Författarna till artikeln »Inför vegetarisk kost i vården« [Läkartidningen. 2015;112:DH4Z] har goda intentioner, men patienter som vårdas inom akutvården är svårt sjuka, har ofta nedsatt aptit och ofta ett ökat behov av energi och protein. Akutvården är inte rätt plats att göra de kostförändringar som föreslås i artikeln.

Enligt de senaste Nordiska näringsrekommendationerna [1] och Livsmedelsverkets kostråd [2] bör vi äta mer grönt och göra mer klimatsmarta livsmedelsval. Det finns många goda skäl för friska människor med god aptit att äta mer mat från växtriket, men en akut sjukdomsperiod är inget bra tillfälle att styra om till en ny livsstil. Balanserad kost och goda matvanor är mer komplicerat än att plocka bort kött och fisk; det krävs god kunskap och motivation om detta inte ska få allvarliga konsekvenser för näringsintaget, främst vad gäller protein och mineraler.

Många av dem som vårdas på sjukhus är äldre och multisjuka. I akutskedet har de flesta patienter i varierande grad nedsatt aptit samtidigt som behovet av proteiner, essentiella aminosyror, vissa mineraler och andra näringsämnen är förhöjt. Att i första hand erbjuda vegetarisk kost till dessa patienter är därför direkt kontraindicerat ur såväl nutritionsperspektivet som det medicinska perspektivet.

Kött och fisk är, precis som artikelförfattarna beskriver, traditionellt viktiga delar av vår kost. När man vårdas på sjukhus är det ofta just den kost man är van vid man helst vill ha. Välbekant mat och smaker man känner igen är ofta lättare att äta när aptiten tryter.

En kost med mer vegetabiliska inslag är positivt för hälsan i ett längre perspektiv. De flesta svenskar behöver öka sitt intag av grönsaker, bär, frukt och baljväxter som linser och bönor. Om kött och fisk ska uteslutas behöver patienterna få vägledning och kunskap kring hur en hälsosam och balanserad vegetarisk kost ser ut, bland annat avseende hälsosamma fetter, bra proteinkällor och källor till järn, vitamin D, zink och selen.

Hjärtkliniken i Örebro erbjuder vegetarisk kost som huvudalternativ vid inläggning på sjukhus och artikelförfattarna uppmanar alla kollegor att göra detsamma. Denna kostomläggning försämrar förutsättningarna för sjuka patienter att få i sig näring. En viktigare uppmaning är att arbeta för att förbättra smak och kvalitet på maten samt öka valmöjligheterna för att ge varje individ bättre möjligheter att få i sig den energi och näring som behövs för läkning, tillfrisknande, snabbare rehabilitering, minskat antal vårddagar och minskad risk för komplikationer.

De långsiktigt hälsosamma och klimatsmarta matvanorna är klokast att avvakta med tills läget är stabilt och patienten är mottaglig och motiverad till livsstilsförändringar. Då kan kosten med fördel få ett ökat inslag av vegetabilier och ökad variation avseende proteinkällor. Dietister har god kunskap kring hälsosamma och klimatsmarta matvanor och bistår gärna med vägledning såväl genom individuell rådgivning till patienter som utbildning för grupper, anhöriga och vårdpersonal.

Läs repliken:
Vi tvingar ingen att testa nytt