Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DI7D Lakartidningen.se 2015-06-11

Slutreplik, Diana Karpman och medförfattare:NT-rådet bör omedelbart återkalla sitt beslut om eculizumab

Diana Karpman, professor i barnnefrologi, överläkare, barnmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund
Ingela Fehrman-Ekholm, överläkare, transplantationskirurgiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge, Stockholm; adjungerad professor i transplantationsnefrologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Peter Bárány, docent, överläkare, njurmedicinska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
Zivile Békássy, överläkare, barnnefrolog, barnmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund
Per Brandström, överläkare, barnnefrolog, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Annette Bruchfeld, överläkare, docent, njurmedicinska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
Gianni Celsi, docent, överläkare, Akademiska barnsjukhuset, Uppsala
Milan Chromek, biträdande överläkare, enheten för barnnefrologi, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Huddinge; Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
Naomi Clyne, docent, överläkare, njurkliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund
Bengt Fellström, professor i nefrologi, överläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Sverker Hansson, överläkare, docent, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Börje Haraldsson, professor överläkare, njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Tryggve Nevéus, sekreterare, Svensk barnnefrologisk förening; överläkare, docent, Uppsala akademiska barnsjukhus
Bengt Rippe, professor i njurmedicin, överläkare, njurkliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund
Lisa Sartz, överläkare, barnnefrolog, barnmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund
Mårten Segelmark
, professor, överläkare, njurmedicinska kliniken, Hjärt- och medicincentrum, Linköping
Bernd Stegmayr, överläkare, professor, njurmedicinska sektionen, Medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
Peter Stenvinkel, professor i medicinska njursjukdomar, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
Kerstin Westman, docent, överläkare, njurkliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Vi läkare som behandlar patienter med aHUS anser att beslutet taget av NT-rådet är oetiskt och fullständigt oacceptabelt [1]. I rådets svar [2] står: »Rådet har naturligtvis i beslutet vägt in det faktum att det rör sig om en svårt sjuk patientgrupp och att behandlingen kan vara livsförlängande.«

NT-rådets medlemmar måste inse att om läkaren avstår från behandlingen innebär det en plågsam död för unga njursjuka individer, inklusive barn. Ansvaret för dessa dödsfall kommer moraliskt att ligga hos NT-rådet.

NT-rådet vill statuera exempel av rädsla för att prissättning på Soliris (eculizumab) blir prejudicerande och är därför villigt att offra livet på barn och unga patienter. NT-rådet vill ta striden kring en sällsynt och anonym sjukdom där det inte finns starka och aktiva intressegrupper. Ojämlikheten i fördelning av behandling och forskningsresurser drabbar njursjuka på flera plan, och riskerar nu att bli helt förödande för dessa svårt sjuka barn. Dessutom signalerar NT-rådets beslut en restriktiv och forskningsfientlig attityd mot nya terapier som kommer att drabba den kliniska forskningen i Sverige.

Vi håller med NT-rådet om att Alexions nuvarande prissättning av Soliris är orimlig och bör justeras. NT-rådets beräkning bygger dock på att priset kommer att vara oförändrat i framtiden. Detta antagande saknar all verklighetsgrund. Dels går patentet ut, dels väntas det komma andra komplementhämmare. Konkurrens kommer att få ner priset inom en överskådlig tid. Kostnaden för varje vunnet levnadsår är i verkligheten betydligt lägre än vad NT-rådet beräknar den till.

Vissa aHUS-patienter behöver inte livslång behandling med eculizumab (Soliris). Det gäller bland annat patienter som uppvisar isolerade MCP-mutationer, anti-faktor H-antikroppar och bestående terminal njursvikt trots behandling. Det är därför inte realistiskt att tro att alla patienter kommer att få livslång behandling, men behandling behöver initieras inom 24–48 timmar från diagnos för att rädda njurfunktionen och på sikt patientens liv. Därefter genomgår patienten en utredning som visar om fortsatt behandling behövs. 

