Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DSUE Lakartidningen.se 2015-11-04

»Första linjen« ny tidig insats för ungas psykiska hälsa

Hälso- och sjukvårdsorganisationen spelar en viktig roll i tidiga insatser för barns och ungdomars psykiska hälsa. Nu inleds arbetet med att skapa en nationell definition av modellen »första linjen« för barn och ungas psykiska hälsa, skriver Ing-Marie Wieselgren, Sveriges Kommuner och landsting.

Ing-Marie Wieselgren
projektchef, Uppdrag psykisk hälsa; samordnare för frågor om psykisk ohälsa/hälsa, Sveriges Kommuner och landsting

Sverige är ett av världens bästa länder att växa upp i. Det är den bild som ofta förmedlas i internationella undersökningar [1]. Trots det mår ungdomar i Sverige allt sämre psykiskt. Undersökningen »Skolbarns hälsovanor« visar att den psykiska ohälsan bland ungdomar ökat sedan 1980-talet. Det gäller i första hand i årskurs 9, men även bland ungdomar i årskurs 7, framför allt flickor. I 2014 års undersökning uppger 57 procent av 15-åriga flickor att de har två eller fler psykiska eller somatiska besvär mer än en gång i veckan. Även bland pojkar har förekomsten av psykiska och somatiska besvär ökat, men nivåerna är fortfarande lägre än bland flickor. Registerstudier visar att andelen barn som skrivs in på sjukhus på grund av psykisk ohälsa mer än fördubblats de senaste 20 åren, både bland pojkar och flickor [2].

Skolreformer, ökade utbildningskrav, individualisering, skärmtid och ungdomsarbetslöshet anges som delar av förklaringen. För att hantera den mentala påfrestning som vårt samhälle och vår livsstil innebär krävs en stor portion främjande och förebyggande insatser.

Sveriges Kommuner och landsting har i överenskommelse med staten bedrivit utvecklingsarbete tillsammans med flera orter i landet i syfte att erbjuda rätt hjälp i rätt tid och på rätt nivå [3]. I de flesta län är väntetiden lång till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Väntan riskerar att förvärra barnens och ungdomarnas problem, samtidigt skulle många kunna bli hjälpta med betydligt enklare insatser om de ges tidigt. Utvecklingsarbetet har därför fokuserat på att skapa en »första linje« [4] för barn och ungas psykiska hälsa. Vår metod är att stödja kommuner och landsting att bygga vidare på det som redan fungerar bra. Därför kan första linjen se olika ut beroende på om uppdraget getts till primärvård, socialtjänst, BUP, elevhälsa, ungdomsmottagning, familjecentral eller flera av dessa.

Första linjens insatser ges tidigt i livet eller tidigt i ett förlopp och ska vara lättillgängliga, exempelvis bör barn och unga själva kunna söka hjälp eller ta sig till en verksamhet nära sin vardagsmiljö. Det skapar också goda förutsättningar för kontinuitet i de fall där det krävs längre kontakt eller uppföljning.

Första linjen är ett svar på en allt högre grad av specialisering bland annat inom vård- och omsorgssektorn. Det märks genom att BUP i högre grad förtydligar sitt uppdrag som specialist för att värna sin tillgänglighet och ge förutsättningar för att vässa kompetensen. Utvecklingen av första linjen svarar även på behovet av verksamheter som är specialister på att vara generalister, det vill säga på att se hela barnet, ungdomens och familjens problembild.

I ett tidigt skede kan enklare insatser ofta ge stor effekt och betyda att det mer sällan blir aktuellt att sjukdomsförklara eller ställa diagnos. Däremot krävs bred kompetens för att kunna kartlägga och bedöma problembilden och avgöra vilken insats som bör erbjudas (eller om hänvisning ska ske till specialistverksamhet). Därmed kräver första linjen tillgång till många olika kompetenser (varav vissa enligt tradition främst återfinns inom specialistverksamheter) som psykologer, socionomer, läkare, fysioterapeuter, dietister, specialpedagoger med flera. Målet är bra bedömning och bra hjälp snabbt. Första linjens expertis bör också säkerställa att hjälp- och stödinsatser från olika aktörer bildar en helhet och förstärker varandra, till exempel genom goda samarbetsformer.

Var ansvaret ligger för att ge första linjens insatser är inte tydligt reglerat i lag. Inte heller finns vägledning från myndigheterna om vad verksamheten bör erbjuda i form av bedömning, insatser eller uppföljning. För att stödja utvecklingen har »Uppdrag psykisk hälsa« tagit fram ett dokument [5] som blir startskottet för en diskussion med myndigheter och professionsföreningar om första linjens målgrupper och insatser.

Eftersom förutsättningarna är olika i olika delar av landet går dokumentet inte in på hur arbetet ska organiseras lokalt. Men går utvecklingstakten inte framåt kan man på sikt tänka sig likriktande nationella lösningar. Tänkbart är då att statliga incitament ges för att första linjens insatser för barn och ungas psykiska hälsa ska erbjudas av barnhälsovård, familjecentral, elevhälsa och ungdomsmottagning beroende på barnets eller ungdomens ålder.

Professionsföreningar och myndigheter kommer att bjudas in till dialog om materialet den 19 januari 2016. Syftet är att skapa en gemensam nationell definition av första linjen.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Doing better for children. Paris: OECD publishing; 2009.
  2. Hagquist C. Unga in i Norden – psykisk hälsa, arbete, utbildning. Skolelevers psykiska hälsa. Stockholm: Nordens välfärdscenter; 2015.
  3. Modellområdesprojektet – psykisk hälsa barn och unga. Slutredovisning för perioden 2009–2011. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; 2012.
  4. Första linjen. Uppdrag psykisk hälsa. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; 2015.
  5. Psynk – psykisk hälsa barn och unga. Slutrapport 2011–2014. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; 2015.

