Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DP43 Läkartidningen 41/2015
Lakartidningen.se 2015-10-05

Högre dödlighet relaterad till cannabis än till alkohol hos unga

Regelbundet cannabisbruk i unga år ökar risken att dö inom 15 år 10–20 gånger jämfört med hög alkoholkonsumtion. Resultatet bör avskräcka ungdomar, men det finns många riskfaktorer och det går inte att slå fast att den drog som orsakar flest dödsfall är farligast.

Kai Knudsen
överläkare, adjungerad universitetslektor, anestesikliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Claudia Ralbovsky
med kand, Termin 10, läkarprogrammet, Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin
Christian Rylander
överläkare, med dr, anestesikliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Frågan om vilka droger som är farligast vid regelbunden användning är kontroversiell [1-3]. Än mer invecklat bli det om man jämför illegala droger med alkohol. Studier har gjorts över såväl sociala som psykologiska och fysiologiska riskfaktorer, men jämförelsen är komplicerad och olika författare har kommit fram till olika svar.

En kvalitativ litteraturstudie över alkohol- respektive cannabisrelaterade dödsfall bland unga gjordes som examensarbete på läkarprogrammet [4]. Syftet var att försöka fastställa om regelbunden användning av cannabis är farligare än regelbunden användning av alkohol med hänsyn till vad som händer upp till 30-årsåldern.

Dödsfallen definierades som alkoholrelaterade eller cannabisrelaterade. Relaterad dödlighet innefattar både direkta toxiska effekter av respektive drog och indirekta skador. I studien inkluderades dödsfall där cannabis konstaterats vid rättsmedicinsk obduktion och dödsfall med alkoholrelaterad diagnos i dödsorsaksbeviset hos ungdomar i åldrarna 16–29 år.

För att hitta personer i riskzonen relaterades dödsfallen till »betydande användning«, det vill säga de som antingen använt cannabis eller haft en intensiv konsumtion av alkohol någon gång den senaste månaden. Beräkningarna gjordes utifrån senaste möjliga statistik (data från 2012). Som statistisk signifikans angavs P < 0,05.

År 2012 påvisades droger i kroppen hos 523 personer vid rättsmedicinsk obduktion. 56 av dessa var positiva för cannabis [5], varav 22 (39 procent) i åldrarna 15–29 år. Data från Folkhälsomyndigheten visar att 2,3 procent av alla i åldersgruppen använder cannabis minst en gång i månaden [6]. Cirka 44 000 personer uppskattades ha brukat cannabis de senaste 30 dagarna. Det totala antalet 16–29-åringar 2012 var 1 741 855 [7]. Detta ger en mortalitet på cirka 0,5 promille (om alla dödsfall finns bland regelbundna användare).

Antalet alkoholrelaterade dödsfall var samma år 24 bland personer 16–29 år [5], och andelen som konsumerat alkohol minst en gång i månaden uppgavs till 47 procent (818 671 personer) [8]. Mortaliteten för alkoholrelaterad död beräknas till 0,028 promille.

Risken för cannabisrelaterad död jämfört med risken för alkoholrelaterad död i åldersgruppen var 0,50/0,029 = 17,24, det vill säga cirka 17 gånger högre (p < 0,001 i Pearson Chi square test). Räknar vi i stället med att alla som befinner sig i riskzonen för alkoholrelaterad död finns i gruppen som varit berusade minst två gånger i månaden (25 procent i åldrarna 16–29 år) blir mortaliteten 0,054 promille. Risken för alkoholrelaterad död blir då mindre och risken för cannabisrelaterad död cirka 9 gånger högre (p < 0,001).

De flesta alkoholrelaterade dödsfall inträffar bland 60–69-åringar medan skadeverkningarna av cannabis är tydligast bland 16–29-åringar. Denna studie är så vitt vi vet den första som relaterat antalet dödsfall i förhållande till antalet användare i samma åldersgrupp för att få ett mått på den relativa risken för död.

