Så togs då den två år gamla utredningen om en ny läkarutbildning ut ur malpåsen och skickades på remiss [1]. Utredningsförslaget innebär en kortare väg till läkarlegitimation. Att förslaget lades i malpåse 2013 kan ha berott på att konsekvenserna av allmäntjänstgöringens avskaffande inte var tillräckligt genomlysta.
Läkarförbundets idé från 2012 om ett specialitetsgemensamt introduktionsår som ersättning för AT [2]: »BasT« eller »Pre-ST«, diskuterades i samband med utredningen, men något sådant ingick inte i utredningens uppgifter att utarbeta [3].
Man kan befara att utredningens kortade väg till läkarlegitimation införs, men att »bastjänstgöringen« bara blir en tumme. Med tiden, och i bästa fall, kanske vissa AT-inslag införs i specialisttjänstgöringens första år.
Allmäntjänstgöringen innebär att underläkare handlägger fall av akut buksmärta, bröstsmärta, tarmhinder, ketoacidos och psykos, innan de får rätt att praktisera medicin självständigt och skriva recept och vårdintyg.
En tolfte termin på läkarutbildningen kan inte ersätta 18 månaders AT, även om utredningen ställer stora förhoppningar till pedagogiskt nytänkande och nya målbeskrivningar.
Två frågor till Läkarförbundet:
- Hur ser facket på risken att legitimation efter tolv terminers läkarutbildning införs, utan att något specialitetsgemensamt introduktionsår kommer till stånd?
- Och grundfrågan från 2013 kvarstår: Varför inte behålla ett krav på yrkestjänstgöring efter examen (till exempel reformerad 12 månaders AT/nytt introduktionsår) för legitimation, i stället för att med utredningens förslag devalvera legitimationen och riskera att förminska kårens kompetens och legitimitet?
Citeras som:
Läkartidningen. 2015,112:DHCD
Läkartidningen 17/2015
Lakartidningen.se
Referenser
- Utbildningsdepartementet. Utredning om läkarutbildning på remiss. Pressmeddelande. 2 apr 2015.
- En modern akademisk läkarutbildning. Rapport. Stockholm: Sveriges läkarförbund; 2012.
- SOU 2013:15. För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning. Betänkande av Läkarutbildningsutredningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet; 2013.
6 Kommentarer
Utomordentligt oroväckande att AT försvinner
8 år sedan
När AT tjänstgöringen infördes hade de flesta AT-läkare redan haft möjlighet att vikarIera som t f underläkare iinom olika specialiteter, många även som distriktsläkare, innan de tillträdde AT-tjänsterna . . För dessa, och i än högre grad för den minoritet som inte vikarierat som underläkare, tillförde AT-tjänstgöringen ett viktigt tillskott av bred klinisk erfarenhet.
I dag, när vikariatsmöjligheterna är kraftigt begränsade före legitimation, torde AT tjänstgöringen vara ännu mera betydelsefull för att både ge konkret klinisk erfarenhet och en möjlighet för de nyss examinerade läkarna att få inblick i olika specialiteters kliniska vardag och få god hjälp att välja specialitet. Att ta bort detta bara för att anpassa oss till EU , där många nyexaminerade läkare har en betydligt mera teoretisk utbildning med dålig klinisk förankring, är helt enkelt fel och tyvärr ytterligare ett exempel på att vi kastar ut barnet med badvattnet.
Jag känner både för framtidens nya ST-läkare som riskerar att börja sin tjänstgöring utan klinisk kompetens och för deras patienter om dessa tokiga förslag går igenom . Artikelförfattaren pekar således på en mycket viktig problematik!!!
I dag, när vikariatsmöjligheterna är kraftigt begränsade före legitimation, torde AT tjänstgöringen vara ännu mera betydelsefull för att både ge konkret klinisk erfarenhet och en möjlighet för de nyss examinerade läkarna att få inblick i olika specialiteters kliniska vardag och få god hjälp att välja specialitet. Att ta bort detta bara för att anpassa oss till EU , där många nyexaminerade läkare har en betydligt mera teoretisk utbildning med dålig klinisk förankring, är helt enkelt fel och tyvärr ytterligare ett exempel på att vi kastar ut barnet med badvattnet.
Jag känner både för framtidens nya ST-läkare som riskerar att börja sin tjänstgöring utan klinisk kompetens och för deras patienter om dessa tokiga förslag går igenom . Artikelförfattaren pekar således på en mycket viktig problematik!!!
