Annons

Annons
Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DFSE Läkartidningen 16/2015
Lakartidningen.se 2015-04-14

Sverige behöver nationell strategi för nutrition och fysisk aktivitet

En svensk nationell strategi för nutrition och fysisk aktivitet bör vara multisektoriell och ha ett livscykelperspektiv. Strategin bör inkludera interventionsforskning enligt WHO:s handlingsplan för prevention och kontroll av kroniska sjukdomar samt EU:s handlingsplan mot barnfetma.

Liselotte Schäfer Elinder, docent PhD
Emma Patterson, med dr
Gisela Nyberg, med dr
Eleonore Säfsten, M Sc
Elinor Sundblom, M Sc 

Samtliga tillhör forskargruppen Samhälls­nutrition och fysisk aktivitet, institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet; Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Ohälsosamma matvanor, låg ­fysisk aktivitet och fetma orsakar tillsammans 28 procent av sjukdomsbördan i Sverige [1]. Trots detta har Sverige ingen nationell strategi inom detta område, vilket däremot finns för alkohol, narkotika och tobak, som tillsammans orsakar 12 procent av sjukdomsbördan [2]. Sedan år 2011 har regeringen en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-strategin). Den är ett skolboksexempel på multisektoriellt folkhälsoarbete i ett livscykelperspektiv. Här finns en hög ambitionsnivå med sju mål, från tidiga förebyggande insatser bland barn till behandling av missbrukare, samt ett uppföljningssystem med indikatorer på individuell och strukturell nivå. Årligen avsätts 40 miljoner kronor till preventionsforskning. Strategin kostar 257 miljoner kronor per år, en rimlig nivå för en seriös satsning.

År 2003 gav regeringen Livsmedelsverket och dåvarande Folkhälsoinstitutet i uppdrag att skriva ett underlag till en nationell handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet. Underlaget med 79 åtgärdspunkter presenterades för 10 år sedan, men handlingsplanen uteblev. 

Under tiden har utvecklingen gått åt fel håll. Nya enkätdata från Folkhälsomyndigheten visar att fetman i Sverige fortsatt att öka bland vuxna, från 11 till 14 procent mellan 2004 och 2013 [3]. Detta speglar även utvecklingen internationellt, med en ökande fetmaprevalens sedan tre fyra decennier. Fetma orsakar i dag 6 procent av alla dödsfall i världen [1], och uppskattas utgöra 2,8 procent av den globala BNP [4]. Ökningen i höginkomstländer sker främst bland lägre socioekonomiska grupper, vilket innebär ökande sociala hälsoklyftor [3, 5]. Bland barn ses en stabilisering i prevalensen av övervikt och fetma i Sverige, men även här ses stora skillnader beroende på föräldrarnas socioekonomi [6, 7]. En konsekvens av denna fetmaepidemi är att diabetes ökar kraftigt bland vuxna [8], medan minskningen av hjärt–kärlsjukdomar sker i långsammare takt än väntat [9].

Som ett svar på utvecklingen har Världshälsoförsamlingen antagit en rad policydokument, senast den globala handlingsplanen för prevention och kontroll av kroniska sjukdomar 2013–2020 med visionen att världen ska vara fri från kroniska sjukdomar som kan förebyggas bland annat genom att stoppa ökningen av fetma och diabetes [10]. I planen påpekas behovet av ett kraftfullt och effektivt samarbete mellan olika samhällssektorer och aktörer, koordinerat av regeringen. 

EU har antagit en handlingsplan mot barnfetma 2014–2020 med åtta fokusområden, bland annat inkluderas familj, miljö och forskning [11]. I flera artikelserier, den senaste från 2015, har Lancet uppmärksammat behovet att agera kraftfullt globalt och lokalt mot fetma, inte minst av hållbarhetsskäl [12]. Man har också påvisat bristen på effektiva insatser i form av lagstiftning och ekonomiska styrmedel [13].

