Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DSUE Lakartidningen.se 2015-11-04

»Första linjen« ny tidig insats för ungas psykiska hälsa

Hälso- och sjukvårdsorganisationen spelar en viktig roll i tidiga insatser för barns och ungdomars psykiska hälsa. Nu inleds arbetet med att skapa en nationell definition av modellen »första linjen« för barn och ungas psykiska hälsa, skriver Ing-Marie Wieselgren, Sveriges Kommuner och landsting.

Ing-Marie Wieselgren
projektchef, Uppdrag psykisk hälsa; samordnare för frågor om psykisk ohälsa/hälsa, Sveriges Kommuner och landsting

Sverige är ett av världens bästa länder att växa upp i. Det är den bild som ofta förmedlas i internationella undersökningar [1]. Trots det mår ungdomar i Sverige allt sämre psykiskt. Undersökningen »Skolbarns hälsovanor« visar att den psykiska ohälsan bland ungdomar ökat sedan 1980-talet. Det gäller i första hand i årskurs 9, men även bland ungdomar i årskurs 7, framför allt flickor. I 2014 års undersökning uppger 57 procent av 15-åriga flickor att de har två eller fler psykiska eller somatiska besvär mer än en gång i veckan. Även bland pojkar har förekomsten av psykiska och somatiska besvär ökat, men nivåerna är fortfarande lägre än bland flickor. Registerstudier visar att andelen barn som skrivs in på sjukhus på grund av psykisk ohälsa mer än fördubblats de senaste 20 åren, både bland pojkar och flickor [2].

Skolreformer, ökade utbildningskrav, individualisering, skärmtid och ungdomsarbetslöshet anges som delar av förklaringen. För att hantera den mentala påfrestning som vårt samhälle och vår livsstil innebär krävs en stor portion främjande och förebyggande insatser.

Sveriges Kommuner och landsting har i överenskommelse med staten bedrivit utvecklingsarbete tillsammans med flera orter i landet i syfte att erbjuda rätt hjälp i rätt tid och på rätt nivå [3]. I de flesta län är väntetiden lång till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Väntan riskerar att förvärra barnens och ungdomarnas problem, samtidigt skulle många kunna bli hjälpta med betydligt enklare insatser om de ges tidigt. Utvecklingsarbetet har därför fokuserat på att skapa en »första linje« [4] för barn och ungas psykiska hälsa. Vår metod är att stödja kommuner och landsting att bygga vidare på det som redan fungerar bra. Därför kan första linjen se olika ut beroende på om uppdraget getts till primärvård, socialtjänst, BUP, elevhälsa, ungdomsmottagning, familjecentral eller flera av dessa.

Första linjens insatser ges tidigt i livet eller tidigt i ett förlopp och ska vara lättillgängliga, exempelvis bör barn och unga själva kunna söka hjälp eller ta sig till en verksamhet nära sin vardagsmiljö. Det skapar också goda förutsättningar för kontinuitet i de fall där det krävs längre kontakt eller uppföljning.

Första linjen är ett svar på en allt högre grad av specialisering bland annat inom vård- och omsorgssektorn. Det märks genom att BUP i högre grad förtydligar sitt uppdrag som specialist för att värna sin tillgänglighet och ge förutsättningar för att vässa kompetensen. Utvecklingen av första linjen svarar även på behovet av verksamheter som är specialister på att vara generalister, det vill säga på att se hela barnet, ungdomens och familjens problembild.

I ett tidigt skede kan enklare insatser ofta ge stor effekt och betyda att det mer sällan blir aktuellt att sjukdomsförklara eller ställa diagnos. Däremot krävs bred kompetens för att kunna kartlägga och bedöma problembilden och avgöra vilken insats som bör erbjudas (eller om hänvisning ska ske till specialistverksamhet). Därmed kräver första linjen tillgång till många olika kompetenser (varav vissa enligt tradition främst återfinns inom specialistverksamheter) som psykologer, socionomer, läkare, fysioterapeuter, dietister, specialpedagoger med flera. Målet är bra bedömning och bra hjälp snabbt. Första linjens expertis bör också säkerställa att hjälp- och stödinsatser från olika aktörer bildar en helhet och förstärker varandra, till exempel genom goda samarbetsformer.

