Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DFSE Läkartidningen 16/2015
Lakartidningen.se 2015-04-14

Sverige behöver nationell strategi för nutrition och fysisk aktivitet

En svensk nationell strategi för nutrition och fysisk aktivitet bör vara multisektoriell och ha ett livscykelperspektiv. Strategin bör inkludera interventionsforskning enligt WHO:s handlingsplan för prevention och kontroll av kroniska sjukdomar samt EU:s handlingsplan mot barnfetma.

Liselotte Schäfer Elinder, docent PhD
Emma Patterson, med dr
Gisela Nyberg, med dr
Eleonore Säfsten, M Sc
Elinor Sundblom, M Sc 

Samtliga tillhör forskargruppen Samhälls­nutrition och fysisk aktivitet, institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet; Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Ohälsosamma matvanor, låg ­fysisk aktivitet och fetma orsakar tillsammans 28 procent av sjukdomsbördan i Sverige [1]. Trots detta har Sverige ingen nationell strategi inom detta område, vilket däremot finns för alkohol, narkotika och tobak, som tillsammans orsakar 12 procent av sjukdomsbördan [2]. Sedan år 2011 har regeringen en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-strategin). Den är ett skolboksexempel på multisektoriellt folkhälsoarbete i ett livscykelperspektiv. Här finns en hög ambitionsnivå med sju mål, från tidiga förebyggande insatser bland barn till behandling av missbrukare, samt ett uppföljningssystem med indikatorer på individuell och strukturell nivå. Årligen avsätts 40 miljoner kronor till preventionsforskning. Strategin kostar 257 miljoner kronor per år, en rimlig nivå för en seriös satsning.

År 2003 gav regeringen Livsmedelsverket och dåvarande Folkhälsoinstitutet i uppdrag att skriva ett underlag till en nationell handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet. Underlaget med 79 åtgärdspunkter presenterades för 10 år sedan, men handlingsplanen uteblev. 

Under tiden har utvecklingen gått åt fel håll. Nya enkätdata från Folkhälsomyndigheten visar att fetman i Sverige fortsatt att öka bland vuxna, från 11 till 14 procent mellan 2004 och 2013 [3]. Detta speglar även utvecklingen internationellt, med en ökande fetmaprevalens sedan tre fyra decennier. Fetma orsakar i dag 6 procent av alla dödsfall i världen [1], och uppskattas utgöra 2,8 procent av den globala BNP [4]. Ökningen i höginkomstländer sker främst bland lägre socioekonomiska grupper, vilket innebär ökande sociala hälsoklyftor [3, 5]. Bland barn ses en stabilisering i prevalensen av övervikt och fetma i Sverige, men även här ses stora skillnader beroende på föräldrarnas socioekonomi [6, 7]. En konsekvens av denna fetmaepidemi är att diabetes ökar kraftigt bland vuxna [8], medan minskningen av hjärt–kärlsjukdomar sker i långsammare takt än väntat [9].

Som ett svar på utvecklingen har Världshälsoförsamlingen antagit en rad policydokument, senast den globala handlingsplanen för prevention och kontroll av kroniska sjukdomar 2013–2020 med visionen att världen ska vara fri från kroniska sjukdomar som kan förebyggas bland annat genom att stoppa ökningen av fetma och diabetes [10]. I planen påpekas behovet av ett kraftfullt och effektivt samarbete mellan olika samhällssektorer och aktörer, koordinerat av regeringen. 

EU har antagit en handlingsplan mot barnfetma 2014–2020 med åtta fokusområden, bland annat inkluderas familj, miljö och forskning [11]. I flera artikelserier, den senaste från 2015, har Lancet uppmärksammat behovet att agera kraftfullt globalt och lokalt mot fetma, inte minst av hållbarhetsskäl [12]. Man har också påvisat bristen på effektiva insatser i form av lagstiftning och ekonomiska styrmedel [13].

I regeringens proposition 2007/08:110 konstaterades att »Övervikts- och fetmaproblematiken är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige, liksom i många andra länder, och måste tas på största allvar. Utvecklingen är särskilt alarmerande bland barn.« Trots detta har hittills ingen svensk regering tagit frågan på allvar. Den enda insatsen är en strategi inom hälso- och sjukvården för kroniska sjukdomar 2014–2017 [14]. Syftet med strategin är att »främja en mer hållbar och jämlik vård med särskilt fokus på primärvården«. 