I regeringens proposition 2007/08:110 konstaterades att »Övervikts- och fetmaproblematiken är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige, liksom i många andra länder, och måste tas på största allvar. Utvecklingen är särskilt alarmerande bland barn.« Trots detta har hittills ingen svensk regering tagit frågan på allvar. Den enda insatsen är en strategi inom hälso- och sjukvården för kroniska sjukdomar 2014–2017 [14]. Syftet med strategin är att »främja en mer hållbar och jämlik vård med särskilt fokus på primärvården«. 

Strategin lyfter viktiga insatser för patienter med riskfaktorer. Hälsofrämjande och preventivt arbete för barn och unga saknas dock helt, liksom multisektoriell samverkan och strukturella insatser. Dessutom saknas en satsning på interventionsforskning med en ambition att minska social ojämlikhet i hälsa. Regeringens handlingsplan för 2014 innehåller som enda preventiva åtgärd att sprida kunskap om Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 

Sverige är numera närmast unikt genom att inte ha en nationell strategi för de största riskfaktorerna för kroniska sjukdomar, nämligen ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet och fetma. Handlingsplaner mot övervikt och fetma finns i vissa regioner och landsting, men utan en nationell strategi i ryggen förblir regionala strategier tandlösa. Dessutom behövs riktade insatser till grupper med störst behov för att minska den sociala ojämlikheten i hälsa, vilket också är i linje med regeringens mål. 

Sverige är på flera sätt ett föregångsland med kostnadsfria och näringsriktiga måltider i förskola och skola, befolkningsinriktade insatser inom mödra- och barnhälsovård, och en relativt välutbyggd elevhälsa. Fetmaprevalensen är tack vara detta fortfarande lägre bland barn i Sverige jämfört med många andra länder, men vi har stora sociala klyftor. 

Inom landsting och regioner bedrivs relativt småskaliga forskningsprojekt kring hälsofrämjande och preventiva program med knappa medel [10, 15-17]. Men om vi verkligen vill bromsa eller till och med minska fetma, kroniska sjukdomar och ojämlikhet i hälsa behövs evidensbaserade åtgärder, och därmed mer storskalig interventions- och implementeringsforskning samt system för långtidsuppföljning enligt ANDT-modellen. 

När kommer Sveriges regering att ta denna fråga på allvar och presentera en kraftfull nationell strategi i linje med WHO:s rekommendationer?

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Global burden of disease. GBD 2010. Seattle, WA: Institute for Health Metrics and Evaluation; 2013.
  2. Agardh E, Boman U, Allebeck P. Alkohol, narkotika och tobaksrökning ger stor del av sjukdomsbördan. Utvecklingen i Sverige 1990–2010 kartlagd utifrån DALY-metoden. Läkartidningen. 2015;112:C4TH.
  3. Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2014. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2014.
  4. Dobbs R, Sawers C, Thompson F, et al; McKinsey Global Institute. Overcoming obesity: An initial economic analysis. Discussion paper. November 2014. http://www.mckinsey.com/insights/economic_studies/how_the_world_could_better_fight_obesity
  5. Magnusson M, Sørensen TI, Olafsdottir S, et al. Social inequalities in obesity persist in the Nordic region despite its relative affluence and equity. Curr Obes Rep. 2014;3:1-15.
  6. Li X, Memarian E, Sundquist J, et al. Neighbourhood deprivation, individual-level familial and socio-demographic factors and diagnosed childhood obesity: a nationwide multilevel study from Sweden. Obes Facts. 2014;7(4):253-63.
  7. Moraeus L, Lissner L, Yngve A, et al. Multi-level influences on childhood obesity in Sweden: societal factors, parental determinants and child's lifestyle. Int J Obes (Lond). 2012;36(7):969-76.
  8. Tao W, Bruce D, Burström B. Områdesskillnader i sjukdomsförekomst – Stockholms län 2006–2011. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting; 2015. Rapport 2015:1.
  9. Rydén L, Andersen K, Gyberg V, et al. Betala för sjukdom eller investera i hälsa? Läkartidningen. 2012;109(36):1535-9.
  10. Bergström H, Hagströmer M, Hagberg J, et al. A multi-component universal intervention to improve diet and physical activity among adults with intellectual disabilities in community residences: a cluster randomised controlled trial. Res Dev Disabil. 2013;34(11):3847-57.
  11. EU Action plan on childhood obesity 2014–2020. Bryssel: Europeiska kommissionen; 2014.
  12. Swinburn B, Kraak V, Rutter H, et al. Strengthening of accountability systems to create healthy food environments and reduce global obesity. Lancet. Epub 18 feb 2015.
  13. Kleinert S, Horton R. Rethinking and reframing obesity. Lancet. Epub 18 feb 2015.
  14. Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar. Stockholm: Socialdepartementet; 2014.
  15. Nyberg G, Sundblom E, Norman A, et al. Effectiveness of a universal parental support programme to promote healthy dietary habits and physical activity and to prevent overweight and obesity in 6-year-old children: the healthy school start study, a cluster-randomised controlled trial. PLoS One. 2015;10(2):e0116876.
  16. Doring N, Hansson LM, Andersson ES, et al. Primary prevention of childhood obesity through counselling sessions at Swedish child health centres: design, methods and baseline sample characteristics of the PRIMROSE cluster-randomised trial. BMC Public Health. 2014;14:335.
  17. Edvardsson K, Ivarsson A, Garvare R, et al. Improving child health promotion practices in multiple sectors – outcomes of the Swedish Salut Programme. BMC Public Health. 2012;12:920.

