Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DSUE Lakartidningen.se 2015-11-04

»Första linjen« ny tidig insats för ungas psykiska hälsa

Hälso- och sjukvårdsorganisationen spelar en viktig roll i tidiga insatser för barns och ungdomars psykiska hälsa. Nu inleds arbetet med att skapa en nationell definition av modellen »första linjen« för barn och ungas psykiska hälsa, skriver Ing-Marie Wieselgren, Sveriges Kommuner och landsting.

Ing-Marie Wieselgren
projektchef, Uppdrag psykisk hälsa; samordnare för frågor om psykisk ohälsa/hälsa, Sveriges Kommuner och landsting

Sverige är ett av världens bästa länder att växa upp i. Det är den bild som ofta förmedlas i internationella undersökningar [1]. Trots det mår ungdomar i Sverige allt sämre psykiskt. Undersökningen »Skolbarns hälsovanor« visar att den psykiska ohälsan bland ungdomar ökat sedan 1980-talet. Det gäller i första hand i årskurs 9, men även bland ungdomar i årskurs 7, framför allt flickor. I 2014 års undersökning uppger 57 procent av 15-åriga flickor att de har två eller fler psykiska eller somatiska besvär mer än en gång i veckan. Även bland pojkar har förekomsten av psykiska och somatiska besvär ökat, men nivåerna är fortfarande lägre än bland flickor. Registerstudier visar att andelen barn som skrivs in på sjukhus på grund av psykisk ohälsa mer än fördubblats de senaste 20 åren, både bland pojkar och flickor [2].

Skolreformer, ökade utbildningskrav, individualisering, skärmtid och ungdomsarbetslöshet anges som delar av förklaringen. För att hantera den mentala påfrestning som vårt samhälle och vår livsstil innebär krävs en stor portion främjande och förebyggande insatser.

Sveriges Kommuner och landsting har i överenskommelse med staten bedrivit utvecklingsarbete tillsammans med flera orter i landet i syfte att erbjuda rätt hjälp i rätt tid och på rätt nivå [3]. I de flesta län är väntetiden lång till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Väntan riskerar att förvärra barnens och ungdomarnas problem, samtidigt skulle många kunna bli hjälpta med betydligt enklare insatser om de ges tidigt. Utvecklingsarbetet har därför fokuserat på att skapa en »första linje« [4] för barn och ungas psykiska hälsa. Vår metod är att stödja kommuner och landsting att bygga vidare på det som redan fungerar bra. Därför kan första linjen se olika ut beroende på om uppdraget getts till primärvård, socialtjänst, BUP, elevhälsa, ungdomsmottagning, familjecentral eller flera av dessa.

Första linjens insatser ges tidigt i livet eller tidigt i ett förlopp och ska vara lättillgängliga, exempelvis bör barn och unga själva kunna söka hjälp eller ta sig till en verksamhet nära sin vardagsmiljö. Det skapar också goda förutsättningar för kontinuitet i de fall där det krävs längre kontakt eller uppföljning.

Första linjen är ett svar på en allt högre grad av specialisering bland annat inom vård- och omsorgssektorn. Det märks genom att BUP i högre grad förtydligar sitt uppdrag som specialist för att värna sin tillgänglighet och ge förutsättningar för att vässa kompetensen. Utvecklingen av första linjen svarar även på behovet av verksamheter som är specialister på att vara generalister, det vill säga på att se hela barnet, ungdomens och familjens problembild.

I ett tidigt skede kan enklare insatser ofta ge stor effekt och betyda att det mer sällan blir aktuellt att sjukdomsförklara eller ställa diagnos. Däremot krävs bred kompetens för att kunna kartlägga och bedöma problembilden och avgöra vilken insats som bör erbjudas (eller om hänvisning ska ske till specialistverksamhet). Därmed kräver första linjen tillgång till många olika kompetenser (varav vissa enligt tradition främst återfinns inom specialistverksamheter) som psykologer, socionomer, läkare, fysioterapeuter, dietister, specialpedagoger med flera. Målet är bra bedömning och bra hjälp snabbt. Första linjens expertis bör också säkerställa att hjälp- och stödinsatser från olika aktörer bildar en helhet och förstärker varandra, till exempel genom goda samarbetsformer.