Vikten av klinisk erfarenhet
8 år sedan
Tack för kommentaren. Jag kan bara hålla med Carl-David Sundstedt om vikten av bred, basal klinisk erfarenhet inför specialisttjänstgöring och självständigt läkararbete. AT ger en väsentligt utökad erfarenhet av basal medicin, kirurgi och psykiatri, och kan inte ersättas med en extra termin på utbildningen.
Även idag är underläkarvikariat före legitimation vanligt förekommande, och ett av skälen till varför AT ofta kritiseras som en bromskloss. AT-platser och -tillsättning (vars svagheter nyligen diskuterats), och även AT:s struktur kan reformeras. Att ta bort kravet på klinisk tjänstgöring efter examen i medicinska- och opererande specialiteter, primärvård samt psykiatri skulle dock innebära att framtidens legitimerade läkare har sämre grund för patientarbete, ST-val och samarbete med andra specialiteter.
Även idag är underläkarvikariat före legitimation vanligt förekommande, och ett av skälen till varför AT ofta kritiseras som en bromskloss. AT-platser och -tillsättning (vars svagheter nyligen diskuterats), och även AT:s struktur kan reformeras. Att ta bort kravet på klinisk tjänstgöring efter examen i medicinska- och opererande specialiteter, primärvård samt psykiatri skulle dock innebära att framtidens legitimerade läkare har sämre grund för patientarbete, ST-val och samarbete med andra specialiteter.
Två frågor innan AT avskaffas
8 år sedan
Hej Sundstedt och Jansson,
Det syns att ni är svenskutbildade läkare och ni vet bara Sverige. De nyss examinerade svenska läkarna naturligtvis behöver underläkarvikariat, AT- tjänstgöring, ST- tjänstgöring. Utbildningen tar i genomsnitt nästan 15 år för att bli en färdig specialist. Men verkligheten är att den kunskapsnivån av en 15 års utbildad specialist i Sverige är bara 8 år i några utländsk läkarutbildning. Läkarförbundet förstår bra brister i svenska utbildningssystem därför reform behövs. Läkarförbundets idé från 2012 har några bra saker som är lånade från andra länder. För att färdigt förbereda en 8 års läkarspecialist kräver mer ekonomisk resurs och en radikal förändring i nuvarande system och det lönar sig.
Några synliga brister är att nuvarande system, jämfört med andra länder har för liten undervisningstid, låg undervisningsdos. För mycket fri tid i 5,5 års utbildning som skulle användas på bra sätt. De flesta lärarna har inte haft förmäl undervisningsutbildning och de ger det de kan men det är inte alltid vad som behövs. Nyexaminerade läkare i Sverige har nästan ingen klinisk erfarenhet. Allmäntjänstgöringsnivå och specialitetsintroduktionssegment ska normalt nås inom 6 års läkarutbildning.
Bli inte lata !!!!!!!!!!!
Det syns att ni är svenskutbildade läkare och ni vet bara Sverige. De nyss examinerade svenska läkarna naturligtvis behöver underläkarvikariat, AT- tjänstgöring, ST- tjänstgöring. Utbildningen tar i genomsnitt nästan 15 år för att bli en färdig specialist. Men verkligheten är att den kunskapsnivån av en 15 års utbildad specialist i Sverige är bara 8 år i några utländsk läkarutbildning. Läkarförbundet förstår bra brister i svenska utbildningssystem därför reform behövs. Läkarförbundets idé från 2012 har några bra saker som är lånade från andra länder. För att färdigt förbereda en 8 års läkarspecialist kräver mer ekonomisk resurs och en radikal förändring i nuvarande system och det lönar sig.
Några synliga brister är att nuvarande system, jämfört med andra länder har för liten undervisningstid, låg undervisningsdos. För mycket fri tid i 5,5 års utbildning som skulle användas på bra sätt. De flesta lärarna har inte haft förmäl undervisningsutbildning och de ger det de kan men det är inte alltid vad som behövs. Nyexaminerade läkare i Sverige har nästan ingen klinisk erfarenhet. Allmäntjänstgöringsnivå och specialitetsintroduktionssegment ska normalt nås inom 6 års läkarutbildning.
Bli inte lata !!!!!!!!!!!
AT-tjänst
8 år sedan
En bra start på det praktiska läkararbetet. Bör EJ avskaffas.
