Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DFSE Läkartidningen 16/2015
Lakartidningen.se 2015-04-14

Sverige behöver nationell strategi för nutrition och fysisk aktivitet

En svensk nationell strategi för nutrition och fysisk aktivitet bör vara multisektoriell och ha ett livscykelperspektiv. Strategin bör inkludera interventionsforskning enligt WHO:s handlingsplan för prevention och kontroll av kroniska sjukdomar samt EU:s handlingsplan mot barnfetma.

Liselotte Schäfer Elinder, docent PhD
Emma Patterson, med dr
Gisela Nyberg, med dr
Eleonore Säfsten, M Sc
Elinor Sundblom, M Sc 

Samtliga tillhör forskargruppen Samhälls­nutrition och fysisk aktivitet, institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet; Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Ohälsosamma matvanor, låg ­fysisk aktivitet och fetma orsakar tillsammans 28 procent av sjukdomsbördan i Sverige [1]. Trots detta har Sverige ingen nationell strategi inom detta område, vilket däremot finns för alkohol, narkotika och tobak, som tillsammans orsakar 12 procent av sjukdomsbördan [2]. Sedan år 2011 har regeringen en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-strategin). Den är ett skolboksexempel på multisektoriellt folkhälsoarbete i ett livscykelperspektiv. Här finns en hög ambitionsnivå med sju mål, från tidiga förebyggande insatser bland barn till behandling av missbrukare, samt ett uppföljningssystem med indikatorer på individuell och strukturell nivå. Årligen avsätts 40 miljoner kronor till preventionsforskning. Strategin kostar 257 miljoner kronor per år, en rimlig nivå för en seriös satsning.

År 2003 gav regeringen Livsmedelsverket och dåvarande Folkhälsoinstitutet i uppdrag att skriva ett underlag till en nationell handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet. Underlaget med 79 åtgärdspunkter presenterades för 10 år sedan, men handlingsplanen uteblev. 

Under tiden har utvecklingen gått åt fel håll. Nya enkätdata från Folkhälsomyndigheten visar att fetman i Sverige fortsatt att öka bland vuxna, från 11 till 14 procent mellan 2004 och 2013 [3]. Detta speglar även utvecklingen internationellt, med en ökande fetmaprevalens sedan tre fyra decennier. Fetma orsakar i dag 6 procent av alla dödsfall i världen [1], och uppskattas utgöra 2,8 procent av den globala BNP [4]. Ökningen i höginkomstländer sker främst bland lägre socioekonomiska grupper, vilket innebär ökande sociala hälsoklyftor [3, 5]. Bland barn ses en stabilisering i prevalensen av övervikt och fetma i Sverige, men även här ses stora skillnader beroende på föräldrarnas socioekonomi [6, 7]. En konsekvens av denna fetmaepidemi är att diabetes ökar kraftigt bland vuxna [8], medan minskningen av hjärt–kärlsjukdomar sker i långsammare takt än väntat [9].

Som ett svar på utvecklingen har Världshälsoförsamlingen antagit en rad policydokument, senast den globala handlingsplanen för prevention och kontroll av kroniska sjukdomar 2013–2020 med visionen att världen ska vara fri från kroniska sjukdomar som kan förebyggas bland annat genom att stoppa ökningen av fetma och diabetes [10]. I planen påpekas behovet av ett kraftfullt och effektivt samarbete mellan olika samhällssektorer och aktörer, koordinerat av regeringen. 

EU har antagit en handlingsplan mot barnfetma 2014–2020 med åtta fokusområden, bland annat inkluderas familj, miljö och forskning [11]. I flera artikelserier, den senaste från 2015, har Lancet uppmärksammat behovet att agera kraftfullt globalt och lokalt mot fetma, inte minst av hållbarhetsskäl [12]. Man har också påvisat bristen på effektiva insatser i form av lagstiftning och ekonomiska styrmedel [13].

I regeringens proposition 2007/08:110 konstaterades att »Övervikts- och fetmaproblematiken är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige, liksom i många andra länder, och måste tas på största allvar. Utvecklingen är särskilt alarmerande bland barn.« Trots detta har hittills ingen svensk regering tagit frågan på allvar. Den enda insatsen är en strategi inom hälso- och sjukvården för kroniska sjukdomar 2014–2017 [14]. Syftet med strategin är att »främja en mer hållbar och jämlik vård med särskilt fokus på primärvården«. 