NT-rådet anger att konsekvensen av fri prissättning blir »att det blir omöjligt att säkra en jämlik vård där alla svårt sjuka patienter kan känna sig trygga i att de får rätt behandling«. Vi vill vända på påståendet. Det är snarare så att konsekvensen blir att det blir omöjligt att säkra en jämlik vård när svårt sjuka patienter med sällsynta sjukdomar inte kan känna sig trygga i att de får rätt behandling.

NT-rådet svarar inte på frågan varför man accepterar behandling av PNH (en icke dödlig sjukdom) med eculizumab, men inte vid aHUS där behandlingen är livräddande. 

Vi kräver att

  • NT-rådet med omedelbar verkan återkallar sitt beslut att »offra« aHUS-patienter av hälsoekonomiska skäl
  • NT-rådet, eller de som utser rådet, sätter samman en nationell expertgrupp (liknande den som finns för PNH) som ska ta ställning till vilka patienter som ska behandlas med Soliris, vilka som med nuvarande kunskap kan avsluta behandlingen och vilka som ska fortsätta. Gruppens huvuduppgift blir att utarbeta nationella riktlinjer för diagnostik, behandling och uppföljning av patienter med aHUS och ha rådgivande funktion inför ställningstagande till behandling med eculizumab.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: LS är nationell samordnare för Alexions aHUS-register, SH är regional samordnare för Alexions aHUS-register, PB deltar i Alexions aHUS-registerstudie.

Kommentarer (2)

  • Rovdrift?

    2015-06-12 09:00 | En principslutsats från denna debatt är huruvida det behövs en överklagningsinstans ovanför NT-rådet? I verkligheten skulle ett sådant system bara leda till att avslag flyttas upp ett steg ty de kommer att överklagas.

    Det är viktigt att vi har en fri debatt runt hur NT-rådet fattar beslut. Ingen vill ha smygransonering [1]. Man förmodar att författarna till inlägget (Karpman o kollegor) har haft möjlighet att lägga sina argument inför NT-rådet men inte kunnat övertyga NT-rådet.

    Vilka nya fakta skulle kunna läggas fram till en möjlig högre instans?

    Läkemedelsbolagen utvecklar mediciner som de säljer för förtjänst. Den fria marknaden bygger på att den är fri. Tillgång och efterfrågan styr. Efterfrågan beror på vad köparen är villig att betala. Pengar växer inte på träd.

    Nobelpristagaren Dario Fos mest kända verk är nog ”Can’t Pay? Won’t Pay!” (”Non Si Paga! Non Si Paga!”). Det är en fars om konsumenters motreaktion till höga priser.

    Om tillverkaren sätter ett för högt pris på en produkt säljer den inte. Den fria marknaden gör att bankruttens spöke i stället knackar på firmans dörr. Priset sänks ty annars går man i konkurs. Är det känt hur priset sattes på denna behandling?

    Enhetsprisättning har blivit regel snarare än undantag för nya läkemedel [2]. Är priset skäligt eller handlar det om rovdrift? Sverige är en försvinnande liten marknad för en firma, som inte har anledning att gå med på att sänka ett pris som man kan ta ut i de stora marknaderna. I stället gäller det att försvara det höga priset. När ett respekterat om än aldrig så litet sjukvårdssystem vågar säga – ”för dyrt; nej tack” – bli det som ett skott framför bogen. ”Can’t pay? Won’t pay!”

    Kollegan Victor skrev att det går det en gräns för våra sjukvårdskostnader därför att vi inte kan lägga oändliga summor på sjukvården, något jag själv har påtalat [1-3]. Pengar som läggs på en grupp av patienter tas från en annan, som blir utan. Även i USA har ledande kliniska forskare belyst risken för att höga kostnader för behandlingar kommer att leda till en ohållbar situation (refererat i [1]). I Sverige är köparen av sjukvård huvudsakligen skattebetalarna, genom det allmänna.