Var ansvaret ligger för att ge första linjens insatser är inte tydligt reglerat i lag. Inte heller finns vägledning från myndigheterna om vad verksamheten bör erbjuda i form av bedömning, insatser eller uppföljning. För att stödja utvecklingen har »Uppdrag psykisk hälsa« tagit fram ett dokument [5] som blir startskottet för en diskussion med myndigheter och professionsföreningar om första linjens målgrupper och insatser.

Eftersom förutsättningarna är olika i olika delar av landet går dokumentet inte in på hur arbetet ska organiseras lokalt. Men går utvecklingstakten inte framåt kan man på sikt tänka sig likriktande nationella lösningar. Tänkbart är då att statliga incitament ges för att första linjens insatser för barn och ungas psykiska hälsa ska erbjudas av barnhälsovård, familjecentral, elevhälsa och ungdomsmottagning beroende på barnets eller ungdomens ålder.

Professionsföreningar och myndigheter kommer att bjudas in till dialog om materialet den 19 januari 2016. Syftet är att skapa en gemensam nationell definition av första linjen.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Doing better for children. Paris: OECD publishing; 2009.
  2. Hagquist C. Unga in i Norden – psykisk hälsa, arbete, utbildning. Skolelevers psykiska hälsa. Stockholm: Nordens välfärdscenter; 2015.
  3. Modellområdesprojektet – psykisk hälsa barn och unga. Slutredovisning för perioden 2009–2011. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; 2012.
  4. Första linjen. Uppdrag psykisk hälsa. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; 2015.
  5. Psynk – psykisk hälsa barn och unga. Slutrapport 2011–2014. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; 2015.

Kommentarer (1)

  • Bara positiva erfarenheter av första linjen

    2015-11-05 19:50 | Jag var lite skeptisk till "första linjen" men har blivit övertygad efter att ha sett hur väl det kan fungera i praktiken. Tre barn- och ungdomspsykologer har anställts på vårdcentralerna i vår kommun och erbjuder ett begränsat antal konsultationer till barn med lättare psykologiska problem. Det har fungerat över förväntan. Familjerna och barnen får snabb effektiv och ytterst professionell hjälp. Tidigare fanns bara oändliga väntetider till BUP.

    Josef Milerad, docent skolöverläkare , Elevhälsan Lidingö Stad

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Långsiktigt arbetade effekt på infektioner Ständig förbättring och delaktig personal viktig del av framgången

Vårdutveckling | Vårdrelaterad infektion är ett stort problem inom slutenvård. Genom ett långsiktigt arbete med ständig fokus på förbättring har intensivvårdsavdelningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge kunnat sänka frekvensen av både ventilatorassocierad pneumoni och central venkateterrelaterad infektion. () 01 JUN 2016

Influensasäsong blev intensiv

Nyheter | Årets influensasäsong blev intensiv och innehöll ovanligt många fall som krävde intensivvård. () 01 JUN 2016

Annons Annons
bild

NIPT är ett genombrott i fosterdiagnostiken Träffsäker metod ger färre invasiva provtagningar – men gamla etiska frågor blir åter aktuella

Översikt | Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod (NIPT) kan man med mycket stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser. NIPT är ett genombrott, men den övergripande bilden av det fosterdiagnostiska området är komplicerad, och flera kunskapsområden utvecklas parallellt. (1 kommentar) 31 MAJ 2016

bild

3 frågor till
Bo Jacobsson

Författarintervjun | Bo Jacobsson beskriver tillsammans med kollegor det nya, icke-invasiva fosterdiagnostiska testet NIPT som ett genombrott. Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod kan man med stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser.  () 31 MAJ 2016

bild

Samarbete behövs för snabbt ordnat införande av ny teknik

Debatt | Hälso- och sjukvården behöver snabbare kunna introducera innovativa behandlingsmetoder och ny medicinsk teknik. Vi vill ge vården bra beslutsunderlag. () 31 MAJ 2016

bild

»Finns det ingenting som du kan ge oss som gör att vi bara kan somna in tillsammans?«