Kommentarer (1)

  • Nutrition och fysisk aktivitet bör redan i dag vara självklara åtgärder inom Barn och ungdomspsykiatrin

    2015-04-18 15:49 | Hälsofrämjande och preventivt arbete för barn och unga saknas helt, precis som ni skriver, även inom Barn- och ungdomspsykiatrin vad gäller förebyggande av psykisk ohälsa med hjälp av nutrition och fysisk aktivitet, trots all den beprövad erfarenhet och forskning som i dag finns inom området. Och ”om vi verkligen vill bromsa eller till och med minska fetma, kroniska sjukdomar och ojämlikhet i hälsa” behövs beprövade åtgärder inom behandlingsarbetet – något som sedan möjligen går att evidensbasera allt eftersom arbetet fortskrider. Om vi inte går den vägen finns, som jag ser det, risk för att vi i väntan på evidens låter allt för många barn och unga med psykisk ohälsa få gå utan möjligheter, utifrån perspektivet nutrition/kost och fysisk aktivitet/rörelse, prova på om just de har möjligheter bli hjälpta genom dessa åtgärder. Ignorering av möjligheter genom dessa behandlingsåtgärder kan i förlängningen, med största sannolikhet, medföra att de även ligger i riskzonen för att utveckla andra folksjukdomar som exempelvis* depression, fetma, diabetes, allt för tidiga hjärt- kärlsjukdomar, demens etc.

    För undertecknad känns det mycket frustrerande att vi inom sjukvården än i dag ännu ej infört de självklara behandlingsåtgärder i form av nutrition och fysisk aktivitet som borde finnas med tanke på all den beprövad erfarenhet och forskning som nu finns inom området psykisk ohälsa (1). Dessa åtgärder borde vara en självklarhet inom dagens Barn- och ungdomspsykiatri samt även inom vår Barn- och ungdomshabilitering - det är erfarenheter och forskning som vi alla inom vården är skyldiga hålla oss uppdaterade inom och även, enligt den nya patientlagen, är skyldiga ge information om till barn med föräldrar. Detta är, om jag förstått det hela rätt, något vi inte får undanhålla dem, oavsett om vi kan erbjuda insatserna eller ej.

