»För att göra vården mer jämlik ska landstingen tillsammans bygga upp ett nationellt kunskapsstöd för primärvården« rapporteras på nyhetsplats i Läkartidningen [1].

Gruppen från Sveriges Kommuner och landsting (SKL) som arbetar med detta projekt påstår att det inte finns några »nationella behandlings- och diagnosrekommendationer för någon kronisk sjukdom som är riktade till och anpassade för att användas på vårdcentralerna«.

Det är inte sant, och det vet de mycket väl. Allmänläkare har tillgång till många internetbaserade kunskapsstöd, och sedan två år finns nationellt oberoende Medibas [2] som snabbt kan föra ut och tillgängliggöra evidensbaserad kunskap och nationella rekommendationer i den kliniska vardagen.

Syftet med Medibas (som redan används på bred front i primärvården) är att bidra till att patienter i hela Sverige får en så likvärdig vård som möjligt. Verktyget uppdateras kontinuerligt (varje vecka), har aktuella vetenskapliga referenser till nationella riktlinjer och rekommendationer, SBU-rapporter och systematiska översikter från ledande medicinska tidskrifter, och är enhetligt utformat av specialister i allmänmedicin, ofta med underlag från referenter inom andra specialiteter. Konceptet är väl etablerat i Norge och Danmark och introduceras nästa år i Tyskland i samarbete med den tyska allmänläkarföreningen Degam. Det finns ett nära samarbete mellan de tre nordiska redaktionerna.

I sin »omvärldsanalys« hänvisar gruppen från SKL till att många allmänläkare använder kommersiella källor som upplevs otillräckligt uppdaterade och bristfälliga i överensstämmelsen med nationella riktlinjer. Därför vill man att landstingen tillsammans ska bygga ett omfattande kunskapsstöd. Medibas är starkt evidensbaserat, vilket inte i samma grad är fallet med de två regionala kunskapsstöd som SKL-gruppen hänvisar till.

Hur är det då med det kommersiella inslaget? Medibas är kommersiellt i den meningen att ett stort internationellt företag, Bonnierkoncernen, är ägare, det vill säga på samma grund som till exempel förlag som ger ut vetenskapliga tidskrifter och företag som tillhandahåller medicinsk utrustning (och journalsystem) eller bygger sjukhus i offentlig/privat samverkan. För renläriga som vill se vården fri från kommersiella intressen finns här många skäl till smärtsam omprövning.

I SKL-gruppens omvärldsanalys hade det varit på sin plats att man diskuterat frågan om oberoende, snarare än kommersiella samband. Medibas är oberoende av såväl annonsörer som myndigheter. Såväl SKL som Socialdepartementet, Läkaresällskapet, Läkarförbundet, Socialstyrelsen, SBU med flera aktörer i kunskapsbranschen är sedan flera år väl informerade om Medibas.

Det är intressant att spekulera över de grupptänkandets felkällor som kan ligga bakom att SKL-gruppen hamnat så snett att man i stället för att resursoptimera sin vällovliga ambition att stödja jämlik vård valt bort ett befintligt evidensbaserat och mycket omfattande nationellt kunskapsstöd för primärvården. Medibas innehåller dessutom mer patientinformation än vad Vårdguiden 1177 tillhandahåller.

Den satsning som SKL-gruppen föreslår – och som kommer att kosta många miljoner i skattepengar – har redan gjorts av Medibas, som i dag är en abonnemangstjänst fri från annonser. Det är knappast samhällsekonomiskt klokt att uppfinna hjulet igen!

Medibas stänger dock inga dörrar utan välkomnar ett kreativt samarbete med SKL och andra aktörer kring ett effektivt kunskapsstöd baserat på nordiskt samarbete och utformat för patienternas bästa.

Läs repliken:
Projektet har ett bredare syfte

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Författaren har inga kommersiella bindningar utöver månadslön (utan bonus, inga aktier) från Bonnier Business Media.