Strategin lyfter viktiga insatser för patienter med riskfaktorer. Hälsofrämjande och preventivt arbete för barn och unga saknas dock helt, liksom multisektoriell samverkan och strukturella insatser. Dessutom saknas en satsning på interventionsforskning med en ambition att minska social ojämlikhet i hälsa. Regeringens handlingsplan för 2014 innehåller som enda preventiva åtgärd att sprida kunskap om Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 

Sverige är numera närmast unikt genom att inte ha en nationell strategi för de största riskfaktorerna för kroniska sjukdomar, nämligen ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet och fetma. Handlingsplaner mot övervikt och fetma finns i vissa regioner och landsting, men utan en nationell strategi i ryggen förblir regionala strategier tandlösa. Dessutom behövs riktade insatser till grupper med störst behov för att minska den sociala ojämlikheten i hälsa, vilket också är i linje med regeringens mål. 

Sverige är på flera sätt ett föregångsland med kostnadsfria och näringsriktiga måltider i förskola och skola, befolkningsinriktade insatser inom mödra- och barnhälsovård, och en relativt välutbyggd elevhälsa. Fetmaprevalensen är tack vara detta fortfarande lägre bland barn i Sverige jämfört med många andra länder, men vi har stora sociala klyftor. 

Inom landsting och regioner bedrivs relativt småskaliga forskningsprojekt kring hälsofrämjande och preventiva program med knappa medel [10, 15-17]. Men om vi verkligen vill bromsa eller till och med minska fetma, kroniska sjukdomar och ojämlikhet i hälsa behövs evidensbaserade åtgärder, och därmed mer storskalig interventions- och implementeringsforskning samt system för långtidsuppföljning enligt ANDT-modellen. 

När kommer Sveriges regering att ta denna fråga på allvar och presentera en kraftfull nationell strategi i linje med WHO:s rekommendationer?

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Global burden of disease. GBD 2010. Seattle, WA: Institute for Health Metrics and Evaluation; 2013.
  2. Agardh E, Boman U, Allebeck P. Alkohol, narkotika och tobaksrökning ger stor del av sjukdomsbördan. Utvecklingen i Sverige 1990–2010 kartlagd utifrån DALY-metoden. Läkartidningen. 2015;112:C4TH.
  3. Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2014. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2014.
  4. Dobbs R, Sawers C, Thompson F, et al; McKinsey Global Institute. Overcoming obesity: An initial economic analysis. Discussion paper. November 2014. http://www.mckinsey.com/insights/economic_studies/how_the_world_could_better_fight_obesity
  5. Magnusson M, Sørensen TI, Olafsdottir S, et al. Social inequalities in obesity persist in the Nordic region despite its relative affluence and equity. Curr Obes Rep. 2014;3:1-15.
  6. Li X, Memarian E, Sundquist J, et al. Neighbourhood deprivation, individual-level familial and socio-demographic factors and diagnosed childhood obesity: a nationwide multilevel study from Sweden. Obes Facts. 2014;7(4):253-63.
  7. Moraeus L, Lissner L, Yngve A, et al. Multi-level influences on childhood obesity in Sweden: societal factors, parental determinants and child's lifestyle. Int J Obes (Lond). 2012;36(7):969-76.
  8. Tao W, Bruce D, Burström B. Områdesskillnader i sjukdomsförekomst – Stockholms län 2006–2011. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting; 2015. Rapport 2015:1.
  9. Rydén L, Andersen K, Gyberg V, et al. Betala för sjukdom eller investera i hälsa? Läkartidningen. 2012;109(36):1535-9.
  10. Bergström H, Hagströmer M, Hagberg J, et al. A multi-component universal intervention to improve diet and physical activity among adults with intellectual disabilities in community residences: a cluster randomised controlled trial. Res Dev Disabil. 2013;34(11):3847-57.
  11. EU Action plan on childhood obesity 2014–2020. Bryssel: Europeiska kommissionen; 2014.
  12. Swinburn B, Kraak V, Rutter H, et al. Strengthening of accountability systems to create healthy food environments and reduce global obesity. Lancet. Epub 18 feb 2015.
  13. Kleinert S, Horton R. Rethinking and reframing obesity. Lancet. Epub 18 feb 2015.
  14. Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar. Stockholm: Socialdepartementet; 2014.
  15. Nyberg G, Sundblom E, Norman A, et al. Effectiveness of a universal parental support programme to promote healthy dietary habits and physical activity and to prevent overweight and obesity in 6-year-old children: the healthy school start study, a cluster-randomised controlled trial. PLoS One. 2015;10(2):e0116876.
  16. Doring N, Hansson LM, Andersson ES, et al. Primary prevention of childhood obesity through counselling sessions at Swedish child health centres: design, methods and baseline sample characteristics of the PRIMROSE cluster-randomised trial. BMC Public Health. 2014;14:335.
  17. Edvardsson K, Ivarsson A, Garvare R, et al. Improving child health promotion practices in multiple sectors – outcomes of the Swedish Salut Programme. BMC Public Health. 2012;12:920.