    Många av oss inom sjukvården som arbetar med individen i aktivitet och rörelse/fysisk aktivitet är väl insatta i hur positivt daglig och anpassad nutrition/kost och rörelse/fysisk aktivitet kan påverka utvecklingen av individens förmågor och psykiska hälsa. Förringa inte dessa kunskaper. Allas kunskaper är viktiga i arbetet för en ökad psykisk hälsa hos barn och unga. Sorgliga exempel finns på hur barns psykiska hälsa sätts åt sidan på grund av sjukvårdens besparingsiver. Exempel på besparingsiver: För inte så många år sedan fick den enda sjukgymnast som arbetade inom BUP, NU-sjukvården, gå på grund av att tjänsten sågs som övertalig – trots stor efterfrågan från patienthåll och trots all den erfarenhet och forskning som talar för att bland annat fysisk aktivitet och kroppskännedomsträning etc. är goda behandlingsåtgärder vid depression, ätstörningar mm. Idag är vi inom BUP till och med informerade om att vi skall bortse från de kunskaper vi har om vilken betydelse nutrition/kost och fysisk aktivitet/rörelse har för utveckling av god psykisk hälsa - i stället skall vi förlita oss till att sjuksköterskorna ger information inom nämnda områden, hur lite kunskaper det än avspeglat sig att de har inom dessa områden. Exemplen är tydliga och för inte vårt arbete med barns psykiska ohälsa framåt, i stället bollas barnen hit och dit utan att få adekvat hjälp genom nämnda områden. Genom denna besparingsiver biter vi oss själva i svansen eftersom det, med största sannolikhet, kommer att kosta oss mer i andra ändan: när vi skall ta hand om de här barnens och ungdomarnas livstidslånga behov av olika former av medicinering, *påbyggnad av andra folksjukdomar, oförmögenhet att gå ut i arbetslivet etc.

    Eftersom kunskaperna inom sjukvården ännu är så ringa om nutrition och fysisk aktivitet samt om vilken betydelse dessa områden har i förebyggande och återuppbyggande syfte för psykisk hälsa, ser jag det personligen som att det borde vara en självklarhet att ta vara på varje medarbetares kunskaper, grundade på beprövad erfarenhet och forskning, om hur vi kan hjälpa barn och unga till en ökad psykisk hälsa, en ökad livskvalitet – insatser som är besparande för individen, familjen och samhället.

    All personal bör arbeta mot samma mål: en ökad psykisk hälsa hos barn och unga – oavsett om nationella strategier eller ej är tagna inom områdena nutrition och fysisk aktivitet. Vi bör agera här och NU!

    1. NUTRITION Rucklidge: https://youtu.be/3dqXHHCc5lA ; Kaplan: http://www.ortomolekylar.se/2015/02/video-naringsterapi-vid-psykisk-sjukdom/ ; Reichelt m.fl.: http://npif.no/index.php/forskning/om-forskning ; Läckande tarm – sök forskning om dess negativa effekter på psykisk hälsa via nätet! FYSISK AKTIVITET: http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/varforhjalpermotionviddepression.5.3471e3a714ba3b2d19a59b.html

    Sussie Olofsson, leg arbetsterapeut, behandlingsassistent, natt, BUP Vänerviken

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Fullmäktigemöte pågår

Nyheter | Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren talade om läkarens viktiga roll i hälso- och sjukvården när hon öppnade årets fullmäktigemöte på tisdagseftermiddagen. () 24 MAJ 2016

bild

»Fast vårdkontakt« har haft liten effekt på kontinuiteten

Nyheter | Två av tre läkare anser att patientlagens bestämmelse om fast vårdkontakt haft liten betydelse för att öka läkarkontinuiteten. Samtidigt har en stor del av kåren inga eller enbart vaga begrepp om bestämmelsen, enligt en enkät från Läkarförbundet. () 24 MAJ 2016

Annons Annons

Heidi Stensmyren: Tydligt att lagstiftningen inte är tillräcklig

Nyheter | Enkäten ger stöd för Läkarförbundets uppfattning att funktionen som patientansvarig läkare bör återinföras. Det menar förbundets ordförande Heidi Stensmyren. »Det är tydligt att folk inte vet vad fast vårdkontakt är. Man har inte kunnat fylla rollen med något.« () 24 MAJ 2016

Depression som tilltar över tid kopplades till ökad risk för demens

Nya rön | Tilltagande depression – men inte stabila eller vikande depressiva besvär – skulle kunna vara ett tidigt tecken på en demenssjukdom, enligt resultaten i en nyligen publicerad studie i Lancet Psychiatry. () 24 MAJ 2016

bild

Myggöverförda sjukdomar sprids i takt med globalisering Behovet av forskning och nya vacciner är stort