Beräkningarna av cannabisrelaterad död utgick från de fall där man påvisat cannabis vid rättsmedicinsk obduktion. Om vi räknat in alla med tungt missbruk med cannabis som sekundär drog (cirka 24 procent) hade vi fått ungefär dubbelt så höga tal. I en svensk studie baserad på data från Toxreg förekom cannabis bland flest narkotikarelaterade dödsfall hos ungdomar 15–24 år (nära 24 procent) [9]. Beräknar man antalet cannabisrelaterade dödsfall utifrån den procentsatsen ökar andelen betydligt. För att inte överskatta antalet cannabisrelaterade dödsfall uppskattas endast 11 procent av de narkotikarelaterade dödsfallen vara associerade med regelbunden cannabisanvändning. 

Både alkohol och cannabis är skadliga vid beroende och missbruk. Vid akut intoxikation kan de leda till ökad risk för trauma, akut psykos eller konfusion. Vid överdos av alkohol finns risk för medvetslöshet och död, särskilt i kombination med läkemedel eller andra droger. Vid akut psykos orsakad av cannabis finns en förhöjd risk för död [10]. En svensk studie från 2014 har påvisat ökad risk för död genom hopp från hög höjd, en erfarenhet som även gjorts i Colorado där cannabis legaliserades 2013 [11]. En annan studie har visat cirka 8 gånger ökad risk för självmord bland dem som använder cannabis så gott som dagligen [12].

I en studie från England av drogspecifika och drogrelaterade faktorer som ansågs skadliga för individen och närstående [1] rankades alkohol som en mer skadlig drog än cannabis. Studien har väckt stor uppmärksamhet och andra författare gör en annan bedömning [2]. Att jämföra olika drogers farlighet är komplicerat, och artiklar i ämnet kan räkna med kritik. Risken för död inom 10–15 år borde dock väga tyngre i värderingen av en drogs farlighet än sociala och psykologiska skadeverkningar.

Genom att beräkna förekomsten av cannabis bland narkotikarelaterade dödsfall och relatera detta till antalet användare kan vi visa att regelbunden användning av cannabis i unga år ökar risken att dö inom 15 år 10–20 gånger jämfört med regelbundet bruk av alkohol. Resultatet är inte väl känt och bör vara viktig information till föräldrar och kunna verka avskräckande hos ungdomar.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Nutt DJ, King LA, Phillips LD; Independent Scientific Committee on Drugs. Drug harms in the UK: a multicriteria decision analysis. Lancet. 2010;376:1558-65.
  2. van Amsterdam J, van den Brink W. Ranking of drugs: a more balanced risk-assessment. Lancet. 2010;376(9752):1524-5.
  3. van Amsterdam J, Nutt D, Phillips L, et al. European rating of drug harms. J Psychopharmacol. 2015:29(6):655-60.
  4. Ralbovsky C. Är cannabis mer skadligt än alkohol? [examensarbete]. Göteborg: Göteborgs universitet; 2015.
  5. Sveriges officiella statistik. Dödsorsaker 2012. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013. Artikelnr 2013-8-6.
  6. Folkhälsodata. Cannabisanvändning efter ålder, kön och år. 2012. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2014.
  7. Statistiska centralbyrån (SCB). Statistikdatabasen. Folkmängd efter civilstånd, ålder, kön och år. År 1968–2014. 
  8. Drogutvecklingen i Sverige 2014. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning; 2014. CAN-rapport 144.
  9. Fugelstad A. Utvecklingen av akuta narkotikarelaterade dödsfall 1994–2011. Rapport no 3. Stockholm: Stockholms universitet; institutionen för klinisk neurovetenskap; 2012.
  10. Franck J, Nylander I (redaktörer). Beroendemedicin. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2015.
  11. Lundholm L, Thiblin I, Runeson B, et al. Acute influence of alcohol, THC, or central stimulants on violent suicide: a Swedish population study. J Forensic Sci. 2014;59(2):436-40.
  12. Silins E, Horwood LJ, Patton GC , et al. Young adult sequelae of adolescent cannabis use: an integrative analysis. Lancet Psychiatry. 2014;1(4):286-93.

Kommentarer (13)

  • Har författarna missat den legala/illegala kopplingen till ökad risk för död?

