciumtillskott, enligt en studie i Neurology. () 26 AUG 2016

bild

Missbruk, arbete, övergrepp – och vård – i »en av årets viktigaste böcker«

Recension | Novellsamlingen »Handbok för städerskor« är sjukvårdsaktuell skönlitteratur även i Sverige, trots att berättelserna utspelar sig i Amerika ett antal år tillbaka i tiden. Påpekar recensenten. () 26 AUG 2016

Proposition om donation på väg

Nyheter | En proposition om organdonation planeras att överlämnas till riksdagen under 2017. Det säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström i sitt svar på en skriftlig fråga från Johan Hultberg (M). () 26 AUG 2016

Ännu ett visslarpris till KI-läkarna

Nyheter | De fyra läkare som anmälde kirurgen Paolo Macchiarini för forskningsfusk har fått ett pris för sitt agerande som visselblåsare av Svensk kirurgisk förening. (2 kommentarer) 25 AUG 2016

bild

Hela musiken kräver hela hjärnan

Recension | I boken »Hemisfärernas musik« får läsaren en redovisning av neuroforskning om musik och de delvis motsägelsefulla slutsatserna som olika studier kommer fram till Författaren är en både kliniskt och akademiskt verksam neurolog men också en välutbildad amatörmusiker. »Hela musiken kräver hela hjärnan« är en av insikterna han förmedlar. () 25 AUG 2016

bild

Apropå! Psykologer bör kunna sköta sjukskrivningar

Debatt | Bedömning av arbetsförmåga – och därmed sjukskrivningar av patienter med psykisk ohälsa utan farmakologisk behandling – bör kunna delegeras till psykologer och psykoterapeuter, skriver blivande allmänläkaren Faraidoun Moradi. (5 kommentarer) 25 AUG 2016

bild

Välskriven lärobok anpassad för svensk sjukvård

Recension | Läroboken »Gastroenterologi och hepatologi« är kortfattad men anpassad till den svenska hälso- och sjukvården. Väl värd att läsas av studenter och yngre läkare, skriver Läkartidningens anmälare.  () 25 AUG 2016

bild

Avloppsvatten ska renas från rester av läkemedel med hjälp av enzymer

Nyheter | Akademiska sjukhuset i Uppsala blir först i världen att testa enzymrening av avloppsvatten i verklig miljö. () 25 AUG 2016

Oro inför skånskt hyrläkarstopp

Nyheter | Skånes psykiatri präglas redan av personalbrist, överbelastning och uppgivenhet. Och tidpunkten för hyrläkarstoppet är olämplig, det menar skyddsombudet Louise Lundberg. (1 kommentar) 24 AUG 2016

IVO kritiserar uteblivet ultraljud

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en förlossningsläkare som inte genomförde ett vaginalt ultraljud vid en planerad kontroll. Detta trots att undersökningen inte hade påverkat det senare förloppet. (1 kommentar) 24 AUG 2016

Nu är det tid för socialmedicinen

Nyheter | Läkarförbundets folkhälsopolitiska program efterlyser en satsning på socialmedicin, och regeringens prioritering av jämlik hälsa medför också att det behövs fler socialmedicinare. Men samtidigt är antalet aktiva socialmedicinare i Sverige färre än på mycket länge. (1 kommentar) 24 AUG 2016

Den gömda Kennedydottern och synen på funktionsnedsättningar

Kultur | Rosemary Kennedy, syster till president John F Kennedy, hade ett lätt begåvningshandikapp som hennes högpresterande, inflytelserika familj gjorde sitt yttersta för att dölja för omvärlden. En biografi över Rosemary berättar om ett liv i skymundan, försvårat av upprepade övergrepp på initiativ av familjens »friska« medlemmar. () 24 AUG 2016

»Underkänt för Sverige« med endast åtta ST-platser i landet

Nyheter | Landstingen har misslyckats med att utbilda specialister i socialmedicin. Därför behöver staten gå in med starkare styrning. Det säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. () 24 AUG 2016

17 klick för att föra in ett blodtryck

Nyheter | Datajournalsystemet i Landstinget i Kalmar län är svårnavigerat och oöverskådligt, vilket gör att det inte är patientsäkert. Det konstaterar Jean E Stevenson Ågren i sin avhandling. Produktchefen på företaget Cambio känner inte igen sig. Uppdaterad 160824. (7 kommentarer) 19 AUG 2016

Jobb i fokus

137 lediga jobb på

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons
Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons