Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DRWH Läkartidningen 46/2015
Lakartidningen.se 2015-11-09

Apropå! Vitsen med att vara klok när världen är galenDet stora sveket

Bror Gårdelöf
anestesiöverläkare, Linköping
bror.gardelof@gmail.com

Vår akutläkarkollegas skildring i LT 42/2015 [1] av halvannan timmas slit för att förgäves försöka rädda livet på en 19-åring, och sedan få en utskällning av en patient med fotsvamp för att hen fått vänta för länge, låter som en Monty Python-sketch! Men den skildrar ett stort allvar – resultatet av ett halvt sekels svek mot den vårdsökande allmänheten och personalen på golvet.

Eftersom kollegan inte lärt sig någon annan strategi än det inkännande samtalet, gick hen in i väggen med ett brak och behöver än i dag professionell hjälp. Jag kan inte låta bli att undra vad som hänt om hen sagt: »De senaste 90 minuterna har jag slitit mig halvt fördärvad för att försöka rädda livet på en 19-åring. Tycker du att jag i stället skulle ha ägnat mig åt din fotsvamp?«

I en sunt fungerande svensk sjukvård hade det varit självklart för patienten med fotsvamp att inte störa akut med en struntsak utan i stället gå till sin primärvårdsläkare. Sådant fungerar med självklarhet i åtskilliga europeiska länder men – trots ett halvsekels stolta politiska proklamationer om att satsa på primärvården – inte i Sverige.

I en sunt fungerande svensk sjukvård hade chefen för akutmottagningen gett den sköterska som tog emot patienten med fotsvamp mandat att ge beskedet: »Vi avvisar dig inte, men du kommer systematiskt att prioriteras ner för alla andra patienter, såvida inte någon söker akut med mjäll. Förmodligen kommer du snabbare under behandling hos din primärvårdsläkare.«

Om patienten då blivit ovettig skulle väktarna på akutmottagningen lika självklart ha mandat att avvisa hen. Vad i hela friden ska man med väktare till på en vårdinrättning om de inte har mandat att vid behov fysiskt övermanna personer som inte har där att göra, eller utgör ett hot mot personalen? Saknas detta är ju kostnaden för väktaren pengar i sjön!

I en sunt fungerande svensk sjukvård hade lagstiftaren och tillsynsmyndigheten utfärdat så klara riktlinjer att det inte skulle råda något tvivel om att de som arbetar på en akutmottagning har rätt att tala om för patienter att de inte hör hemma där, och att freda sig mot (hotande) våld. Av detta ser vi inte mycket. Diverse mähäande och till intet förpliktigande besked kan på sin höjd fås, varpå anställda uppenbarligen får vara beredda att stå till svars inför domstol (enligt en artikel i samma nummer) [2].

I början av min karriär arbetade jag tidvis med en några år äldre kollega som var verksam i en specialitet där akut sökande patienter kunde vara allt från svårt sjuka till i komplett avsaknad av behov av akut vård. Han hade en egen originell strategi. Ansåg han att patienterna inte hade på mottagningen att göra var han så brysk att de som regel gick därifrån frivilligt. Ryktet spred sig med tiden på orten. Eftersom jourhavande läkares namn fanns väl synliga vid entrén hände det med tiden att vårdsökande vände i dörren när han var i jour! Ansåg kollegan å andra sidan att patienten hade goda skäl att söka akut blev omhändertagandet därefter. Struntsaker fick vänta medan det som behövde åtgärdas blev åtgärdat. Personalen kunde fokusera på väsentligheter.

Detta var nästan fyra decennier sedan, och skulle måhända inte gå för sig i dag. Resultatet ser vi. Välutbildade kollegor går in i väggen och behöver långvarigt professionellt omhändertagande för att orka fortsätta.

»Varför ska man vara klok, när världen är galen?« skrev essäns fader Michel de Montaigne på 1500-talet. Uppenbarligen gäller frågan än i dag.

Kommentarer (20)

  • Predikaren 1:18

    2015-11-09 17:25 | Ty där mycken vishet är, där är mycken grämelse; och den som förökar sin insikt, han förökar sin plåga.

    Sigvard Lingh, Psykolog, Psykologverksamheten i Uppsala

    Jäv:

  • Affischkampanj?