Kommentarer (1)

  • Bara positiva erfarenheter av första linjen

    2015-11-05 19:50 | Jag var lite skeptisk till "första linjen" men har blivit övertygad efter att ha sett hur väl det kan fungera i praktiken. Tre barn- och ungdomspsykologer har anställts på vårdcentralerna i vår kommun och erbjuder ett begränsat antal konsultationer till barn med lättare psykologiska problem. Det har fungerat över förväntan. Familjerna och barnen får snabb effektiv och ytterst professionell hjälp. Tidigare fanns bara oändliga väntetider till BUP.

    Josef Milerad, docent skolöverläkare , Elevhälsan Lidingö Stad

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Läkarna uppskattar fristående information

Nyheter | Möjligheten att få oberoende information om läkemedel på sin arbetsplats är mycket uppskattad, enligt en enkätundersökning från Stockholms läns landsting. Från i år har husläkarna inskrivet i sina avtal att de kan få ersättning när de deltar i denna fortbildning. () 01 JUL 2016

bild

Läkarflykt hotar för Sollefteå

Nyheter | Enligt Ångermanlands läkarförening vill en betydande andel av läkarna på Sollefteå sjukhus sluta arbeta där. Anledningen är bristen på framtidstro i och med landstingsfullmäktiges beslut att flytta den akuta ortopedin från sjukhuset. () 01 JUL 2016

Annons Annons

Vidarklinikens avtal avslutas

Nyheter | Stockholms läns landsting har nu bekräftat att ett avtal som landstinget har med den antroposofiska Vidarkliniken kommer att avslutas. () 01 JUL 2016

bild

Lokala vårdbehov driver utvecklingen

Nyheter | Verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården prioriterar utvecklingsområden som de har inflytande över. Och lokala behov är en större drivkraft än vad regionala och nationella initiativ är. Det visar en undersökning från Vårdanalys. () 01 JUL 2016

Barnets rättigheter i sjukvården kan säkerställas genom läkare Jämförelse inom Norden visar skillnader i lagstiftning om barnets medbestämmande i medicinska beslut

Kommentaren | Vem som bestämmer i medicinska beslut som rör barn regleras på olika sätt i de nordiska länderna. Lika viktigt som att läkarprofessionen står som garant för den medicinska kvaliteten är att läkaren ser till att barnet får komma till tals och får faktiskt inflytande i beslutet. () 01 JUL 2016

Antroposofiska blir kvar i fem år

Nyheter | Det blir ingen särreglering för de antroposofiska läkemedlen. I stället får tillverkarna fem år på sig att registrera läkemedlen på sedvanligt sätt. () 30 JUN 2016

Skolläkaren överklagar sin dom

Nyheter | Skolläkaren i Falun, som dömdes till fyra års fängelse för bland annat grovt barnpornografibrott, kränkande fotografering och sexuellt utnyttjande, överklagar stora delar av domen till Svea hovrätt. De återstående gärningarna är värda högst åtta månaders fängelse enligt överklagandet. () 30 JUN 2016

Tre nya regioner föreslås 2019

Nyheter | En Norrlandsregion, en Svealandsregion och ett utvidgat Västra Götaland kan bli verklighet om några år. Det bedömer den så kallade indelningskommittén. () 30 JUN 2016

bild

Vidarkliniken kan bli av med vårdavtal

Nyheter | Den antroposofiska Vidarkliniken i Järna kan komma att förlora sitt avtal med Stockholms läns landsting. Det uppger Ekot i Sveriges Radio. Landstingsrådet Anna Starbrink (bilden) är kritisk till kliniken. () 30 JUN 2016

Universitet ska ge fler utbildning

Nyheter | Lunds universitet och Umeå universitet har i dag fått i uppdrag av regeringen att bygga upp en kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk läkarutbildning.  () 30 JUN 2016

Svårare anmäla fel förskrivning

Nyheter | Apotekspersonalen upplever sig mer hindrad att anmäla överförskrivning i dag än för två år sedan. Det skriver IVO, Inspektionen för vård och omsorg, på sin hemsida. () 30 JUN 2016

Macchiarini-metoden överges

Nyheter | Det företag som tillverkade Paolo Macchiarinis syntetiska luftstrupar har övergivit metoden och lanserar nu »andra generationens« syntetiska strupar, som bara ska sitta inne under en kortare tid. () 29 JUN 2016

Läkarföreningen
på Karolinska oroas
av långa vårdköer

Nyheter | Köerna till neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en försmak av Framtidens hälso- och sjukvård, en omorganisation av vården i Stockholm. Det menar läkarföreningen med ordförande Yvonne Dellmark och pekar på en rad problem som måste lösas i hela länet. () 29 JUN 2016

Gonorré och syfilis ökar kraftigt

Nyheter | Antalet inrapporterade fall av gonorré och syfilis ökade kraftigt under 2015, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. () 29 JUN 2016

Stärkt evidens finns nu för interventionell smärtbehandling

Debatt | Smärta är en av våra största folksjukdomar och kostar samhället 87,5 miljarder kronor årligen. Det är dags att börja utreda och behandla patienter interventionellt som i resten av den utvecklade världen, skriver Johan Hambraeus. (1 kommentar) 29 JUN 2016

Gentest för Lynch syndrom ett billigt sätt att förebygga cancer

Nyheter | Ett gentest för Lynch syndrom av den som får tjocktarmscancer före 50 års ålder är en låg kostnad för att förebygga cancer hos nära släktingar, skriver SBU. () 29 JUN 2016

Jobb i fokus

134 lediga jobb på

Annons Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons