Annons

Annons
Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DI7D Lakartidningen.se 2015-06-11

Slutreplik, Diana Karpman och medförfattare:NT-rådet bör omedelbart återkalla sitt beslut om eculizumab

Diana Karpman, professor i barnnefrologi, överläkare, barnmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund
Ingela Fehrman-Ekholm, överläkare, transplantationskirurgiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge, Stockholm; adjungerad professor i transplantationsnefrologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Peter Bárány, docent, överläkare, njurmedicinska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
Zivile Békássy, överläkare, barnnefrolog, barnmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund
Per Brandström, överläkare, barnnefrolog, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Annette Bruchfeld, överläkare, docent, njurmedicinska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
Gianni Celsi, docent, överläkare, Akademiska barnsjukhuset, Uppsala
Milan Chromek, biträdande överläkare, enheten för barnnefrologi, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Huddinge; Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
Naomi Clyne, docent, överläkare, njurkliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund
Bengt Fellström, professor i nefrologi, överläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Sverker Hansson, överläkare, docent, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Börje Haraldsson, professor överläkare, njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Tryggve Nevéus, sekreterare, Svensk barnnefrologisk förening; överläkare, docent, Uppsala akademiska barnsjukhus
Bengt Rippe, professor i njurmedicin, överläkare, njurkliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund
Lisa Sartz, överläkare, barnnefrolog, barnmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund
Mårten Segelmark
, professor, överläkare, njurmedicinska kliniken, Hjärt- och medicincentrum, Linköping
Bernd Stegmayr, överläkare, professor, njurmedicinska sektionen, Medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
Peter Stenvinkel, professor i medicinska njursjukdomar, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
Kerstin Westman, docent, överläkare, njurkliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Vi läkare som behandlar patienter med aHUS anser att beslutet taget av NT-rådet är oetiskt och fullständigt oacceptabelt [1]. I rådets svar [2] står: »Rådet har naturligtvis i beslutet vägt in det faktum att det rör sig om en svårt sjuk patientgrupp och att behandlingen kan vara livsförlängande.«

NT-rådets medlemmar måste inse att om läkaren avstår från behandlingen innebär det en plågsam död för unga njursjuka individer, inklusive barn. Ansvaret för dessa dödsfall kommer moraliskt att ligga hos NT-rådet.

NT-rådet vill statuera exempel av rädsla för att prissättning på Soliris (eculizumab) blir prejudicerande och är därför villigt att offra livet på barn och unga patienter. NT-rådet vill ta striden kring en sällsynt och anonym sjukdom där det inte finns starka och aktiva intressegrupper. Ojämlikheten i fördelning av behandling och forskningsresurser drabbar njursjuka på flera plan, och riskerar nu att bli helt förödande för dessa svårt sjuka barn. Dessutom signalerar NT-rådets beslut en restriktiv och forskningsfientlig attityd mot nya terapier som kommer att drabba den kliniska forskningen i Sverige.

Vi håller med NT-rådet om att Alexions nuvarande prissättning av Soliris är orimlig och bör justeras. NT-rådets beräkning bygger dock på att priset kommer att vara oförändrat i framtiden. Detta antagande saknar all verklighetsgrund. Dels går patentet ut, dels väntas det komma andra komplementhämmare. Konkurrens kommer att få ner priset inom en överskådlig tid. Kostnaden för varje vunnet levnadsår är i verkligheten betydligt lägre än vad NT-rådet beräknar den till.

Vissa aHUS-patienter behöver inte livslång behandling med eculizumab (Soliris). Det gäller bland annat patienter som uppvisar isolerade MCP-mutationer, anti-faktor H-antikroppar och bestående terminal njursvikt trots behandling. Det är därför inte realistiskt att tro att alla patienter kommer att få livslång behandling, men behandling behöver initieras inom 24–48 timmar från diagnos för att rädda njurfunktionen och på sikt patientens liv. Därefter genomgår patienten en utredning som visar om fortsatt behandling behövs. 