    2015-11-09 18:01 | Hörde talas om en affischkampanj, jag tror det var i Frankrike. På väggen satt en affisch med en tecknad scen där någon får hjärt–lungräddning och så stod det : Om Du får vänta kan det bero på att någon annan låter sig masseras. Den typen av verklighetsförankrande kan vi behöva. Naturligtvis ska vi inte accepteras att skällas ut av patienterna. På Hospital for Sick Children i Toronto sitter det andra affischer på väggarna. Där står det regler för uppförande som gäller patienter, anhöriga och alla som jobbar. Bl a är det inte acceptabelt att svära, bära sig illa åt eller uppträda hotfullt. Är det dags för oss att klargöra detta för både oss själva och patienterna?

    Catarina Bitkover, Bitr Öl, Barnkirurgen, Astrid Lindgrens Sjukhus

    Jäv:

  • Väl talat

    2015-11-09 18:02 | Väl talat Broder. Men detta är en predikan för oss redan frälsta (läkartidningen). Artikeln vore nyttigare i tidningar som "Dagens samhälle, SvD, DN, Dagens medicin".

    Jan-Olof Svärd, Kirurg, Konsult

    Jäv:

  • Så sant!

    2015-11-09 19:03 | Sunt förnuft finns inte längre. Politikerna lever avskilda från verkligheten i sin egen lilla låtsasvärld och skickar därifrån ut direktiv som ska styra hur sjukvårdspersonal ska handla - trots att politikerna inte kan någonting om sjukvård (även om dom själva tror det). F ö så kan man ju inte överge allt man kommit till insikt om genom att arbeta inom sjukvården, och av bekvämlighetsskäl bara "jamsa med"? Särskilt nu när det finns alltför många som redan gör det.

    Dan Landewall, Läkare, Linköping

    Jäv:

  • "Onödiga besök"

    2015-11-09 19:41 | Ingen har tänkt tanken att kanske kunden (patienten) alltid har rätt och försökt anpassa systemet efter de vårdsökande och inte hela tiden (förgäves) försöka "lära" folk hur de borde göra?

    Kim Lille, Företagsläkare, Stockholm

    Jäv:

  • Tack Bror!

    2015-11-09 22:49 | Tack för att Du gång på gång vågar säga det ingen annan vågar. Tack för att Du vågar säga att kejsaren är naken när ingen annan gör det. Gud välsigne Dig för Ditt mod, Bror!

    Maria Tytor, Distriktsläkare, Linghems Vårdcentral

    Jäv:

  • fotsvamp

    2015-11-10 17:26 | Ja man kan söka läkare för mycket. Salva mot fotsvamp är ju receptfri nuförtiden . Men det visste vederbörande kanske inte . Och var kanske orolig för att någon bekant fått hudcancer . Man kan spekulera .Det som behövs är en fungerande (!) primärvård.Eller bättre sortering/bemanning på akuten.

    Ingmar Fagerlund, allm läk, pensionist

    Jäv:

  • Tack själva!

    2015-11-11 10:24 | Det där med affischer i akutmottagningens väntrum verkar vara en mycket bra idé. Att jag skrev i Läkartidningen berodde förstås på, att "originalartikeln" var publicerad här - men inte så lite av texten är ju också kritik mot chefer (som regel gissningsvis läkare), som inte ger sin personal en anständig arbetsmiljö - dvs man har inte skapat verktyg för att sanera den från element, som inte hör hemma där. Den patient, som söker på akutmottagningen för fotsvamp, har inte rätt! Hen är på fel ställe!

    Bror Gårdelöf, överläkare, An-Op, Linköping

    Jäv:

  • På fel ställe.

    2015-11-12 09:39 | Javisst, en patient med fotsvamp ska naturligtvis inte köa på en akutmottagning på ett större lasarett. Jag minns när jag var på A6 i Jönköping. Då skulle killarna, som hade någon krämpa eller sjukdom, först prata med sitt befäl. Sedan träffa kompanisköterskan och sedan ev doktorn. Återigen, det behövs en vårdkedja med bra primärvård.

    ingmar fagerlund, allm läk, pensionär

    Jäv:

  • Läkare kan säga från själva!

    2015-11-12 20:46 | Det utan vidare möjligt att säga till patienten med fotsvamp "detta är inget farligt och inget som kräver behandling under natten" och sedan hänvisa patienten till annan mottagning under dagtid. För detta krävs varken sjuksköterska, politiker eller administratör. Det klarar de flesta doktorer själva .... hoppas jag. Patienter har kommit till akutmottagningar med banala sjukdomar i minst 50 år och det kommer de att fortsätta med så länge de tas om hand där. Om inte läkarkåren själva klarar av att säga ifrån är det nog svårt att tro att någon annan kommer at göra detta.

    Sven Larsson, Fd ÖL, Hemma

    Jäv:

  • Läs akutkollegans artikel, referens 1 under min text ovan.

    2015-11-13 10:10 | Där framgår med all önskvärd tydlighet, att alla läkare inte alltid kan säga ifrån - och att de dessutom satts att arbeta i en organisation, som mer eller mindre underförstått implicerar, att de INTE FÅR säga ifrån. Arbetet på en akutmottagning är stressigt, som det är - utan att akutläkarna skall behöva ta emot skäll från folk, som över huvud taget inte borde befinna sig på platsen.

    Bror Gårdelöf, anestesiöverläkare, An-Op, Linköping

    Jäv:

  • Säga till patienten

    2015-11-13 11:01 | Jo, men när läkarna förvandlats till vårdarbetare, och patienterna till kränkta kunder, så blir det så här. Fast allting var förstås inte bättre förr, jag har hört skräckhistorier också. Att hitta en balans ?

    Ingmar Fagerlund, allm läk o fhvläk, pens

    Jäv:

  • Triage

    2015-11-14 15:15 | Vården brukar flyta smidigast om man möter patienten där den är. Här hade kanske sköterskan som träffat patienten på akuten kunnat lägga 2 min på att ta av strumporna och konstatera fotsvamp och sen hänvisa vederbörande till apoteket. Det tar säkert längre tid att försöka få patienten att söka sin vårdcentral.

    Kristina Nilson, Distriktsläkare, Rävlanda vårdcentral

    Jäv:

  • Enig

    2015-11-16 09:31 | Rubriken räcker. Någon löptext behövs inte.

    Bror Gårdelöf, anestesiöverläkare, An-Op, Linköping

    Jäv:

  • Ett sjukvårdssystem i gungning-ingenting förvånar längre

    2015-12-06 23:24 | Det svenska sjukvårdssystemet,som det är uppbyggt, bygger på att primärvården har tillräckligt med resurser och adekvat bemanning. Som bekant har läkarförbundet gjort en större utredning och konstaterat att man medvetet minskat resurserna till och samtidigt utökat uppdraget för primärvården samtidigt som ett antal specialister inom andra specialiteter misskrediterat "husläkare" (specialister i allmänmedicin) trots att dessa,liksom övriga specialiteter i Sverige, till skillnad från utomlands,har fem års specialistutbildning som alla andra. Denna nedmontering av primärvården under decennier parallellt med attityderna till så kallade husläkare från kollegor avspeglar sig i patienters attityd till läkare inom primärvården som "remissutfärdare till specialist", vilket förstås försvårar rekryteringen av medicinskt kompetenta läkare till primärvården,detta bidrar naturligtvis ytterligare till problematiken. Om en jourläkare på en medicin-("specialist-")klinik kan bli hunsad på detta vis , som beskrivits i artikeln ovan, kan man bara föreställa sig vilken attityd patienter har till läkaren i primärvården. Bristen på läkare i primärvården äventyrar patientsäkerheten och spiller nu även över på "specialist"-mottagningarna. Arbetet som specialist i allmänmedicin blir följaktligen inte särskilt attraktivt, varför nu bristen på allmänmedicinare är mycket stor i hela landet, förutom i de största städerna. Hela systemet håller på att kapsejsa, patienterna är frusterade med rätta, den som står först "i skottgluggen" är specialisten i Allmänmedicin. En sådan får handlägga en patient med depression på 20 minuter, med anledning av brist på läkartid(läkare) - inte undra på att patienter blir arga och besvikna: Patienterna söker istället akut på sjukhus och läkare, både inom öppen- och slutenvården får en mycket dålig arbetsmiljö.

    Diskussionen bland vårdadministratörer och politiker går nu i helt andra banor för att lösa problemet med brist på läkare inom primärvården, sjuksköterskor med specialisering inom omvårdnad och databaserade självscanningsprogram med distanskonsultationer via videoteknik skall lösa medicinska problem. Tiden är verkligen "ur led". Var finns mänskligheten och Hippokrates i denna vårdorganisation där (hus)läkarens synpunkter inte längre betraktas som intressanta utan styrs av omvårdnadspersonal och administratörer? Den medarbetare som har "fräckheten" att ifrågasätta detta tystas på olika sätt, med straff och skrämselpropaganda. Primärvården får nu bemannas av läkarassistenter, nylegitimerade läkare och läkare utbildade utomlands, många med bristfällig kunskap om fackliga rättigheter och svårigheter att få inflytande i den medicinska verksamheten, där omvårdnadspersonal har mer att säga till om . Detta är naturligtvis praktiskt för sparande politiker men säkrar knappast patientsäkerheten eller en fungerande vårdkedja.

