Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DI7D Lakartidningen.se 2015-06-11

Slutreplik, Diana Karpman och medförfattare:NT-rådet bör omedelbart återkalla sitt beslut om eculizumab

Diana Karpman, professor i barnnefrologi, överläkare, barnmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund
Ingela Fehrman-Ekholm, överläkare, transplantationskirurgiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge, Stockholm; adjungerad professor i transplantationsnefrologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Peter Bárány, docent, överläkare, njurmedicinska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
Zivile Békássy, överläkare, barnnefrolog, barnmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund
Per Brandström, överläkare, barnnefrolog, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Annette Bruchfeld, överläkare, docent, njurmedicinska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
Gianni Celsi, docent, överläkare, Akademiska barnsjukhuset, Uppsala
Milan Chromek, biträdande överläkare, enheten för barnnefrologi, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Huddinge; Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
Naomi Clyne, docent, överläkare, njurkliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund
Bengt Fellström, professor i nefrologi, överläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Sverker Hansson, överläkare, docent, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Börje Haraldsson, professor överläkare, njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Tryggve Nevéus, sekreterare, Svensk barnnefrologisk förening; överläkare, docent, Uppsala akademiska barnsjukhus
Bengt Rippe, professor i njurmedicin, överläkare, njurkliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund
Lisa Sartz, överläkare, barnnefrolog, barnmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund
Mårten Segelmark
, professor, överläkare, njurmedicinska kliniken, Hjärt- och medicincentrum, Linköping
Bernd Stegmayr, överläkare, professor, njurmedicinska sektionen, Medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
Peter Stenvinkel, professor i medicinska njursjukdomar, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
Kerstin Westman, docent, överläkare, njurkliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Vi läkare som behandlar patienter med aHUS anser att beslutet taget av NT-rådet är oetiskt och fullständigt oacceptabelt [1]. I rådets svar [2] står: »Rådet har naturligtvis i beslutet vägt in det faktum att det rör sig om en svårt sjuk patientgrupp och att behandlingen kan vara livsförlängande.«

NT-rådets medlemmar måste inse att om läkaren avstår från behandlingen innebär det en plågsam död för unga njursjuka individer, inklusive barn. Ansvaret för dessa dödsfall kommer moraliskt att ligga hos NT-rådet.

NT-rådet vill statuera exempel av rädsla för att prissättning på Soliris (eculizumab) blir prejudicerande och är därför villigt att offra livet på barn och unga patienter. NT-rådet vill ta striden kring en sällsynt och anonym sjukdom där det inte finns starka och aktiva intressegrupper. Ojämlikheten i fördelning av behandling och forskningsresurser drabbar njursjuka på flera plan, och riskerar nu att bli helt förödande för dessa svårt sjuka barn. Dessutom signalerar NT-rådets beslut en restriktiv och forskningsfientlig attityd mot nya terapier som kommer att drabba den kliniska forskningen i Sverige.

Vi håller med NT-rådet om att Alexions nuvarande prissättning av Soliris är orimlig och bör justeras. NT-rådets beräkning bygger dock på att priset kommer att vara oförändrat i framtiden. Detta antagande saknar all verklighetsgrund. Dels går patentet ut, dels väntas det komma andra komplementhämmare. Konkurrens kommer att få ner priset inom en överskådlig tid. Kostnaden för varje vunnet levnadsår är i verkligheten betydligt lägre än vad NT-rådet beräknar den till.

Vissa aHUS-patienter behöver inte livslång behandling med eculizumab (Soliris). Det gäller bland annat patienter som uppvisar isolerade MCP-mutationer, anti-faktor H-antikroppar och bestående terminal njursvikt trots behandling. Det är därför inte realistiskt att tro att alla patienter kommer att få livslång behandling, men behandling behöver initieras inom 24–48 timmar från diagnos för att rädda njurfunktionen och på sikt patientens liv. Därefter genomgår patienten en utredning som visar om fortsatt behandling behövs. 