Strategin lyfter viktiga insatser för patienter med riskfaktorer. Hälsofrämjande och preventivt arbete för barn och unga saknas dock helt, liksom multisektoriell samverkan och strukturella insatser. Dessutom saknas en satsning på interventionsforskning med en ambition att minska social ojämlikhet i hälsa. Regeringens handlingsplan för 2014 innehåller som enda preventiva åtgärd att sprida kunskap om Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 

Sverige är numera närmast unikt genom att inte ha en nationell strategi för de största riskfaktorerna för kroniska sjukdomar, nämligen ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet och fetma. Handlingsplaner mot övervikt och fetma finns i vissa regioner och landsting, men utan en nationell strategi i ryggen förblir regionala strategier tandlösa. Dessutom behövs riktade insatser till grupper med störst behov för att minska den sociala ojämlikheten i hälsa, vilket också är i linje med regeringens mål. 

Sverige är på flera sätt ett föregångsland med kostnadsfria och näringsriktiga måltider i förskola och skola, befolkningsinriktade insatser inom mödra- och barnhälsovård, och en relativt välutbyggd elevhälsa. Fetmaprevalensen är tack vara detta fortfarande lägre bland barn i Sverige jämfört med många andra länder, men vi har stora sociala klyftor. 

Inom landsting och regioner bedrivs relativt småskaliga forskningsprojekt kring hälsofrämjande och preventiva program med knappa medel [10, 15-17]. Men om vi verkligen vill bromsa eller till och med minska fetma, kroniska sjukdomar och ojämlikhet i hälsa behövs evidensbaserade åtgärder, och därmed mer storskalig interventions- och implementeringsforskning samt system för långtidsuppföljning enligt ANDT-modellen. 

När kommer Sveriges regering att ta denna fråga på allvar och presentera en kraftfull nationell strategi i linje med WHO:s rekommendationer?

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Global burden of disease. GBD 2010. Seattle, WA: Institute for Health Metrics and Evaluation; 2013.
  2. Agardh E, Boman U, Allebeck P. Alkohol, narkotika och tobaksrökning ger stor del av sjukdomsbördan. Utvecklingen i Sverige 1990–2010 kartlagd utifrån DALY-metoden. Läkartidningen. 2015;112:C4TH.
  3. Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2014. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2014.
  4. Dobbs R, Sawers C, Thompson F, et al; McKinsey Global Institute. Overcoming obesity: An initial economic analysis. Discussion paper. November 2014. http://www.mckinsey.com/insights/economic_studies/how_the_world_could_better_fight_obesity
  5. Magnusson M, Sørensen TI, Olafsdottir S, et al. Social inequalities in obesity persist in the Nordic region despite its relative affluence and equity. Curr Obes Rep. 2014;3:1-15.
  6. Li X, Memarian E, Sundquist J, et al. Neighbourhood deprivation, individual-level familial and socio-demographic factors and diagnosed childhood obesity: a nationwide multilevel study from Sweden. Obes Facts. 2014;7(4):253-63.
  7. Moraeus L, Lissner L, Yngve A, et al. Multi-level influences on childhood obesity in Sweden: societal factors, parental determinants and child's lifestyle. Int J Obes (Lond). 2012;36(7):969-76.
  8. Tao W, Bruce D, Burström B. Områdesskillnader i sjukdomsförekomst – Stockholms län 2006–2011. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting; 2015. Rapport 2015:1.
  9. Rydén L, Andersen K, Gyberg V, et al. Betala för sjukdom eller investera i hälsa? Läkartidningen. 2012;109(36):1535-9.
  10. Bergström H, Hagströmer M, Hagberg J, et al. A multi-component universal intervention to improve diet and physical activity among adults with intellectual disabilities in community residences: a cluster randomised controlled trial. Res Dev Disabil. 2013;34(11):3847-57.
  11. EU Action plan on childhood obesity 2014–2020. Bryssel: Europeiska kommissionen; 2014.
  12. Swinburn B, Kraak V, Rutter H, et al. Strengthening of accountability systems to create healthy food environments and reduce global obesity. Lancet. Epub 18 feb 2015.
  13. Kleinert S, Horton R. Rethinking and reframing obesity. Lancet. Epub 18 feb 2015.
  14. Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar. Stockholm: Socialdepartementet; 2014.
  15. Nyberg G, Sundblom E, Norman A, et al. Effectiveness of a universal parental support programme to promote healthy dietary habits and physical activity and to prevent overweight and obesity in 6-year-old children: the healthy school start study, a cluster-randomised controlled trial. PLoS One. 2015;10(2):e0116876.
  16. Doring N, Hansson LM, Andersson ES, et al. Primary prevention of childhood obesity through counselling sessions at Swedish child health centres: design, methods and baseline sample characteristics of the PRIMROSE cluster-randomised trial. BMC Public Health. 2014;14:335.
  17. Edvardsson K, Ivarsson A, Garvare R, et al. Improving child health promotion practices in multiple sectors – outcomes of the Swedish Salut Programme. BMC Public Health. 2012;12:920.