    2015-10-05 15:12 | Det är klart intressant att mäta den relativa risken för död. Men någonstans hoppas jag verkligen att författarna belyser hur respektive drogs legala status påverkar risken för död. Självklart är det så att en illegal drog till betydligt större del brukas och missbrukas av personer med en redan kriminell livsstil jämfört med en legal drog och alltså redan där löper en ökad risk för död. Man kan bara föreställa sig hur förhållandet skulle se ut om Cannabis hade varit den legala drogen och alkohol den illegala.

    Niklas Pettersson, Dr, Skåne

    Jäv:

  • Vad är en "kvalitativ litteraturstudie"?

    2015-10-05 20:27 | Vad menar författarna av artikeln med detta begrepp?

    Lars Englund, Allmänläkare, Jakobsgårdarnas VC

    Jäv:

  • Orsak och verkan?

    2015-10-05 20:52 | Resultaten i artikeln är givetvis mycket intressanta och talande. Men vad säger de? Är det kanske rätt olika personer-personligheter som missbrukar cannabis respektive alkohol? I så fall går det ju inte enkelt att säga att det ena är farligare än det andra. Känner själv inte till undersökningar, vilka väl dock finns, om samband mellan personlighet och typ av missbruk men sådana borde vara intressanta i sammanhanget.

    Tord Nystedt, leg.läk., pensionär

    Jäv:

  • Hur tillförlitliga är data från Folkhälsomyndigheten?

    2015-10-06 08:55 | Såvitt jag förstår bygger siffrorna vad gäller cannabisanvändning på enkäter som Folkhälsomyndigheten gör. Eftersom cannabis i Sverige är en illegal drog är sannolikheten för att någon skulle uppge för en statlig myndighet att man använder drogen antagligen mycket liten. Det är alltså fullt möjligt att man gravt underskattat bruket av cannabis i den aktuella befolkningsgruppen och i så fall blir jämförelsen med den lagliga drogen alkohol mycket haltande. Att man dessutom definierar relaterad död helt olika för cannabis och alkohol kan knappast heller göra undersökningen mer rättvisande.

    Daniel Victor, överläkare, Medicinkliniken Halmstad

    Jäv:

  • Oseriös jämförelse

    2015-10-06 10:25 | Detta är faktiskt rena pseudovetenskapen, och mycket märkligt att Läkartidningen publicerat det. I kommentarerna ovan har flera problem pekats ut, men huvudproblemet är att författarna jämför äpplen och päron, eller kanske snarare äpplen och potatis. De alkoholrelaterade dödsfallen är hämtade från Dödsorsaksregistret - författarna har valt ett år med låg siffra, dödsfallen i gruppen 15-29 år har varierar mellan 66 och 24 mellan åren 2007 och 2014. Där registreras dödsfall där alkohol varit dödsorsak - i denna åldersgrupp främst genom rena intoxikationer. De "cannabisrelaterade" dödsfallen är däremot hämtade från Toxreg, som inte är ett dödsorsaksregister. Där registreras rättsmedicinskt undersökta dödsfall där olika droger och läkemedel funnits i kroppen hos avlidna, oavsett vad de dött av. De "cannabisrelaterade" dödsfallen är vanligen suicider, olycksfall eller våldsbrott där cannabisen normalt inte haft något med dödsorsaken att göra. Alltså: jämförelsen är helt oseriös och säger ingenting om den relativa risken med de båda preparaten.

    Björn Johnson , Docent, Malmö högskola

    Jäv:

  • Två problem och två förslag till förbättring.

    2015-10-06 12:34 | Jag hittar två viktiga problem med denna artikel:

    1 Det centrala problemet är vad man har jämfört för siffror vad gäller dödlighet.

    På ena sidan:
    Dödsfall som i dödsorsaksregistret är registrerade med alkoholrelaterad diagnos nämnd på dödsorsaksintyget. Här har en läkare sammanvägt alla faktorer kring dödsfallet och konstaterat att alkoholen var bidragande till dödsfallet.