Översikt | Under de senaste decennierna har flera av stickmyggor överförda sjukdomar, som denguefeber, chikungunyafeber och zikavirusinfektion orsakat stora epidemier. Mot de flesta av dessa sjukdomar finns varken vacciner eller specifik behandling. Behovet av nya vacciner och forskning är stort. () 24 MAJ 2016

Årets lönestatistik klar

Nyheter | Kvinnliga läkare tjänar fortfarande mindre än de manliga kollegerna, det visar ny lönestatistik från Läkarförbundet. (5 kommentarer) 23 MAJ 2016

bild

»Människoliv går alltid före status, ego och pengar«

Människor & möten | När Marina Xaba-Mokoena från Sydafrika fick ett Sida-stipendium och började läsa till läkare i Stockholm 1966, var hon hela tiden inställd på att efter examen åka tillbaka till hemlandet och hjälpa sitt folk. Hon blev specialist, professor, fakultetsgrundare och minister – och nyligen var hon på besök i Sverige för en återträff med sina forna kurskamrater.  () 23 MAJ 2016

bild

Delade meningar om länskliniker Kirurgin i Region Jönköping på tur

Nyheter | Jämlik vård eller ett sätt att dränera de mindre akutsjukhusen på kompetens. Att organisera vården genom länskliniker väcker känslor. Läkartidningen har besökt Värnamo och mött en osäkerhet över framtiden för det »lilla, stora« sjukhuset när en regionklinik för kirurgi bildas. () 23 MAJ 2016

bild

»Jag beundrar dem, allmänmedicinarna. Hur de i bruset tycks kunna urskilja en sinustrombos ...«

Krönika | Med bara ett par veckor in i allmänmedicinen är det lätt att känna sig grön, så grön. Lika lätt att imponeras av allmänmedicinarna och deras breda förmåga att lösa problem. Rätt vad det är vågar man försöka själv, berättar Vendela Berglund i sin krönika. (4 kommentarer) 23 MAJ 2016

Viktigt känna till resistensläget vid behandling av UVI hos barn

Nya rön | Andelen E coli med resistens mot trimetoprim är så hög att preparatet inte bör ses som förstahandsval för barn med UVI, visar en ny avhandling. Där framkommer också att barn med urinvägsinfektion med bakterietal under 100 000/ml hade likartad förekomst av njurskada och vesikoureteral reflux som barn med högre bakterietal. () 23 MAJ 2016

Nytt fall där en misslyckad strupoperation kan ha mörkats

Nyheter | I ett reportage i tidningen Filter beskrivs nu ytterligare ett fall där en misslyckad luftstrupstransplantation ska ha mörkats av Paolo Macchiarini. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

Oro för allmänläkarbrist präglade debattkväll om primärvården

Nyheter | Ett nationellt grepp. Listor med tak. Flytta läkare från sjukhusen. En katastrofplan. Det var några förslag som kom upp vid Läkaresällskapets möte den 17 maj kring frågan »Kontinuitet och primärvård – dags för ett svenskt fastlegesystem?«. (3 kommentarer) 20 MAJ 2016

Medicinska åldersbedömningar av asylsökande startar i höst

Nyheter | Rättsmedicinalverket får i uppdrag av regeringen att genomföra medicinska åldersbedömningar av personer som söker uppehållstillstånd i Sverige. Och redan till hösten förväntas bedömningarna vara i drift. (2 kommentarer) 20 MAJ 2016

Djup hjärn-stimulering kan bryta ond cirkel

Översikt | Flera multicenterstudier runt om i världen utvärderar nu de mest lovande målområdena för djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom – en ännu inte helt kartlagd men lovande behandling för många patienter som i nuläget saknar hopp om att få leva ett vanligt liv. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

4 frågor till
Long Long Chen

Författarintervjun | Long Long Chen, ST-läkare, Psykiatri Nordväst, Stockholms läns landsting, är en av författarna till en artikel om djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

Kräkningar och buksmärta av långvarig cannabisanvändning

Fallbeskrivning | Här beskrivs en patient som hade blivit inlagd nio gånger med illamående och kräkningar samt kolikartade buksmärtor och där mångårig och omfattande utredning inte gett något resultat. () 20 MAJ 2016

Annons Annons
Annons
Annons Annons Annons