Kommentarer (1)

  • Nutrition och fysisk aktivitet bör redan i dag vara självklara åtgärder inom Barn och ungdomspsykiatrin

    2015-04-18 15:49 | Hälsofrämjande och preventivt arbete för barn och unga saknas helt, precis som ni skriver, även inom Barn- och ungdomspsykiatrin vad gäller förebyggande av psykisk ohälsa med hjälp av nutrition och fysisk aktivitet, trots all den beprövad erfarenhet och forskning som i dag finns inom området. Och ”om vi verkligen vill bromsa eller till och med minska fetma, kroniska sjukdomar och ojämlikhet i hälsa” behövs beprövade åtgärder inom behandlingsarbetet – något som sedan möjligen går att evidensbasera allt eftersom arbetet fortskrider. Om vi inte går den vägen finns, som jag ser det, risk för att vi i väntan på evidens låter allt för många barn och unga med psykisk ohälsa få gå utan möjligheter, utifrån perspektivet nutrition/kost och fysisk aktivitet/rörelse, prova på om just de har möjligheter bli hjälpta genom dessa åtgärder. Ignorering av möjligheter genom dessa behandlingsåtgärder kan i förlängningen, med största sannolikhet, medföra att de även ligger i riskzonen för att utveckla andra folksjukdomar som exempelvis* depression, fetma, diabetes, allt för tidiga hjärt- kärlsjukdomar, demens etc.

    För undertecknad känns det mycket frustrerande att vi inom sjukvården än i dag ännu ej infört de självklara behandlingsåtgärder i form av nutrition och fysisk aktivitet som borde finnas med tanke på all den beprövad erfarenhet och forskning som nu finns inom området psykisk ohälsa (1). Dessa åtgärder borde vara en självklarhet inom dagens Barn- och ungdomspsykiatri samt även inom vår Barn- och ungdomshabilitering - det är erfarenheter och forskning som vi alla inom vården är skyldiga hålla oss uppdaterade inom och även, enligt den nya patientlagen, är skyldiga ge information om till barn med föräldrar. Detta är, om jag förstått det hela rätt, något vi inte får undanhålla dem, oavsett om vi kan erbjuda insatserna eller ej.

    Många av oss inom sjukvården som arbetar med individen i aktivitet och rörelse/fysisk aktivitet är väl insatta i hur positivt daglig och anpassad nutrition/kost och rörelse/fysisk aktivitet kan påverka utvecklingen av individens förmågor och psykiska hälsa. Förringa inte dessa kunskaper. Allas kunskaper är viktiga i arbetet för en ökad psykisk hälsa hos barn och unga. Sorgliga exempel finns på hur barns psykiska hälsa sätts åt sidan på grund av sjukvårdens besparingsiver. Exempel på besparingsiver: För inte så många år sedan fick den enda sjukgymnast som arbetade inom BUP, NU-sjukvården, gå på grund av att tjänsten sågs som övertalig – trots stor efterfrågan från patienthåll och trots all den erfarenhet och forskning som talar för att bland annat fysisk aktivitet och kroppskännedomsträning etc. är goda behandlingsåtgärder vid depression, ätstörningar mm. Idag är vi inom BUP till och med informerade om att vi skall bortse från de kunskaper vi har om vilken betydelse nutrition/kost och fysisk aktivitet/rörelse har för utveckling av god psykisk hälsa - i stället skall vi förlita oss till att sjuksköterskorna ger information inom nämnda områden, hur lite kunskaper det än avspeglat sig att de har inom dessa områden. Exemplen är tydliga och för inte vårt arbete med barns psykiska ohälsa framåt, i stället bollas barnen hit och dit utan att få adekvat hjälp genom nämnda områden. Genom denna besparingsiver biter vi oss själva i svansen eftersom det, med största sannolikhet, kommer att kosta oss mer i andra ändan: när vi skall ta hand om de här barnens och ungdomarnas livstidslånga behov av olika former av medicinering, *påbyggnad av andra folksjukdomar, oförmögenhet att gå ut i arbetslivet etc.

    Eftersom kunskaperna inom sjukvården ännu är så ringa om nutrition och fysisk aktivitet samt om vilken betydelse dessa områden har i förebyggande och återuppbyggande syfte för psykisk hälsa, ser jag det personligen som att det borde vara en självklarhet att ta vara på varje medarbetares kunskaper, grundade på beprövad erfarenhet och forskning, om hur vi kan hjälpa barn och unga till en ökad psykisk hälsa, en ökad livskvalitet – insatser som är besparande för individen, familjen och samhället.

    All personal bör arbeta mot samma mål: en ökad psykisk hälsa hos barn och unga – oavsett om nationella strategier eller ej är tagna inom områdena nutrition och fysisk aktivitet. Vi bör agera här och NU!