    På andra sidan:
    Dödsfall där den döde vid provtagning varit positiv för cannabis. Dvs en korrelation utan någon som helst värdering om THC-nivån har någon bidragande effekt till dödsfallet.

    Vi har alltså siffror i ena fallet för orsak och i andra fallet för korrelation. Sedan jämför man dessa siffror. Jag hoppas att problemet med att jämföra konstaterad orsak med korrelation är uppenbart.

    Eftersom denna jämförelse är central i artikeln och följande resonemang bygger på den är hela artikelns trovärdighet beroende på denna jämförelse.


    2 Referensen för siffrorna för korrelationen mellan THC och dödlighet är felaktig.

    Vid siffrorna vad gäller THC korrelerat till dödlighet så anges “Sveriges officiella statistik. Dödsorsaker 2012. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013. Artikelnr 2013-8-6."
    Men i denna publikation så nämns THC eller cannabis över huvudtaget inte. Siffrorna kommer troligast ifrån Toxreg och antagligen från en körning i registret som inte är publicerad någon annanstans. För den som vill bekanta sig med Toxregs siffror så rekommenderas referens 9 istället:
    "Fuglestad, Anna. Utvecklingen av akuta narkotikarelaterade dödsfall 1994-2011 Rapport 3. Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap 2012."
    Vilken kan laddas ner på denna länk:
    http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/livsvillkor-levnadsvanor/andts/narkotika/skadeverkningar/dodlighet/akuta-narkotikarelaterade-dodsfall-2012.pdf


    Förslag till förbättringar
    Om man skulle vilja göra den jämförelse som man försöker sig på i artikeln finns det två sätt att göra den på bättre sätt.

    A Det finns faktiskt siffror som är jämförbara i Toxreg. Under perioden 1994 till 2011 var totalt antal rättsmedicinskt undersökta dödsfall med minst 0,2 promille alkohol i blodet eller mer runt 20 per 100.000 och år. Antal dödsfall med förekomst av THC per 100.000 invånare, 15- 75 år, åldersstandardiserat var mellan 0,5 och 1 per 100.000 invånare och år.

    Tittar man enbart på korrelation mellan dödsfall så ser man alltså att det är 20-40 gånger vanligare med alkohol än THC i blodet vid dödsfall. Man får naturligtvis ta fram statistik för åldersgruppen 15-29 år för en mer exakt jämförelse men denna siffra ger en fingervisning om vilken relation man får om man jämför korrelation med korrelation.


    B Vill man verkligen jämföra THC-orsakad med alkoholorsakad dödlighet så bör man dock jämföra alkoholorsakade dödsfall med dödsfall där det på dödbeviset registrerats en THC-relaterad diagnoskod som:
    F12.0 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av cannabis, akut intoxikation
    eller någon av dess underkoder.

    Detta är säkert något som registerhållaren kan bistå med för den som vill forska vidare i ämnet.


    Med reservation för att felaktigheter kan ha tagits sig in i denna snabbt skrivna text.

    Wiktor Södersten, Underläkare, Danderyds Sjukhus

    Jäv:

  • Forskningsetik

    2015-10-06 12:52 | Första meningen: "Frågan om vilka droger som är farligast vid regelbunden användning är kontroversiell [1-3]" Dock, i samtliga refererade artiklar rankas alkohol skadligare än cannabis(!). Uppmanar alla att läsa originalartiklarna. Huvudverket, referens [4], finns inte offentligt tillgängligt.

    Fredrik von Kieseritzky, Doktor i organisk kemi, läkemedelskemist, Arubedo AB

    Jäv:

  • Internationell expertis enig i frågan om alkohol jämfört med cannabis

    2015-10-06 13:02 | Många viktiga synpunkter har framkommit i kommentarsfältet, och de metodologiska bristerna gör naturligtvis att inga slutsatser kan dras av de resultat som presenteras i denna studie.