    Det är lätt att skära breda remmar av annans läder. NT-rådet bör respekteras för att ha fattat ett tufft beslut. Det svåra i vår allmänna sjukvård är att säga nej. Privat begränsar plånboken.

    Referenser
    1. Breimer L. Smygransonering eller motbok? Läkartidningen 2015;112(17):851
    2. Breimer L. Vad får vår sjukvård egentligen kosta? Dagens Medicin 2015 mars 18; No 12: 30.
    3. Victor D. Någonstans måste man dra en gräns. Läkartidningen 2015: elektronisk kommentar till Karpman et al.

    Lars Breimer, docent överläkare, Laboratoriemedicin USÖ

    Jäv: Skrivi debatt inlägg om hur mycket vår sjukvård kan kosta

  • Skam...

    2015-06-15 23:38 | Idag har vi på min klinik, på ett större universitetssjukhus i Sverige, satt in Soliris för att rädda livet av en patient med nyupptäckt PNH och svåra komplikationer. Javisst, det känns absurt att ett läkemedel kostar 3.5 miljoner kroner om året och man undrar om läkemedlets utvecklingskostnader verkligen försvarar priset. Men vad är alternativet? Att låta människan dö? Att låta dom förlora sin njurfunktion, bli blinda, bli förlamade? Allt detta kan hända när man haft oturen att drabbas av PNH eller aHUS. Är det värt?
    Jag måste säga att jag är förvånad över att detta beslut skulle fattas i Sverige 2015. Jag är grek och alla vet att Greklands ekonomi är åt helvete men de ger medicinen till folk som skulle dö annars. Är Sverige fattigare än Grekland? Jag förstår varför några kollegor skulle resonera att det måste finnas gräns till läkemedelspriserna men de har fördelen att aldrig behöva träffa de patienterna som oftast hamnar på universitetssjukhusen och behandlas av kliniker, inte lab-läkare. Skulle de vara lika bestämda om det var dom som skulle säga till ett barn eller ung människa att deras livs värde är nu beräknat och inte värt summan. Ska NT-rådet träffa dessa patienter och berätta att samhället bestämt att de får gärna bli blinda, förlamade, dialyskrävande och dö så länge budgeten är i balans?

    Alexandros Arvanitakis, ST-läkare, Hematologkliniken Lund

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Liraglutid minskade mortalitet i grupp
av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

bild

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. () 27 JUL 2016

Annons Annons
bild

»Hitintills förskonad från allvarlig sjukdom utanför mitt professionella liv blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. () 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

bild

Kvinnor med urinvägsinfektion
i barndomen
följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (1 kommentar) 26 JUL 2016

bild

Läkarförbundet för tredje året på Pridefestivalen i Stockholm

Nyheter | Fem frågor till Jonas Ålebring, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse, som på torsdag är moderator för ett seminarium som Läkarförbundet arrangerar under Prideveckan i Stockholm. () 26 JUL 2016

Fler hiv-test vid möte öga mot öga

Nyheter | Gratis kondomer, prat med en informatör på en festival eller annan mötesplats och vetskap om att det går att testa sig med kort varsel ökar motivationen att göra ett hiv-test, enligt en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten. Förebyggande information på nätet eller i broschyrer har inte samma effekt. () 26 JUL 2016

bild

Första fallet i Europa av zika-
virusrelaterad mikrocefali

Nyheter | En spansk kvinna som blivit infekterad av zikavirus utomlands har fött ett barn som uppges lida av mikrocefali. Det är det första fallet i Europa, rapporterar BBC. () 26 JUL 2016

bild

Samtal i grupp
kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

Inspektion visade på brister i arbetsmiljö på Mälarsjukhuset

Nyheter | Arbetsmiljöverket pekar på en rad brister i arbetsmiljön vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna som man menar måste åtgärdas.Bland annat handlar det om bristande hantering av tillbud. () 26 JUL 2016

Prognosen sämre för rökare med aromatashämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

»Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. (4 kommentarer) 25 JUL 2016

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. (3 kommentarer) 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Nya rön | Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. () 25 JUL 2016