    Marika Hedman, specialist i allmänmedicin, ej verksam inom primärvården

    Jäv: specialist i allmänmedicin,läkare,intellektuell,humanist,polyglott

  • "Om berget inte kommer till Muhammed"...

    2015-12-07 11:57 | trots idoga och kostsamma kampanjer, så söker patienter dit de själva vill. När de vill, och med vad de vill. Så länge en akutmottagning är öppen för alla med vad de vill, så blir det så här. Så länge politiken inte kan göra skillnad avseende 4tim garantin, så blir det också så här.
    För att ändra på vågen av icke medicinskt akuta fall föreslås följande:
    1: ta bort 4tim garantin från akutmottagningar. Låt dem själva prioritera fritt oavsett väntetider.
    2: återinför en allmänläkare som triagejour/akutläkare. De har som mkt riktigt påpekats, breddkompetens, kan primärt tillse och behandla de flesta som kommer in. barn, geriatrik, ögon, önh, ortopedi, psyk, kirurgi. En allmänläk är den bästa att triagera. Men eftersom patienter envisas med att inte gå till VC utan till akuten får man väl sätta rätt läkare på akuten istället. "Om berget inte kommer till Muhammed, så får väl Muhammed komma till berget istället"

    Jan-Olof Svärd, Kirurg, Frilans

    Jäv:

  • "Allt utom det, som fungerar!"

    2015-12-07 12:40 | Tyvärr har Du nog bara alltför rätt. Som jag skrivit förr, behöver ledningsnivåerna i svensk sjukvård inte göra något annat än att studera väl fungerande primärvårdssystem i andra länder och planka de bästa bitarna. Men det verkar vara den enda åtgärd, som man INTE vill ta till. I stället skall man nödvändigtvis hitta på en egen lösning - vilket uppenbarligen inte fungerat störande bra under åtminstone det senaste halvseklet. "Varför skall man vara klok, när världen är galen?"

    Bror Gårdelöf, anestesiöverläkare, An-Op, Universitetssjukhuset i Linköping

    Jäv:

  • Vem tilltalas?

    2015-12-07 13:45 | Det vore fint om Bror Gårdelöf kompletterande sitt "Tyvärr har Du nog bara alltför rätt" med namnet på den tilltalade.

    Sigvard Lingh, Psykolog, Psykologverksamheten i Uppsala

    Jäv:

  • Marika Hedman tilltalas

    2015-12-07 15:19 | Till Sigvard Lingh: När mitt förra inlägg skrevs, var Marika Hedmans det sista i raden - men innan mitt inlägg publicerats, hade Jan-Olof Svärds kommit före, och därefter gick det veterligen inte att korrigera.

    Bror Gårdelöf, anestesiöverläkare, An-Op, Universitetssjukhuset i Linköping

    Jäv:

  • Tack, Bror, för din artikel och ditt svar!

    2015-12-07 16:06 | Verkligheten "på verkstadsgolvet" kommer med största sannolikhet att bli än dystrare innan de cyniker som har ansvar för utvecklingen kommer att ställas till svars för sina manipulationer med sitt samvete, tyvärr. Om dessa nu har ett samvete !!!

    Marika Hedman, specialist i allmänmedicin, ej verksam inom primärvården

    Jäv: specialist i Allmänmedicin, läkare, intellektuell, humanist, polyglott

Kommentera

Kommentera
bild

NIPT är ett genombrott i fosterdiagnostiken Träffsäker metod ger färre invasiva provtagningar – men gamla etiska frågor blir åter aktuella

Översikt | Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod (NIPT) kan man med mycket stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser. NIPT är ett genombrott, men den övergripande bilden av det fosterdiagnostiska området är komplicerad, och flera kunskapsområden utvecklas parallellt. (1 kommentar) 31 MAJ 2016

bild

3 frågor till
Bo Jacobsson

Författarintervjun | Bo Jacobsson beskriver tillsammans med kollegor det nya, icke-invasiva fosterdiagnostiska testet NIPT som ett genombrott. Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod kan man med stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser.  () 31 MAJ 2016

Annons Annons
bild

Samarbete behövs för snabbt ordnat införande av ny teknik

Debatt | Hälso- och sjukvården behöver snabbare kunna introducera innovativa behandlingsmetoder och ny medicinsk teknik. Vi vill ge vården bra beslutsunderlag. () 31 MAJ 2016

bild

»Finns det ingenting som du kan ge oss som gör att vi bara kan somna in tillsammans?«