    I artikeln hänvisar man till andra studier som rangordnar droger efter skadlighet. I det näst sista stycket anges att alkohol i en studie rankats som mer skadligt än cannabis, och man uppger att "andra författare gör en annan bedömning" med hänvisning till ett debattinlägg i Lancet. Men i det debattinlägget görs ingen annan bedömning i frågan om alkohol jämfört med cannabis, och faktum är att författarna till debattinlägget själva gjort en liknande studie (som de hänvisar till i sitt debattinlägg) som kommer fram till samma slutsats - att alkohol är mer skadligt än cannabis [1]. Man anger vidare att olika studier kommer fram till olika svar i frågan om vilka droger som är farligast och det stämmer, men när det gäller frågan om alkohol jämfört med cannabis är studierna fullständigt eniga: alkohol rankas konsekvent som mer skadligt än cannabis [1-5]. Dessa studier bygger ju på expertutlåtanden och får betraktas som färskvara då ny kunskap kan och ska påverka dessa bedömningar. En jämförelse av dödlighet av cannabis och alkohol hos unga är relevant, men de metodologiska bristerna gör att denna studie inte bidrar till kunskapsläget i frågan.

    1. van Amsterdam J, Opperhuizen A, Koeter M, van den Brink W. Ranking the harm of alcohol, tobacco and illicit drugs for the individual and the population. Eur Addict Res. 2010;16(4):202-7
    2. Nutt DJ, King LA, Phillips LD; Independent Scientific Committee on Drugs. Drug harms in the UK: a multicriteria decision analysis. Lancet. 2010;376:1558-65.
    3. van Amsterdam J, Nutt D, Phillips L, et al. European rating of drug harms. J Psychopharmacol. 2015:29(6):655-60
    4. Nutt D, King LA, Saulsbury W, Blakemore C. Development of a rational scale to assess the harm of drugs of potential misuse. Lancet. 2007 Mar 24;369(9566):1047-53.
    5. Taylor M, Mackay K, Murphy J, McIntosh A, McIntosh C, Anderson S, Welch K. Quantifying the RR of harm to self and others from substance misuse: results from a survey of clinical experts across Scotland. BMJ Open. 2012 Jul 24;2(4).

    Jonas Berge, ST-läkare, doktorand, Beroendecentrum, Malmö

    Jäv:

  • Vetenskapliga brister

    2015-10-06 22:10 | Tidigare kommentarer har klargjort de grava metodologiska problemen med detta examensarbete, samt det osakliga påståendet i början av artikeln.
    Som forskare är det vår uppgift att sakligt och balanserat rapportera forskningsläget för såväl allmänheten och de som jobbar kliniskt – detta har arikelförfattarna misslyckats med.
    För att få en bättre förståelse kring dödlighet och bruk av cannabis är det även viktigt för författarna att redogöra vad internationell forskning hittills funnit.
    Till exempel vore det lämpligt för författarna att ta med en studie från 2013 som undersökte den globala sjukdomsbördan av cannabismissbruk. Studien fann ingen ökad dödlighet (Degenhardt et al., 2013). Även en svensk studie fann ingen koppling mellan cannabisbruk och dödlighet bland män då andra sociala faktorer inkluderades i en multivariat modell (Andréasson & Allebeck, 1990).
    Även påståendet om kopplingen mellan cannabis och självmord är komplicerat. I deras artikel nämns en studie som fann att regelbundet cannabisbruk bland ungdomar ökar risken för självmord (Silins et al., 2014). De skriver ” En annan studie har visat cirka 8 gånger ökad risk för självmord bland dem som använder cannabis så gott som dagligen”. Först och främst är det anmärkningsvärt att ett odds ratio (OR) av 6.83 har rundats upp till ”cirka 8 gånger”. Ytterligare så var det endast 2 personer som var dagliga cannabisrökare bland de som begick självmordsförsök. Epidemiologen Dr Suzanne Gage förklarar i sin Guardian-artikel (http://bit.ly/1MXmUjm):
    ” However, the sample size is still not large where outcomes are very rare. In the case of suicide attempts, despite a sample size of 2,537 participants, only 78 people in the analysis attempted suicide, and of them, only two were daily cannabis users. This means the strength of evidence is low (as can be seen by the uncertainty around the estimated risk, which ranges from a doubling of risk for daily users to a 22-fold increase), and any bias in the data will have a larger effect when the numbers are very small.”
    Kopplingen mellan cannabisbruk och självmord undersöktes 2009 i en stor svensk studie som fann att sambandet försvann då man kontrollerade för confounders (Price, Hemmingsson, Lewis, Zammit, & Allebeck, 2009).
    Huvudförfattaren Knudsen är toxikolog, och därför anmärkningsvärt att man inte tar med en jämförelse av hur skadliga de 2 drogerna är rent toxikologiskt. Tidigare i år kom just en sådan rapport ut som jämförde olika drogers toxiska effekter relativt till mänsklig bruk av dessa droger (margin of exposure, MOE). För alkohol, nikotin, kokain och heroin var MOE under 10 och klassades som ”hög risk”, medan THC (cannabis) hade en MOE över 10,000 och föll utanför ”risk” kategorin (Lachenmeier & Rehm, 2015).
    Taget tillsammans så är det ganska tydligt att saklighet och vetenskaplig balans inte är en prioritet av artikelförfattarna och det förefaller väldigt sannolikt att detta är starkt politiskt motiverat.

    Andréasson, S., & Allebeck, P. (1990). Cannabis and mortality among young men: a longitudinal study of Swedish conscripts. Scandinavian Journal of Social Medicine, 18(1), 9–15. Retrieved from http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2320981
    Degenhardt, L., Ferrari, A. J., Calabria, B., Hall, W. D., Norman, R. E., McGrath, J., … Vos, T. (2013). The global epidemiology and contribution of cannabis use and dependence to the global burden of disease: results from the GBD 2010 study. PloS One, 8(10), e76635. doi:10.1371/journal.pone.0076635
    Lachenmeier, D. W., & Rehm, J. (2015). Comparative risk assessment of alcohol, tobacco, cannabis and other illicit drugs using the margin of exposure approach. Scientific Reports, 5, 8126. doi:10.1038/srep08126
    Price, C., Hemmingsson, T., Lewis, G., Zammit, S., & Allebeck, P. (2009). Cannabis and suicide: longitudinal study. The British Journal of Psychiatry, 195(6), 492–497. doi:10.1192/bjp.bp.109.065227
    Silins, E., Horwood, L. J., Patton, G. C., Fergusson, D. M., Olsson, C. A., Hutchinson, D. M., … Mattick, R. P. (2014). Young adult sequelae of adolescent cannabis use: an integrative analysis. The Lancet Psychiatry, 1(4), 286–293. doi:10.1016/S2215-0366(14)70307-4

    Amir Englund, Doktor i cannabinoiders psykofarmakologi, Institute of Psychiatry, King's College London

    Jäv:

  • Det värsta jag läst på länge

    2015-10-07 21:01 | Hur lågt kan vetenskapen och läkartidningen sjunka? Så fort det är "droger" och kanske framförallt "cannabis" inblandat så är det helt plötsligt ok att posta vilda rubriker utan någon förankring i logik/vetenskap bara för att sprida propaganda? En seriös tidning skulle granska detta inlägg och komma med en "vi ber om ursäkt att den slank igenom"-artikel. Asså bara titeln "Högre dödlighet relaterad till cannabis än till alkohol hos unga"... vadå "relaterad"? Bara för att man rökt en joint (kanske för 2 veckor sen) och har det kvar i kroppen betyder det inte att det är relaterat till dödsfallet? Det är som att säga att alla som har dött hade kläder på sig. Det är inga nakna som dött, alltså är det bättre att vara naken? Suck...

    Mikael Norlén, student, uppsala universitet

    Jäv:

  • Oseriöst!

    2015-10-08 22:44 | Minst sagt oseriöst att bl.a. två överläkare ställer sig bakom så usel forskning på området! Att ens ha den frågeställning de haft visar på ordentliga kunskapsluckor. Ett resultat som känns påhittat och inte har någon förankring i verkligheten kan bara leda fram till en kass slutsats, vilket detta arbete tydligt visar. Som tidigare sagt , varför inte ta stöd av forskning från andra länder där cannabis är lagligt och där man inte är rädd för vad övriga ska tycka. Forskning som "lyfter" cannabis känns som omöjlig i Sverige, många läkare törs inte ens skriva ut thc preparat ex sativex för de oroar sig vad kollegor och samhälle ska tycka, men är inte patienten den viktigaste?