NT-rådet anger att konsekvensen av fri prissättning blir »att det blir omöjligt att säkra en jämlik vård där alla svårt sjuka patienter kan känna sig trygga i att de får rätt behandling«. Vi vill vända på påståendet. Det är snarare så att konsekvensen blir att det blir omöjligt att säkra en jämlik vård när svårt sjuka patienter med sällsynta sjukdomar inte kan känna sig trygga i att de får rätt behandling.

NT-rådet svarar inte på frågan varför man accepterar behandling av PNH (en icke dödlig sjukdom) med eculizumab, men inte vid aHUS där behandlingen är livräddande. 

Vi kräver att

  • NT-rådet med omedelbar verkan återkallar sitt beslut att »offra« aHUS-patienter av hälsoekonomiska skäl
  • NT-rådet, eller de som utser rådet, sätter samman en nationell expertgrupp (liknande den som finns för PNH) som ska ta ställning till vilka patienter som ska behandlas med Soliris, vilka som med nuvarande kunskap kan avsluta behandlingen och vilka som ska fortsätta. Gruppens huvuduppgift blir att utarbeta nationella riktlinjer för diagnostik, behandling och uppföljning av patienter med aHUS och ha rådgivande funktion inför ställningstagande till behandling med eculizumab.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: LS är nationell samordnare för Alexions aHUS-register, SH är regional samordnare för Alexions aHUS-register, PB deltar i Alexions aHUS-registerstudie.

Kommentarer (2)

  • Rovdrift?

    2015-06-12 09:00 | En principslutsats från denna debatt är huruvida det behövs en överklagningsinstans ovanför NT-rådet? I verkligheten skulle ett sådant system bara leda till att avslag flyttas upp ett steg ty de kommer att överklagas.

    Det är viktigt att vi har en fri debatt runt hur NT-rådet fattar beslut. Ingen vill ha smygransonering [1]. Man förmodar att författarna till inlägget (Karpman o kollegor) har haft möjlighet att lägga sina argument inför NT-rådet men inte kunnat övertyga NT-rådet.

    Vilka nya fakta skulle kunna läggas fram till en möjlig högre instans?

    Läkemedelsbolagen utvecklar mediciner som de säljer för förtjänst. Den fria marknaden bygger på att den är fri. Tillgång och efterfrågan styr. Efterfrågan beror på vad köparen är villig att betala. Pengar växer inte på träd.

    Nobelpristagaren Dario Fos mest kända verk är nog ”Can’t Pay? Won’t Pay!” (”Non Si Paga! Non Si Paga!”). Det är en fars om konsumenters motreaktion till höga priser.

    Om tillverkaren sätter ett för högt pris på en produkt säljer den inte. Den fria marknaden gör att bankruttens spöke i stället knackar på firmans dörr. Priset sänks ty annars går man i konkurs. Är det känt hur priset sattes på denna behandling?

    Enhetsprisättning har blivit regel snarare än undantag för nya läkemedel [2]. Är priset skäligt eller handlar det om rovdrift? Sverige är en försvinnande liten marknad för en firma, som inte har anledning att gå med på att sänka ett pris som man kan ta ut i de stora marknaderna. I stället gäller det att försvara det höga priset. När ett respekterat om än aldrig så litet sjukvårdssystem vågar säga – ”för dyrt; nej tack” – bli det som ett skott framför bogen. ”Can’t pay? Won’t pay!”

    Kollegan Victor skrev att det går det en gräns för våra sjukvårdskostnader därför att vi inte kan lägga oändliga summor på sjukvården, något jag själv har påtalat [1-3]. Pengar som läggs på en grupp av patienter tas från en annan, som blir utan. Även i USA har ledande kliniska forskare belyst risken för att höga kostnader för behandlingar kommer att leda till en ohållbar situation (refererat i [1]). I Sverige är köparen av sjukvård huvudsakligen skattebetalarna, genom det allmänna.

