Jod är nödvändigt för syntes av sköldkörtelhormonerna. Under graviditeten ökar jodbehovet med cirka 50 procent. Det är välkänt att svår jodbrist under graviditeten kan leda till hämmad tillväxt och en påverkad neurologisk utveckling hos barnet. Ett flertal observationsstudier tyder på att även lindrigare former av jodbrist under graviditeten skulle kunna påverka barnets motoriska och kognitiva utveckling negativt.

Studier bland skolbarn från det senaste decenniet indikerar ett adekvat jodintag i den svenska befolkningen. I Sverige saknas dock studier som har utvärderat jodintag under graviditet.

Vi har undersökt jodstatus under graviditeten hos 459 friska gravida kvinnor i två svenska regioner, nämligen Uppsala län (n = 186) och Värmlands län (n = 273). Samtliga kvinnor hade lämnat ett slumpmässigt urinprov under graviditetens tredje trimester som sedan analyserades gällande jodkoncentrationen i urinen.

Medianvärdet för jodkoncentrationen i urin i hela studiegruppen var 98 μg/l, vilket ligger klart under det av WHO angivna referensintervallet på 150–249 μg/l under graviditeten [1].

Resultaten indikerar ett lågt jodintag bland gravida i Sverige  [2], vilket skulle kunna ha en negativ inverkan på barnens framtida hälsa. Studien pekar på ett akut behov av en mer omfattande kartläggning av jodintaget under graviditeten och en handlingsplan för att förbättra jodsituationen för gravida i Sverige.

Till för knappt 100 år sedan var hypotyreos till följd av svår jodbrist vanligt förekommande i Sverige. I de flesta länder har olika jodprogram, oftast genom jodering av salt, lett till att svår jodbrist så småningom blivit alltmer sällsynt.

I Sverige började man med jodering av salt 1936. År 2012 var 27 procent av allt salt som såldes i Sverige joderat. Det mesta av saltet som såldes till hushållen var joderat (77 procent), medan endast 7 procent av saltet som såldes till livsmedelsindustrin var det. Det pågår nu en omfattande studie i Sverige för att undersöka jodstatus hos gravida på nationell nivå [3].

Våra resultat indikerar att jodsituationen under graviditeten i Sverige bör ses över, och i dagsläget är våra konklusioner följande:

  • För kvinnor som planerar graviditet eller är gravida eller ammande är det speciellt viktigt att enbart använda joderat bordssalt i matlagning.
  • Svenska myndigheter bör upprätta en plan för att säkerställa ett optimalt jodintag för hela befolkningen, som täcker kvinnor i reproduktiv ålder, gravida och ammande kvinnor. Denna handlingsplan bör ha en strategi för att öka användningen av joderat salt i svensk livsmedelsproduktion.
  • Under en övergångsperiod kan det bli aktuellt att man i Sverige, precis som i många andra länder, börjar rekommendera ett jodtillskott på 150 μg/dag under graviditeten.

Jodintaget ska inte heller vara för högt, då även detta är förknippat med risker. Jod i exempelvis godkända multivitamintabletter avsedda för graviditet/amning innehåller en lagom mängd jod.

Slutligen är det viktigt att veta att man inte kan mäta jodstatus på individuell nivå, utan enbart på befolkningsnivå.