Krönika | Det är inte svårt för en underläkare att förstå att man som doktor jobbar med livet, inte döden. Svårt blir det först när en terminalt sjuk 90-åring ber att få »någonting« som gör att hon och jämnårige maken kan somna in tillsammans. Olivia Marsh Landen, underläkare, berättar.   () 31 MAJ 2016

Elbehandlade kan få ökat stöd

Nyheter | Patienter kan få minnesstörningar i samband med elbehandling, ECT. Därför framhåller nu Socialstyrelsen vikten av ökat stöd till dessa patienter. () 31 MAJ 2016

bild

Sommaren är här – och huggormen

Kultur | Nu på sommaren kan det hända att man råkar huggormen, den enda giftiga av Sveriges tre ormarter. Dan-Axel Hallbäck, överläkare på Karlskoga lasarett, berättar om den sicksack-mönstrade reptilen, lär oss hur man känner igen symtomen efter ormbett och tipsar om sätt att behandla det. (1 kommentar) 31 MAJ 2016

Nu förbjuds Uppsala län vid vite att överskrida övertidstaket

Nyheter | Läkare i Landstinget i Uppsala län har jobbat mer övertid än vad arbetstidslagen tillåter. Nu har Arbetsmiljöverket beslutat om ett förbud mot övertidsuttag. () 30 MAJ 2016

Ökad kontroll på apoteken ska minska felaktiga förskrivningar

Nyheter | Det ska bli lättare för apoteken att kontrollera förskrivare och exakt hur deras förskrivningsrätt eventuellt är begränsad, enligt ett regeringsbeslut. () 30 MAJ 2016

Arbetsför men inte möjlig att försäkra

Debatt | Ska den som har Citalopram mot PMS eller IBS inte heller få teckna sjukförsäkring, undrar ST-läkare Teresa Algård, som fick nej från Folksam när hon ville teckna sjukförsäkring via Läkarförbundet. (5 kommentarer) 30 MAJ 2016

Landstinget vägrade bekosta färdigcentrifugerade urinprov

Människor & möten | Rickard Fuchs har varit både läkare och författare i många år. Nu återpubliceras hans bok »Visst är Ni Sjuk!«, tillsammans med den nyare boken »Deppig? 50 ovanliga (men bra!) råd till deppiga«, lagom för att fira de 40 år som gått sedan första succéboken skrevs. () 30 MAJ 2016

Val av suturmaterial kan påverka resultatet av framfallskirurgi

Nya rön | Långsamt absorberande suturmaterial gav mindre risk för symtomgivande recidiv och högre patientnöjdhet efter främre kolporafi än snabbt absorberande sutur, enligt en ny svensk studie. Valet av suturmaterial påverkade inte utfallet vid bakre kolporafi. () 30 MAJ 2016

Inte ovanligt med hjärtinfarkt utan kranskärls-förträngningar

Kommentaren | Prevalensen av hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är 6–8 procent av alla hjärtinfarkter. Förutom kranskärlsröntgen är magnet­kameraundersökning av hjärtat den viktigaste undersökningen. Tillståndet bör i möjligaste mån behandlas utifrån orsak, men det föreligger stora kunskapsluckor kring behandling av framför allt takotsubo-kardiomyopati. () 30 MAJ 2016

Bygga bort själva verksamheten

Debatt | Det verkar vara en obalans mellan allt byggande och satsningar på själva verksamheten. Någon måste ju ändå bota, lindra eller trösta, skriver Ingmar Fagerlund.  (1 kommentar) 30 MAJ 2016

Operationspersonal på NÄL drabbade av luftvägsproblem

Nyheter | Ännu är det oklart vad som orsakade att 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan blev akut sjuka och fick andningsproblem den 24 maj. En mängd åtgärder har vidtagits för att undersöka orsakerna. Arbetsgivaren tar händelsen på stort allvar, enligt Emelie Hultberg, Nordvästra Götalands läkarförening. () 27 MAJ 2016

Annonser
Annons Annons
Annons Annons