    Det är lätt att skära breda remmar av annans läder. NT-rådet bör respekteras för att ha fattat ett tufft beslut. Det svåra i vår allmänna sjukvård är att säga nej. Privat begränsar plånboken.

    Referenser
    1. Breimer L. Smygransonering eller motbok? Läkartidningen 2015;112(17):851
    2. Breimer L. Vad får vår sjukvård egentligen kosta? Dagens Medicin 2015 mars 18; No 12: 30.
    3. Victor D. Någonstans måste man dra en gräns. Läkartidningen 2015: elektronisk kommentar till Karpman et al.

    Lars Breimer, docent överläkare, Laboratoriemedicin USÖ

    Jäv: Skrivi debatt inlägg om hur mycket vår sjukvård kan kosta

  • Skam...

    2015-06-15 23:38 | Idag har vi på min klinik, på ett större universitetssjukhus i Sverige, satt in Soliris för att rädda livet av en patient med nyupptäckt PNH och svåra komplikationer. Javisst, det känns absurt att ett läkemedel kostar 3.5 miljoner kroner om året och man undrar om läkemedlets utvecklingskostnader verkligen försvarar priset. Men vad är alternativet? Att låta människan dö? Att låta dom förlora sin njurfunktion, bli blinda, bli förlamade? Allt detta kan hända när man haft oturen att drabbas av PNH eller aHUS. Är det värt?
    Jag måste säga att jag är förvånad över att detta beslut skulle fattas i Sverige 2015. Jag är grek och alla vet att Greklands ekonomi är åt helvete men de ger medicinen till folk som skulle dö annars. Är Sverige fattigare än Grekland? Jag förstår varför några kollegor skulle resonera att det måste finnas gräns till läkemedelspriserna men de har fördelen att aldrig behöva träffa de patienterna som oftast hamnar på universitetssjukhusen och behandlas av kliniker, inte lab-läkare. Skulle de vara lika bestämda om det var dom som skulle säga till ett barn eller ung människa att deras livs värde är nu beräknat och inte värt summan. Ska NT-rådet träffa dessa patienter och berätta att samhället bestämt att de får gärna bli blinda, förlamade, dialyskrävande och dö så länge budgeten är i balans?

    Alexandros Arvanitakis, ST-läkare, Hematologkliniken Lund

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Fullmäktigemöte pågår

Nyheter | Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren talade om läkarens viktiga roll i hälso- och sjukvården när hon öppnade årets fullmäktigemöte på tisdagseftermiddagen. () 24 MAJ 2016

bild

»Fast vårdkontakt« har haft liten effekt på kontinuiteten

Nyheter | Två av tre läkare anser att patientlagens bestämmelse om fast vårdkontakt haft liten betydelse för att öka läkarkontinuiteten. Samtidigt har en stor del av kåren inga eller enbart vaga begrepp om bestämmelsen, enligt en enkät från Läkarförbundet. () 24 MAJ 2016

Annons Annons

Heidi Stensmyren: Tydligt att lagstiftningen inte är tillräcklig

Nyheter | Enkäten ger stöd för Läkarförbundets uppfattning att funktionen som patientansvarig läkare bör återinföras. Det menar förbundets ordförande Heidi Stensmyren. »Det är tydligt att folk inte vet vad fast vårdkontakt är. Man har inte kunnat fylla rollen med något.« () 24 MAJ 2016

Depression som tilltar över tid kopplades till ökad risk för demens

Nya rön | Tilltagande depression – men inte stabila eller vikande depressiva besvär – skulle kunna vara ett tidigt tecken på en demenssjukdom, enligt resultaten i en nyligen publicerad studie i Lancet Psychiatry. () 24 MAJ 2016

bild

Myggöverförda sjukdomar sprids i takt med globalisering Behovet av forskning och nya vacciner är stort

Översikt | Under de senaste decennierna har flera av stickmyggor överförda sjukdomar, som denguefeber, chikungunyafeber och zikavirusinfektion orsakat stora epidemier. Mot de flesta av dessa sjukdomar finns varken vacciner eller specifik behandling. Behovet av nya vacciner och forskning är stort. () 24 MAJ 2016