Kommentarer (1)

  • Nutrition och fysisk aktivitet bör redan i dag vara självklara åtgärder inom Barn och ungdomspsykiatrin

    2015-04-18 15:49 | Hälsofrämjande och preventivt arbete för barn och unga saknas helt, precis som ni skriver, även inom Barn- och ungdomspsykiatrin vad gäller förebyggande av psykisk ohälsa med hjälp av nutrition och fysisk aktivitet, trots all den beprövad erfarenhet och forskning som i dag finns inom området. Och ”om vi verkligen vill bromsa eller till och med minska fetma, kroniska sjukdomar och ojämlikhet i hälsa” behövs beprövade åtgärder inom behandlingsarbetet – något som sedan möjligen går att evidensbasera allt eftersom arbetet fortskrider. Om vi inte går den vägen finns, som jag ser det, risk för att vi i väntan på evidens låter allt för många barn och unga med psykisk ohälsa få gå utan möjligheter, utifrån perspektivet nutrition/kost och fysisk aktivitet/rörelse, prova på om just de har möjligheter bli hjälpta genom dessa åtgärder. Ignorering av möjligheter genom dessa behandlingsåtgärder kan i förlängningen, med största sannolikhet, medföra att de även ligger i riskzonen för att utveckla andra folksjukdomar som exempelvis* depression, fetma, diabetes, allt för tidiga hjärt- kärlsjukdomar, demens etc.

    För undertecknad känns det mycket frustrerande att vi inom sjukvården än i dag ännu ej infört de självklara behandlingsåtgärder i form av nutrition och fysisk aktivitet som borde finnas med tanke på all den beprövad erfarenhet och forskning som nu finns inom området psykisk ohälsa (1). Dessa åtgärder borde vara en självklarhet inom dagens Barn- och ungdomspsykiatri samt även inom vår Barn- och ungdomshabilitering - det är erfarenheter och forskning som vi alla inom vården är skyldiga hålla oss uppdaterade inom och även, enligt den nya patientlagen, är skyldiga ge information om till barn med föräldrar. Detta är, om jag förstått det hela rätt, något vi inte får undanhålla dem, oavsett om vi kan erbjuda insatserna eller ej.

    Många av oss inom sjukvården som arbetar med individen i aktivitet och rörelse/fysisk aktivitet är väl insatta i hur positivt daglig och anpassad nutrition/kost och rörelse/fysisk aktivitet kan påverka utvecklingen av individens förmågor och psykiska hälsa. Förringa inte dessa kunskaper. Allas kunskaper är viktiga i arbetet för en ökad psykisk hälsa hos barn och unga. Sorgliga exempel finns på hur barns psykiska hälsa sätts åt sidan på grund av sjukvårdens besparingsiver. Exempel på besparingsiver: För inte så många år sedan fick den enda sjukgymnast som arbetade inom BUP, NU-sjukvården, gå på grund av att tjänsten sågs som övertalig – trots stor efterfrågan från patienthåll och trots all den erfarenhet och forskning som talar för att bland annat fysisk aktivitet och kroppskännedomsträning etc. är goda behandlingsåtgärder vid depression, ätstörningar mm. Idag är vi inom BUP till och med informerade om att vi skall bortse från de kunskaper vi har om vilken betydelse nutrition/kost och fysisk aktivitet/rörelse har för utveckling av god psykisk hälsa - i stället skall vi förlita oss till att sjuksköterskorna ger information inom nämnda områden, hur lite kunskaper det än avspeglat sig att de har inom dessa områden. Exemplen är tydliga och för inte vårt arbete med barns psykiska ohälsa framåt, i stället bollas barnen hit och dit utan att få adekvat hjälp genom nämnda områden. Genom denna besparingsiver biter vi oss själva i svansen eftersom det, med största sannolikhet, kommer att kosta oss mer i andra ändan: när vi skall ta hand om de här barnens och ungdomarnas livstidslånga behov av olika former av medicinering, *påbyggnad av andra folksjukdomar, oförmögenhet att gå ut i arbetslivet etc.

    Eftersom kunskaperna inom sjukvården ännu är så ringa om nutrition och fysisk aktivitet samt om vilken betydelse dessa områden har i förebyggande och återuppbyggande syfte för psykisk hälsa, ser jag det personligen som att det borde vara en självklarhet att ta vara på varje medarbetares kunskaper, grundade på beprövad erfarenhet och forskning, om hur vi kan hjälpa barn och unga till en ökad psykisk hälsa, en ökad livskvalitet – insatser som är besparande för individen, familjen och samhället.