NT-rådet anger att konsekvensen av fri prissättning blir »att det blir omöjligt att säkra en jämlik vård där alla svårt sjuka patienter kan känna sig trygga i att de får rätt behandling«. Vi vill vända på påståendet. Det är snarare så att konsekvensen blir att det blir omöjligt att säkra en jämlik vård när svårt sjuka patienter med sällsynta sjukdomar inte kan känna sig trygga i att de får rätt behandling.

NT-rådet svarar inte på frågan varför man accepterar behandling av PNH (en icke dödlig sjukdom) med eculizumab, men inte vid aHUS där behandlingen är livräddande. 

Vi kräver att

  • NT-rådet med omedelbar verkan återkallar sitt beslut att »offra« aHUS-patienter av hälsoekonomiska skäl
  • NT-rådet, eller de som utser rådet, sätter samman en nationell expertgrupp (liknande den som finns för PNH) som ska ta ställning till vilka patienter som ska behandlas med Soliris, vilka som med nuvarande kunskap kan avsluta behandlingen och vilka som ska fortsätta. Gruppens huvuduppgift blir att utarbeta nationella riktlinjer för diagnostik, behandling och uppföljning av patienter med aHUS och ha rådgivande funktion inför ställningstagande till behandling med eculizumab.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: LS är nationell samordnare för Alexions aHUS-register, SH är regional samordnare för Alexions aHUS-register, PB deltar i Alexions aHUS-registerstudie.

Kommentarer (2)

  • Rovdrift?

    2015-06-12 09:00 | En principslutsats från denna debatt är huruvida det behövs en överklagningsinstans ovanför NT-rådet? I verkligheten skulle ett sådant system bara leda till att avslag flyttas upp ett steg ty de kommer att överklagas.

    Det är viktigt att vi har en fri debatt runt hur NT-rådet fattar beslut. Ingen vill ha smygransonering [1]. Man förmodar att författarna till inlägget (Karpman o kollegor) har haft möjlighet att lägga sina argument inför NT-rådet men inte kunnat övertyga NT-rådet.

    Vilka nya fakta skulle kunna läggas fram till en möjlig högre instans?

    Läkemedelsbolagen utvecklar mediciner som de säljer för förtjänst. Den fria marknaden bygger på att den är fri. Tillgång och efterfrågan styr. Efterfrågan beror på vad köparen är villig att betala. Pengar växer inte på träd.

    Nobelpristagaren Dario Fos mest kända verk är nog ”Can’t Pay? Won’t Pay!” (”Non Si Paga! Non Si Paga!”). Det är en fars om konsumenters motreaktion till höga priser.

    Om tillverkaren sätter ett för högt pris på en produkt säljer den inte. Den fria marknaden gör att bankruttens spöke i stället knackar på firmans dörr. Priset sänks ty annars går man i konkurs. Är det känt hur priset sattes på denna behandling?

    Enhetsprisättning har blivit regel snarare än undantag för nya läkemedel [2]. Är priset skäligt eller handlar det om rovdrift? Sverige är en försvinnande liten marknad för en firma, som inte har anledning att gå med på att sänka ett pris som man kan ta ut i de stora marknaderna. I stället gäller det att försvara det höga priset. När ett respekterat om än aldrig så litet sjukvårdssystem vågar säga – ”för dyrt; nej tack” – bli det som ett skott framför bogen. ”Can’t pay? Won’t pay!”

    Kollegan Victor skrev att det går det en gräns för våra sjukvårdskostnader därför att vi inte kan lägga oändliga summor på sjukvården, något jag själv har påtalat [1-3]. Pengar som läggs på en grupp av patienter tas från en annan, som blir utan. Även i USA har ledande kliniska forskare belyst risken för att höga kostnader för behandlingar kommer att leda till en ohållbar situation (refererat i [1]). I Sverige är köparen av sjukvård huvudsakligen skattebetalarna, genom det allmänna.

    Det är lätt att skära breda remmar av annans läder. NT-rådet bör respekteras för att ha fattat ett tufft beslut. Det svåra i vår allmänna sjukvård är att säga nej. Privat begränsar plånboken.