Krönika | Det är inte svårt för en underläkare att förstå att man som doktor jobbar med livet, inte döden. Svårt blir det först när en terminalt sjuk 90-åring ber att få »någonting« som gör att hon och jämnårige maken kan somna in tillsammans. Olivia Marsh Landen, underläkare, berättar.   () 31 MAJ 2016

Elbehandlade kan få ökat stöd

Nyheter | Patienter kan få minnesstörningar i samband med elbehandling, ECT. Därför framhåller nu Socialstyrelsen vikten av ökat stöd till dessa patienter. () 31 MAJ 2016

bild

Sommaren är här – och huggormen

Kultur | Nu på sommaren kan det hända att man råkar huggormen, den enda giftiga av Sveriges tre ormarter. Dan-Axel Hallbäck, överläkare på Karlskoga lasarett, berättar om den sicksack-mönstrade reptilen, lär oss hur man känner igen symtomen efter ormbett och tipsar om sätt att behandla det. (1 kommentar) 31 MAJ 2016

Nu förbjuds Uppsala län vid vite att överskrida övertidstaket

Nyheter | Läkare i Landstinget i Uppsala län har jobbat mer övertid än vad arbetstidslagen tillåter. Nu har Arbetsmiljöverket beslutat om ett förbud mot övertidsuttag. () 30 MAJ 2016

Ökad kontroll på apoteken ska minska felaktiga förskrivningar

Nyheter | Det ska bli lättare för apoteken att kontrollera förskrivare och exakt hur deras förskrivningsrätt eventuellt är begränsad, enligt ett regeringsbeslut. () 30 MAJ 2016

bild

Apropå! Arbetsför men inte möjlig att försäkra

Debatt | Ska den som har Citalopram mot PMS eller IBS inte heller få teckna sjukförsäkring, undrar ST-läkare Teresa Algård, som fick nej från Folksam när hon ville teckna sjukförsäkring via Läkarförbundet. (5 kommentarer) 30 MAJ 2016

bild

Landstinget vägrade bekosta färdigcentrifugerade urinprov

Människor & möten | Rickard Fuchs har varit både läkare och författare i många år. Nu återpubliceras hans bok »Visst är Ni Sjuk!«, tillsammans med den nyare boken »Deppig? 50 ovanliga (men bra!) råd till deppiga«, lagom för att fira de 40 år som gått sedan första succéboken skrevs. () 30 MAJ 2016

Val av suturmaterial kan påverka resultatet av framfallskirurgi

Nya rön | Långsamt absorberande suturmaterial gav mindre risk för symtomgivande recidiv och högre patientnöjdhet efter främre kolporafi än snabbt absorberande sutur, enligt en ny svensk studie. Valet av suturmaterial påverkade inte utfallet vid bakre kolporafi. () 30 MAJ 2016

Inte ovanligt med hjärtinfarkt utan kranskärls-förträngningar

Kommentaren | Prevalensen av hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är 6–8 procent av alla hjärtinfarkter. Förutom kranskärlsröntgen är magnet­kameraundersökning av hjärtat den viktigaste undersökningen. Tillståndet bör i möjligaste mån behandlas utifrån orsak, men det föreligger stora kunskapsluckor kring behandling av framför allt takotsubo-kardiomyopati. () 30 MAJ 2016

Bygga bort själva verksamheten

Debatt | Det verkar vara en obalans mellan allt byggande och satsningar på själva verksamheten. Någon måste ju ändå bota, lindra eller trösta, skriver Ingmar Fagerlund.  (1 kommentar) 30 MAJ 2016

Operationspersonal på NÄL drabbade av luftvägsproblem

Nyheter | Ännu är det oklart vad som orsakade att 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan blev akut sjuka och fick andningsproblem den 24 maj. En mängd åtgärder har vidtagits för att undersöka orsakerna. Arbetsgivaren tar händelsen på stort allvar, enligt Emelie Hultberg, Nordvästra Götalands läkarförening. () 27 MAJ 2016

Unga läkare missnöjda med IT

Nyheter | Unga läkare är positiva till ny teknik och vill arbeta med digitala verktyg. De är däremot missnöjda med den IT-miljö de möter i sitt arbete inom vården. Det visar en undersökning som Sveriges yngre läkares förening gjort tillsammans med mjukvaruföretaget Tieto. (1 kommentar) 27 MAJ 2016

Biobankslagen ska ses över

Nyheter | En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på hur biobankslagen kan göras mer ändamålsenlig. Bland annat ska utredaren se över de snäva tidsgränserna, som leder till onödig administration i vården. () 27 MAJ 2016

Annonser
Annons Annons
Annons Annons