Var ansvaret ligger för att ge första linjens insatser är inte tydligt reglerat i lag. Inte heller finns vägledning från myndigheterna om vad verksamheten bör erbjuda i form av bedömning, insatser eller uppföljning. För att stödja utvecklingen har »Uppdrag psykisk hälsa« tagit fram ett dokument [5] som blir startskottet för en diskussion med myndigheter och professionsföreningar om första linjens målgrupper och insatser.

Eftersom förutsättningarna är olika i olika delar av landet går dokumentet inte in på hur arbetet ska organiseras lokalt. Men går utvecklingstakten inte framåt kan man på sikt tänka sig likriktande nationella lösningar. Tänkbart är då att statliga incitament ges för att första linjens insatser för barn och ungas psykiska hälsa ska erbjudas av barnhälsovård, familjecentral, elevhälsa och ungdomsmottagning beroende på barnets eller ungdomens ålder.

Professionsföreningar och myndigheter kommer att bjudas in till dialog om materialet den 19 januari 2016. Syftet är att skapa en gemensam nationell definition av första linjen.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Doing better for children. Paris: OECD publishing; 2009.
  2. Hagquist C. Unga in i Norden – psykisk hälsa, arbete, utbildning. Skolelevers psykiska hälsa. Stockholm: Nordens välfärdscenter; 2015.
  3. Modellområdesprojektet – psykisk hälsa barn och unga. Slutredovisning för perioden 2009–2011. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; 2012.
  4. Första linjen. Uppdrag psykisk hälsa. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; 2015.
  5. Psynk – psykisk hälsa barn och unga. Slutrapport 2011–2014. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; 2015.

Kommentarer (1)

  • Bara positiva erfarenheter av första linjen

    2015-11-05 19:50 | Jag var lite skeptisk till "första linjen" men har blivit övertygad efter att ha sett hur väl det kan fungera i praktiken. Tre barn- och ungdomspsykologer har anställts på vårdcentralerna i vår kommun och erbjuder ett begränsat antal konsultationer till barn med lättare psykologiska problem. Det har fungerat över förväntan. Familjerna och barnen får snabb effektiv och ytterst professionell hjälp. Tidigare fanns bara oändliga väntetider till BUP.

    Josef Milerad, docent skolöverläkare , Elevhälsan Lidingö Stad

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Flera läkare missade diagnos – IVO pekar på kunskapsbrist

Patientsäkerhet | Flera av varandra oberoende läkare missade temporalisarterit (TA) hos en patient, vilket ledde till att patienten förlorade synen på ena ögat. I sin kritik menar IVO att det tyder på »generell brist på kunskap om TA« inom sjukvårdsorganisationen. () 29 AUG 2016

Två inriktningar på förslag
för arbetet med jämlik hälsa

Nyheter | Kommissionen för jämlik hälsa har i uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att minska hälsoklyftorna i samhället. I sitt första delbetänkande, som lämnas till statsrådet Gabriel Wikström i dag, har den identifierat två inriktningar av förslag som kan åstadkomma detta. () 29 AUG 2016

Annons Annons
bild

Läkarförbundet har läst »Effektiv vård« – men har inte förstått

Debatt | Läkarförbundets ordförande drar helt fel slutsatser av en statlig utredning. Det finns resurser till primärvården, men de måste omfördelas från sjukhusvården, skriver läkaren Håkan Borg. () 29 AUG 2016

bild

Läkarförbundet i replik till Håkan Borg: »Vi har läst, för-
stått och deltagit som experter i utredningen«