    Referenser
    1. Breimer L. Smygransonering eller motbok? Läkartidningen 2015;112(17):851
    2. Breimer L. Vad får vår sjukvård egentligen kosta? Dagens Medicin 2015 mars 18; No 12: 30.
    3. Victor D. Någonstans måste man dra en gräns. Läkartidningen 2015: elektronisk kommentar till Karpman et al.

    Lars Breimer, docent överläkare, Laboratoriemedicin USÖ

    Jäv: Skrivi debatt inlägg om hur mycket vår sjukvård kan kosta

  • Skam...

    2015-06-15 23:38 | Idag har vi på min klinik, på ett större universitetssjukhus i Sverige, satt in Soliris för att rädda livet av en patient med nyupptäckt PNH och svåra komplikationer. Javisst, det känns absurt att ett läkemedel kostar 3.5 miljoner kroner om året och man undrar om läkemedlets utvecklingskostnader verkligen försvarar priset. Men vad är alternativet? Att låta människan dö? Att låta dom förlora sin njurfunktion, bli blinda, bli förlamade? Allt detta kan hända när man haft oturen att drabbas av PNH eller aHUS. Är det värt?
    Jag måste säga att jag är förvånad över att detta beslut skulle fattas i Sverige 2015. Jag är grek och alla vet att Greklands ekonomi är åt helvete men de ger medicinen till folk som skulle dö annars. Är Sverige fattigare än Grekland? Jag förstår varför några kollegor skulle resonera att det måste finnas gräns till läkemedelspriserna men de har fördelen att aldrig behöva träffa de patienterna som oftast hamnar på universitetssjukhusen och behandlas av kliniker, inte lab-läkare. Skulle de vara lika bestämda om det var dom som skulle säga till ett barn eller ung människa att deras livs värde är nu beräknat och inte värt summan. Ska NT-rådet träffa dessa patienter och berätta att samhället bestämt att de får gärna bli blinda, förlamade, dialyskrävande och dö så länge budgeten är i balans?

    Alexandros Arvanitakis, ST-läkare, Hematologkliniken Lund

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Kvalitet inom klinisk forskning utvärderas

Nyheter | Vetenskapsrådet får av regeringen i uppdrag att utvärdera den kliniska forskningens vetenskapliga kvalitet vid de sju universitetslandstingen. Utvärderingen kommer vara en del i resursfördelningen enligt ALF-avtalet. () 27 JUN 2016

bild

Det är dags att se värdet av forskning som är patientnära

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). () 27 JUN 2016

Läkare åtalas efter dataintrång

Nyheter | En läkare åtalas bland annat för grovt dataintrång efter att olovligen ha tagit del av patientjournaler för 392 patienter. () 27 JUN 2016

bild

Säkerheten vid omskärelse av pojkar måste kunna bli bättre

Debatt | Allvarliga komplikationer förekommer vid omskärelse av små pojkar, och vi föreslår åtgärder för att förbättra säkerheten för barnen, skriver Estelle Naumburg och medförfattare. (1 kommentar) 27 JUN 2016

Guide ska följa upp förskrivning

Nyheter | Nu finns en vägledning så att landsting och regioner kan följa upp hur antibiotika förskrivs i primärvården i relation till diagnos. () 27 JUN 2016

Primärvård vid bruk på 1870-talet Distriktsläkaren August Johan Brandt rapporterade om arbetarnas hälsa

Kultur | Ägaren av Forsmarks bruk i Uppland i slutet av 1800-talet månade om arbetarnas hälsa. Fri sjukvård för arbetarfamiljerna inrättades, besök till badhusen var gratis och goda matvaror utgjorde en del av lönen. Hälsoläget hos bruksborna finns dokumenterat i provinsialläkaren doktor August Johan Brandts årliga rapporter till Medicinalverket i Stockholm. () 27 JUN 2016

bild

Vårdköerna börjar att växa igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. (1 kommentar) 23 JUN 2016

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Annons
Annons Annons Annons