Årets lönestatistik klar

Nyheter | Kvinnliga läkare tjänar fortfarande mindre än de manliga kollegerna, det visar ny lönestatistik från Läkarförbundet. (5 kommentarer) 23 MAJ 2016

bild

»Människoliv går alltid före status, ego och pengar«

Människor & möten | När Marina Xaba-Mokoena från Sydafrika fick ett Sida-stipendium och började läsa till läkare i Stockholm 1966, var hon hela tiden inställd på att efter examen åka tillbaka till hemlandet och hjälpa sitt folk. Hon blev specialist, professor, fakultetsgrundare och minister – och nyligen var hon på besök i Sverige för en återträff med sina forna kurskamrater.  () 23 MAJ 2016

bild

Delade meningar om länskliniker Kirurgin i Region Jönköping på tur

Nyheter | Jämlik vård eller ett sätt att dränera de mindre akutsjukhusen på kompetens. Att organisera vården genom länskliniker väcker känslor. Läkartidningen har besökt Värnamo och mött en osäkerhet över framtiden för det »lilla, stora« sjukhuset när en regionklinik för kirurgi bildas. () 23 MAJ 2016

bild

»Jag beundrar dem, allmänmedicinarna. Hur de i bruset tycks kunna urskilja en sinustrombos ...«

Krönika | Med bara ett par veckor in i allmänmedicinen är det lätt att känna sig grön, så grön. Lika lätt att imponeras av allmänmedicinarna och deras breda förmåga att lösa problem. Rätt vad det är vågar man försöka själv, berättar Vendela Berglund i sin krönika. (4 kommentarer) 23 MAJ 2016

Viktigt känna till resistensläget vid behandling av UVI hos barn

Nya rön | Andelen E coli med resistens mot trimetoprim är så hög att preparatet inte bör ses som förstahandsval för barn med UVI, visar en ny avhandling. Där framkommer också att barn med urinvägsinfektion med bakterietal under 100 000/ml hade likartad förekomst av njurskada och vesikoureteral reflux som barn med högre bakterietal. () 23 MAJ 2016

Nytt fall där en misslyckad strupoperation kan ha mörkats

Nyheter | I ett reportage i tidningen Filter beskrivs nu ytterligare ett fall där en misslyckad luftstrupstransplantation ska ha mörkats av Paolo Macchiarini. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

Oro för allmänläkarbrist präglade debattkväll om primärvården

Nyheter | Ett nationellt grepp. Listor med tak. Flytta läkare från sjukhusen. En katastrofplan. Det var några förslag som kom upp vid Läkaresällskapets möte den 17 maj kring frågan »Kontinuitet och primärvård – dags för ett svenskt fastlegesystem?«. (3 kommentarer) 20 MAJ 2016

Medicinska åldersbedömningar av asylsökande startar i höst

Nyheter | Rättsmedicinalverket får i uppdrag av regeringen att genomföra medicinska åldersbedömningar av personer som söker uppehållstillstånd i Sverige. Och redan till hösten förväntas bedömningarna vara i drift. (2 kommentarer) 20 MAJ 2016

Djup hjärn-stimulering kan bryta ond cirkel

Översikt | Flera multicenterstudier runt om i världen utvärderar nu de mest lovande målområdena för djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom – en ännu inte helt kartlagd men lovande behandling för många patienter som i nuläget saknar hopp om att få leva ett vanligt liv. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

4 frågor till
Long Long Chen

Författarintervjun | Long Long Chen, ST-läkare, Psykiatri Nordväst, Stockholms läns landsting, är en av författarna till en artikel om djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

Kräkningar och buksmärta av långvarig cannabisanvändning

Fallbeskrivning | Här beskrivs en patient som hade blivit inlagd nio gånger med illamående och kräkningar samt kolikartade buksmärtor och där mångårig och omfattande utredning inte gett något resultat. () 20 MAJ 2016

Annons Annons
Annons
Annons Annons Annons