Debatt | Läkarförbundet är den aktör som mest enträget driver en stärkt primärvård till hela befolkningen, skriver Heidi Stensmyren, Karin Båtelson och Ove Andersson i en replik till Håkan Borg. () 29 AUG 2016

Skenande kostnader för förbrukningsvaror i SLL

Nyheter | Kostnaderna för förbrukningsmaterial inom vården i Stockholms läns landsting skenar. Efter ett år uppgår de till nästan hela beloppet för femårsperioden. Det rapporterar SVT. () 29 AUG 2016

Kliniker brister vid bältning

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har nyligen konstaterat brister vid tre psykiatriska kliniker i ärenden som rör fastspänning med bälte. I ett fall spändes patienten fast i drygt åtta dygn utan att förnyade bedömningar gjordes inom gränsen på fyra timmar. () 26 AUG 2016

Nya råd ska förebygga kikhosta

Nyheter | Tre nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten till hälso- och sjukvården ska stärka åtgärderna mot kikhosta och förebygga svåra fall bland spädbarn. () 26 AUG 2016

bild

Ny plan mot narkotikadödlighet

Nyheter | Socialstyrelsen ska föreslå en åtgärdsplan med inriktning att motverka narkotikarelaterad dödlighet. () 26 AUG 2016

Kalcium kan öka risk för demens

Nya rön | Kvinnor som behandlades med kalciumtillskott hade dubbelt så hög risk att utveckla demens, jämfört med kvinnor som inte tog kalciumtillskott, enligt en studie i Neurology. (1 kommentar) 26 AUG 2016

bild

Missbruk, arbete, övergrepp – och vård – i »en av årets viktigaste böcker«

Recension | Novellsamlingen »Handbok för städerskor« är sjukvårdsaktuell skönlitteratur även i Sverige, trots att berättelserna utspelar sig i Amerika ett antal år tillbaka i tiden. Påpekar recensenten. () 26 AUG 2016

Proposition om donation på väg

Nyheter | En proposition om organdonation planeras att överlämnas till riksdagen under 2017. Det säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström i sitt svar på en skriftlig fråga från Johan Hultberg (M). () 26 AUG 2016

Ännu ett visslarpris till KI-läkarna

Nyheter | De fyra läkare som anmälde kirurgen Paolo Macchiarini för forskningsfusk har fått ett pris för sitt agerande som visselblåsare av Svensk kirurgisk förening. (2 kommentarer) 25 AUG 2016

Hela musiken kräver hela hjärnan

Recension | I boken »Hemisfärernas musik« får läsaren en redovisning av neuroforskning om musik och de delvis motsägelsefulla slutsatserna som olika studier kommer fram till Författaren är en både kliniskt och akademiskt verksam neurolog men också en välutbildad amatörmusiker. »Hela musiken kräver hela hjärnan« är en av insikterna han förmedlar. () 25 AUG 2016

Apropå! Psykologer bör kunna sköta sjukskrivningar

Debatt | Bedömning av arbetsförmåga – och därmed sjukskrivningar av patienter med psykisk ohälsa utan farmakologisk behandling – bör kunna delegeras till psykologer och psykoterapeuter, skriver blivande allmänläkaren Faraidoun Moradi. (14 kommentarer) 25 AUG 2016

Välskriven lärobok anpassad för svensk sjukvård

Recension | Läroboken »Gastroenterologi och hepatologi« är kortfattad men anpassad till den svenska hälso- och sjukvården. Väl värd att läsas av studenter och yngre läkare, skriver Läkartidningens anmälare.  () 25 AUG 2016

Avloppsvatten ska renas från rester av läkemedel med hjälp av enzymer

Nyheter | Akademiska sjukhuset i Uppsala blir först i världen att testa enzymrening av avloppsvatten i verklig miljö. () 25 AUG 2016

Jobb i fokus

134 lediga jobb på

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons