Vilka symtom en enskild individ får vid akut gastroenterit varierar från fall till fall. Erfarenheter inom smittskydd och vård kan emellertid ge insikter om att magsjukeutbrott orsakade av vissa patogener ter sig mer karakteristiska än andra. Den genomsnittliga symtombilden för personer som smittats av samma patogen skulle, tillsammans med durationen, kunna ge en indikation om vilken patogen som orsakat magsjukan.

I dag görs sådana bedömningar främst utifrån beprövad erfarenhet, sannolikt eftersom det i hög grad saknas statistiskt underlag och systematiska utvärderingar i den vetenskapliga litteraturen.

Livsmedelsverket har i en rapport sammanställt och analyserat data om symtom och duration vid akut gastroenterit, som orsakats av ett urval av livsmedels- och dricksvattenburna mikro­organismer. I rapporten behandlas Campylobacter, Salmonella, shiga­toxin­­producerande Escherichia coli (STEC), enterotoxinbildande Escherichia coli (ETEC), norovirus, sapovirus, rotavirus, astrovirus, Cryptosporidium och Giardia.

Genomsnittlig förekomst av olika symtom och duration för de specifika patogenerna har sammanfattats i  så kallade symtomprofiler.

Multivariat analys av litteraturdata för symtomen diarré, blodig diarré, kräkningar, mag­smärtor och feber ger två välavgränsade grupper av Salmonella och Campylobacter respektive noro- och sapovirus. STEC särskiljer sig på grund av den höga frekvensen blodig diarré. Med information om endast medianduration och frekvens av kräk­ningar går det också att särskilja magsjuka orsakad av Giardia och norovirus från magsjuka orsakad av övriga studerade patogener. Gastroenterit orsakad av Giardia har en längre medianduration (≥20 dygn) jämfört med andra patogener. Norovirus utmärker sig genom en hög genomsnittlig frekvens av kräkningar (≥60 procent) och en medianduration om 1–3 dygn.  

I rapporten visar vi att enkla samband som duration och symtomfrekvens ger en god indikation på vilken patogen som orsakat magsjuka, till exempel i ett utbrott. Det finns dock en stor sprid­ning i symtomen för vissa patogengrupper, och metoden skulle bli säkrare med ett utökat dataunder­lag.

Symtom­profiler kan vara ett viktigt stöd vid utbrottsutredningar, riskvärderingar och vid beräk­­ning av sjuk­doms­bördan i samhället för olika patogener som orsakar akut gastroenterit. Vi vill med rapporten också visa att en mer systematisk sammanställning av symtom och duration från patienter eller drabbade vid utbrott starkt skulle bidra till bättre dataunderlag och på så vis ge mer träffsäkra symtomprofiler.