    All personal bör arbeta mot samma mål: en ökad psykisk hälsa hos barn och unga – oavsett om nationella strategier eller ej är tagna inom områdena nutrition och fysisk aktivitet. Vi bör agera här och NU!

    1. NUTRITION Rucklidge: https://youtu.be/3dqXHHCc5lA ; Kaplan: http://www.ortomolekylar.se/2015/02/video-naringsterapi-vid-psykisk-sjukdom/ ; Reichelt m.fl.: http://npif.no/index.php/forskning/om-forskning ; Läckande tarm – sök forskning om dess negativa effekter på psykisk hälsa via nätet! FYSISK AKTIVITET: http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/varforhjalpermotionviddepression.5.3471e3a714ba3b2d19a59b.html

    Sussie Olofsson, leg arbetsterapeut, behandlingsassistent, natt, BUP Vänerviken

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Extremvärme ökande problem för folkhälsan Klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter drabbar även Sverige

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

bild

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

Annons Annons
bild

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domtol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

bild

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016

bild

Karolinska kan få böta för otillåten direktupphandling

Nyheter | Konkurrensverket kräver Karolinska universitetssjukhuset på 200 000 kronor i böter för en otillåten direktupphandling av en autofrys. Ärendet är en del i ett pågående projekt där upphandlingar av medicinteknik särskilt granskas. () 22 JUL 2016

Överbeläggningarna ökade

Nyheter | Landstinget Sörmland hade flest överbeläggningar under årets första halvår. Samtidigt syns en ökning bland ett flertal andra landsting under samma period, jämfört med motsvarande period tidigare år. () 21 JUL 2016

bild

Flertalet, men inte alla, dementa får sin körlämplighet bedömd

Nya rön | Anmälan till Transportstyrelsen för återkallelse av körkort hade gjorts för 9 procent av patienterna med nyligen diagnostiserad demens, enligt en registerstudie. () 21 JUL 2016

bild

IVO-kritik för ute-bliven behandling efter fästingbett

Patientsäkerhet | En läkare avvaktade med behandling vid en 8 × 8 cm stor hudrodnad efter ett fästingbett och tog i stället borreliaprov. För detta får läkaren kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. (IVO 8.2-27680/2014-15) (3 kommentarer) 21 JUL 2016

Nya åtgärder för att få stopp
på fusk vid högskoleprovet

Nyheter | Att fuska på högskoleprovet ska få allvarligare följder, bland annat avstängning från provet i två år, enligt ett regeringsbeslut i dag. () 21 JUL 2016

Vill att Jordanien öppnar gränsen för skadade syrier

Nyheter | Läkare utan gränser kräver att Jordanien ska öppna gränsen mot Syrien så att krigsskadade syrier kan få vård. () 21 JUL 2016

Hiv-incidensen
ökade i 74 länder

Nyheter | Andelen hiv-smittade som får behandling ökar och dödligheten minskar globalt. Men incidensen går bara långsamt nedåt, och i 74 länder ökade den mellan 2005 och 2015, visar en nyligen publicerad artikel i Lancet HIV. (1 kommentar) 20 JUL 2016

Kontaktallergi mot metallimplantat
är svårbedömd

Kommentaren | Komplikationer vid kontaktallergi mot metaller i ortopediska implantat förekommer men är sannolikt ovanliga. Vissa patienter bör utredas för kontakt­allergi mot metaller, och vissa bör få implantat av titan utan kobolt, krom eller nickel. Bedömning bör göras i samråd mellan dermatolog och ortoped. () 20 JUL 2016

Intorkning gav högre dödlighet hos geriatriska patienter

Nya rön | Hos patienter inom akut geriatrisk vård var dödligheten högre för dem som uppfyllde idrottsmedicinens kriterium för intorkning, enligt en studie gjord på Södertälje sjukhus. () 20 JUL 2016

Satsningar på språkkunskaper hos utlandsutbildade läkare bör öka

Debatt | Sverige bör ställa höga krav på och erbjuda ökade resurser till utlandsutbildade läkare. Bättre språkkunskaper och pedagogik kan leda till ökad patientsäkerhet, ökad ordinationsföljsamhet och minskad vårdkonsumtion, menar Viktor Madsen i en debattartikel. (3 kommentarer) 20 JUL 2016

Domen uppskjuten ännu
en gång för Fikru Maru

Nyheter | Kardiologen Fikru Maru sitter fortfarande fängslad i Etiopien. Och ännu en gång har domen mot honom skjutits upp. () 20 JUL 2016