AT
8 år sedan
Kopierat från läkartidningen september 2014;
Under 2013 utfärdades 2 246 nya läkarlegitimationer i Sverige. Statistiken visar att tendensen från de senaste tio åren håller i sig. Mer än hälften av de nya legitimationerna gick till personer som gjort sin läkarutbildning utanför Sverige: 991 personer var utbildade i Sverige, 1 052 personer i övriga EU/EES och 203 personer i andra länder.
Som jag förstått det så är det ett problem när de legitimerade läkarna blir en väldigt heterogen grupp där bara vissa gjort AT medan en stor grupp inte har gjort det.
Under 2013 utfärdades 2 246 nya läkarlegitimationer i Sverige. Statistiken visar att tendensen från de senaste tio åren håller i sig. Mer än hälften av de nya legitimationerna gick till personer som gjort sin läkarutbildning utanför Sverige: 991 personer var utbildade i Sverige, 1 052 personer i övriga EU/EES och 203 personer i andra länder.
Som jag förstått det så är det ett problem när de legitimerade läkarna blir en väldigt heterogen grupp där bara vissa gjort AT medan en stor grupp inte har gjort det.
AT är bra om man väl får den
8 år sedan
AT är bra om man väl får den, då lär man massor. Men tiden innan AT är inget roligt. Vet inte riktigt om alla icke-legitimerade underläkare som finns ute på klinikerna, hur duktig de än verkar vara, direkt ökar förtroende för sjukvården eller kårens legitimitet i patienterna öga.
Den bredda erfarenheten som AT ger är definitivt mycket värdefullt. Frågan är inte om den bredda erfarenhet behövs utan om det finns någon annan mer tidseffektivt sätt att skaffa fram den bredden. Då behöver både läkarutbildning och ST-utbildning förändras och anpassas.
Själv tycker jag att det skulle vara betydligt svårare att utforma ett fungerade sjukvård- och utbildningssystem om läkare med samma titel har i verklighet mycket olika nivåer. Vissa har 6-årig läkarutbildning från EU, vissa ha vikarierat 3 år innan AT, vissa ha fått AT direkt efter examen och vissa ha endast forskningerfarenhet. Skillnaden är enormt. Alternativt är, om man vet redan i förväg att man inte kan förvänta att en ST-läkare ha någon breddare klinisk erfarenhet då de inte ha gjort AT, då kan man forma ST så att en breddare introduktion inkluderas och placeringar, utbildningar och kliniskt stöd kan anpassas. Då har man i alla fall en kontrollerad situation istället för kaos. Annars får man kräva att alla läkare från andra länder som vill jobba i Sverige måste genomgå AT oavsett om de ha legitimation från någon annan stans eller inte, men med tanke på att de redan idag är svårt att få till utökning av AT platser och att inte ens de med svensk läkarexam kan få någon garanterade AT plats någonstans i Sverige, så vet jag inte om detta är möjligt.
Den bredda erfarenheten som AT ger är definitivt mycket värdefullt. Frågan är inte om den bredda erfarenhet behövs utan om det finns någon annan mer tidseffektivt sätt att skaffa fram den bredden. Då behöver både läkarutbildning och ST-utbildning förändras och anpassas.
Själv tycker jag att det skulle vara betydligt svårare att utforma ett fungerade sjukvård- och utbildningssystem om läkare med samma titel har i verklighet mycket olika nivåer. Vissa har 6-årig läkarutbildning från EU, vissa ha vikarierat 3 år innan AT, vissa ha fått AT direkt efter examen och vissa ha endast forskningerfarenhet. Skillnaden är enormt. Alternativt är, om man vet redan i förväg att man inte kan förvänta att en ST-läkare ha någon breddare klinisk erfarenhet då de inte ha gjort AT, då kan man forma ST så att en breddare introduktion inkluderas och placeringar, utbildningar och kliniskt stöd kan anpassas. Då har man i alla fall en kontrollerad situation istället för kaos. Annars får man kräva att alla läkare från andra länder som vill jobba i Sverige måste genomgå AT oavsett om de ha legitimation från någon annan stans eller inte, men med tanke på att de redan idag är svårt att få till utökning av AT platser och att inte ens de med svensk läkarexam kan få någon garanterade AT plats någonstans i Sverige, så vet jag inte om detta är möjligt.
Från startsidan