    Ulrika Eriksson, Biolog, Lärare

    Jäv:

  • Dålig forskning vad man än tycker om Cannabis

    2015-10-09 19:48 | Har man träffat några unga pojkar som rökt bort hela sitt liv - tjej, kompisar, fritidsaktiviteter, körkort, hälsa, framtidstron och jobbet - så är det inte så svårt att tycka att det verkar dumt att legalisera fler farliga droger än alkohol, oavsett vilken som är farligast. Men artikeln säger inget i den frågan. Det skulle nog vara på sin plats med en kommentar från någon av författarna. Eftersom det är publicerat på "Debatt" kan väl LT inte lastas, tycker jag. Men pseudovetenskap är det utan tvekan. Bara begreppet "kvalitativ litteraturstudie" med alla dessa siffror som redovisas är ju helt snurrigt och amatörmässigt!

    Lars Englund, Allmänläkare, Jakobsgårdarnas VC, Borlänge

    Jäv:

  • Tack för kommentarer

    2015-10-12 11:11 | Nu har mångas åsikter kommit till tals. Vi tackar för kommentarerna och sätter streck i debatten här.

    Pär Gunnarsson, chefredaktör, Läkartidningen

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Läkarförbundet på Pride: Både utbildning och attityder bör ändras

Nyheter | Läkarkåren har dålig kunskap om hbtq-personers liv och leverne. Men enbart utbildning räcker inte för ett bättre bemötande. Även attityderna måste förändras. Det konstaterade panelen på Läkarförbundets seminarium på Stockholm Pride i går. () 29 JUL 2016

Förbundet positivt till att ge IVF-behandling vid fler vårdenheter

Nyheter | Läkarförbundet ställer sig bakom Socialstyrelsens förslag om att assisterad befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska kunna utföras vid andra vårdenheter än universitetssjukhusen. () 29 JUL 2016

Annons Annons

Svenskarnas sexvanor studeras

Nyheter | Svenskarnas sexvanor ska kartläggas för att förbättra förutsättningarna för ett effektivt folkhälsoarbete. Det meddelade regeringen i dag. () 29 JUL 2016

Myndigheter ska hitta former för samverkan om bemanning

Nyheter | Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet ska på uppdrag av regeringen föreslå hur utbildningsväsendet och vårdens olika aktörer ska samverka för att trygga kompetensförsörjningen i vården. () 29 JUL 2016

bild

Baljväxt orsakar förgiftning med antikolinergt syndrom

Fallbeskrivning | En tidigare frisk man inkom med misstänkt stroke till Skånes universitetssjukhus i Malmö. Patienten visade sig ha ätit av dåligt preparerade lupinfrön och hade symtom överensstämmande med ett antikolinergt syndrom.  () 29 JUL 2016

Behovet av introduktion till ST utreds som del i läkarutbildning

Nyheter | Professor Jens Schollin ska på regeringens uppdrag analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion innan läkares specialiseringstjänstgöring. Något som välkomnas av Läkarförbundet. (2 kommentarer) 28 JUL 2016

bild

Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Nyheter | Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«. (4 kommentarer) 28 JUL 2016

Tre substanser narkotikaklassas

Nyheter | Tiletamin, som liknar ketamin, samt bensodiazepinerna Nifoxipam och 3-hydroxifenazepam klassas som narkotika från och med den 6 september. Det beslutade regeringen i dag, efter rekommendation från Läkemedelsverket. () 28 JUL 2016

bild

Läkaren Gunhild Stordalen bland de mest lyssnade sommarpratarna

Nyheter | Av årets sommarpratare hittills är det läkaren och miljöaktivisten Gunhild Stordalen som har fått flest lyssnare via efterhandslyssning på webben, enligt Sveriges radios mätning. () 28 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (3 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

Kvinnor med urinvägsinfektion i barndomen följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (2 kommentarer) 26 JUL 2016