    1. NUTRITION Rucklidge: https://youtu.be/3dqXHHCc5lA ; Kaplan: http://www.ortomolekylar.se/2015/02/video-naringsterapi-vid-psykisk-sjukdom/ ; Reichelt m.fl.: http://npif.no/index.php/forskning/om-forskning ; Läckande tarm – sök forskning om dess negativa effekter på psykisk hälsa via nätet! FYSISK AKTIVITET: http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/varforhjalpermotionviddepression.5.3471e3a714ba3b2d19a59b.html

    Sussie Olofsson, leg arbetsterapeut, behandlingsassistent, natt, BUP Vänerviken

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Antroposofiska medel blir kvar under flera år

Nyheter | Det blir ingen särreglering för de antroposofiska läkemedlen. I stället får tillverkarna fem år på sig att registrera läkemedlen på sedvanligt sätt. () 30 JUN 2016

Skolläkaren överklagar sin dom

Nyheter | Skolläkaren i Falun, som dömdes till fyra års fängelse för bland annat grovt barnpornografibrott, kränkande fotografering och sexuellt utnyttjande överklagar stora delar av domen till Svea hovrätt. De återstående gärningarna är värda högst åtta månaders fängelse enligt överklagandet. () 30 JUN 2016

Annons Annons

Tre nya regioner föreslås 2019

Nyheter | En Norrlandsregion, en Svealandsregion och ett utvidgat Västra Götaland kan bli verklighet om några år. Det bedömer den så kallade indelningskommittén. () 30 JUN 2016

bild

Vidarkliniken kan bli av med vårdavtal

Nyheter | Den antroposofiska Vidarkliniken i Järna kan komma att förlora sitt avtal med Stockholms läns landsting. Det uppger Ekot i Sveriges Radio. Landstingsrådet Anna Starbrink (bilden) är kritisk till kliniken. () 30 JUN 2016

Universitet ska ge fler utbildning

Nyheter | Lunds universitet och Umeå universitet har i dag fått i uppdrag av regeringen att bygga upp en kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk läkarutbildning.  () 30 JUN 2016

bild

Svårare anmäla fel förskrivning

Nyheter | Apotekspersonalen upplever sig mer hindrad att anmäla överförskrivning i dag än för två år sedan. Det skriver IVO, Inspektionen för vård och omsorg, på sin hemsida. () 30 JUN 2016

Macchiarini-metoden överges

Nyheter | Det företag som tillverkade Paolo Macchiarinis syntetiska luftstrupar har övergivit metoden och lanserar nu »andra generationens« syntetiska strupar, som bara ska sitta inne under en kortare tid. () 29 JUN 2016

bild

Läkarföreningen
på Karolinska oroas
av långa vårdköer

Nyheter | Köerna till neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en försmak av Framtidens hälso- och sjukvård, en omorganisation av vården i Stockholm. Det menar läkarföreningen med ordförande Yvonne Dellmark och pekar på en rad problem som måste lösas i hela länet. () 29 JUN 2016

Gonorré och syfilis ökar kraftigt

Nyheter | Antalet inrapporterade fall av gonorré och syfilis ökade kraftigt under 2015, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. () 29 JUN 2016

bild

Stärkt evidens finns nu för interventionell smärtbehandling

Debatt | Smärta är en av våra största folksjukdomar och kostar samhället 87,5 miljarder kronor årligen. Det är dags att börja utreda och behandla patienter interventionellt som i resten av den utvecklade världen, skriver Johan Hambraeus. (1 kommentar) 29 JUN 2016

Gentest för Lynch syndrom ett billigt sätt att förebygga cancer

Nyheter | Ett gentest för Lynch syndrom av den som får tjocktarmscancer före 50 års ålder är en låg kostnad för att förebygga cancer hos nära släktingar, skriver SBU. () 29 JUN 2016

Nu kommer patienten via video

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. (2 kommentarer) 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. (1 kommentar) 28 JUN 2016

»Jag älskar landstingskaffe
i farten, sparkcykelfärder genom kulvertar...«

Krönika | Man älskar sitt jobb, sjukhusen, patienterna, och allt som läkaryrket bjuder på. Man jobbar konstant för att lära sig mer. Men att lära sig konsten att ta ledigt ibland är ändå den viktigaste kompetensutveckling man kan ägna sig åt. Nyblivna underläkaren Ulrika Nettelblads krönika förklarar. () 28 JUN 2016

Smärtlindring vid förlossning

Medicinens ABC | Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning. () 28 JUN 2016

Fem frågor till Maria Lengquist

Författarintervjun | Maria Lengquist har tillsammans med kollegor skrivit en ABC-artikel om smärtlindring vid vaginal förlossning. () 28 JUN 2016

Jobb i fokus

143 lediga jobb på

Annons
Annons Annons
Annons Annons Annons Annons