Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DSWW Läkartidningen 49/2015
Lakartidningen.se 2015-11-30

HPV-screening mot livmoderhalscancer – Socialstyrelsens kalkyl för pessimistisk

Erik Wilander
professor; konsultläkare, patologi och cytologi, Gävle; patologi, Regionalt cancercentrum (RCC), Uppsala

I juni 2015 publicerade Socialstyrelsen rapporten »Screening för livmoderhalscancer« [1]. I den rekommenderas landstingen i Sverige att övergå från primär cellprovtagning (Pap-smear) till primär HPV-testning för att förebygga livmoderhalscancer. Den nya screeningen ska införas från och med januari 2017.

Beslutet är synnerligen uppmuntrande, framför allt för Sveriges kvinnor och de intresseorganisationer som under ett flertal år verkat för denna förädling av screeningen.

Socialstyrelsens publikation innehåller inte enbart en rekommendation utan även ett gediget bedömningsunderlag. I detta ges information om de fördelar som HPV-screening innebär. Det är naturligtvis svårt att mer exakt förutspå de gynnsamma effekter på cancerfrekvensen som den nya screeningen kommer att innebära, men åtminstone en kalkyl förefaller ur mer vetenskaplig synvinkel att vara grovt underskattad. Den HPV-baserade screeningen bedöms minska antalet fall av livmoderhalscancer med 60 per år.

Vid en retrospektiv studie [egna opubl data] av alla fall av livmoderhalscancer (skivepitelcancer) i Uppsala och Gävleborgs län under åren 2000 till 2012 delades samtliga kvinnor in i två grupper: de som omfattas av screening (25–60 år) och de som drabbats av cancer efter att den cytologiska screeningen upphört (> 60 år). Den cytologiska historiken har granskats hos varje kvinna i åldersguppen 25–60 år (193), alltså de som omfattas av screeningen (Tabell I).

Som framgår av tabellen hade 23 procent av dessa kvinnor inte deltagit i screeningen. Hos 20 procent av kvinnorna var cellprovet »falskt« normalt, medan 57 procent utvecklade cancer trots att cellprovet visat förstadium till cancer. Totalt drabbade således 77 procent av cancerfallen de kvinnor som deltog i screeningen.

Det är välkänt att screening med cellprovtagning har en låg sensitivitet, det vill säga att en kvinna kan ha förstadier till cancer men normalt cellprov, alternativt att cellprovet underskattar hur allvarlig förändringen är [2].

Således borde screening med primär HPV-testning, som har en nästan 100-procentig sensitivitet [3], kunna eliminera i stort sett 77 procent av alla cancerfall hos kvinnor i åldrarna 25–60 år och 50 procent av fallen bland kvinnor som utvecklar livmoderhalscancer efter 60 års ålder (då omkring 50 procent av dessa kvinnor avslutat screeningen med ett normalt cellprov).

Enligt Svenska cancerregistret [4] var antalet fall av livmoderhalscancer 468 år 2013, varav 316 hos kvinnor 25–60 år och 152 bland kvinnor >60 år (68 respektive 32 procent).

Socialstyrelsens bedömning att den nya screeningen kommer att minska antalet kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer med 60 per år är synnerligen pessimistisk. En mer optimistisk bedömning är att effekten av primär HPV-screening i verkligheten är ungefär fem gånger så stor (cirka 300 fall per år). Den kalkylen har vetenskapligt stöd [3] och även stöd av den redovisade retrospektiva undersökningen som beskriver hur gällande cytologiska screening (Pap-smear) fungerar i Sverige.

Referenser

  1. Screening för livmoderhalscancer – Rekommendation och bedömningsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen; 2015. Artikelnr 2015-6-39.
  2. Walboomers JM, Jacobs MV, Manos MM, et al. Human papillomavirus is a necessary cause of invasive cervical cancer worldwide. J Pathol. 1999;189:12-9.
  3. Ronco G, Dillner J, Elfström KM, et al. International HPV screening working group. Efficacy of HPV-based screening for prevention of invasive cervical cancer: follow-up of four European randomised controlled trials. Lancet. 2014;383:524-32.
  4. Cancerincidens i Sverige 2013 – Nya diagnostiserade cancerfall år 2013. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. Artikelnr 2014-12-10.

Kommentarer (1)

  • Uppföljning av HPV positiva med benign cytologi

    2015-12-07 08:32 | Vi håller med om att HPV-baserad screening inger hopp om att närma sig en nollvision för cervixcancer. För att nå en nollvision måste man också lösa de problem som fortfarande kvarstår med det nya screeningprogrammet. Dels krävs att positiva HPV-test med benign cytologi följs upp med upprepat HPV test inom 1-2 år och vid persisterande infektion utredning med kolposkopi och biopsering för histologisk analys. Detta är särskilt viktigt för kvinnor över 50 år där cytologin har låg sensitivitet. Vidare har vi inte screenat kvinnor över 60 år tidigare vilket gör det ännu osäkrare att släppa de kvinnor som är HPV positiva och cytologi benigna. För de kvinnor som insjuknar före 32 års ålder gör skiftet till HPV-screening ingen skillnad så som riktlinjerna är utformade nu. För de yngre kvinnorna är det HPV-vaccination som förhoppningsvis kommer att bidra med det viktigaste skyddet. För de kvinnor som inte deltar i screening blir skiftet till HPV-baserad screening verkningslöst. Fler skulle kunna delta om man inom det organiserade screeningprogrammet också erbjöd kvinnor självtest för HPV som ett alternativ.

    Maria Fröberg, med dr, ST-läkare, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, enheten för allmänmedicin, Karolinska institutet; Gustavsbergs vårdcentral

    Ellinor Östensson,med dr, folkhälsovetare, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet

    Susanna Alder, doktorand, AT-läkare, Danderyds sjukhus

    Sonia Andersson, professor, överläkare, Kvinnokliniken, Karolinska unversitetssjukhuset Solna; de tre sistnämnda institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet

    Maria Fröberg, med dr, ST-läkare, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, enheten för allmänmedicin, Karolinska institutet; Gustavsbergs vårdcentral

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Extremvärme ökande problem för folkhälsan Klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter drabbar även Sverige

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

bild

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

Annons Annons
bild

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domtol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

bild

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016

bild

Karolinska kan få böta för otillåten direktupphandling

Nyheter | Konkurrensverket kräver Karolinska universitetssjukhuset på 200 000 kronor i böter för en otillåten direktupphandling av en autofrys. Ärendet är en del i ett pågående projekt där upphandlingar av medicinteknik särskilt granskas. () 22 JUL 2016

Överbeläggningarna ökade

Nyheter | Landstinget Sörmland hade flest överbeläggningar under årets första halvår. Samtidigt syns en ökning bland ett flertal andra landsting under samma period, jämfört med motsvarande period tidigare år. () 21 JUL 2016

bild

Flertalet, men inte alla, dementa får sin körlämplighet bedömd

Nya rön | Anmälan till Transportstyrelsen för återkallelse av körkort hade gjorts för 9 procent av patienterna med nyligen diagnostiserad demens, enligt en registerstudie. () 21 JUL 2016

bild

IVO-kritik för ute-bliven behandling efter fästingbett

Patientsäkerhet | En läkare avvaktade med behandling vid en 8 × 8 cm stor hudrodnad efter ett fästingbett och tog i stället borreliaprov. För detta får läkaren kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. (IVO 8.2-27680/2014-15) (3 kommentarer) 21 JUL 2016

Nya åtgärder för att få stopp
på fusk vid högskoleprovet

Nyheter | Att fuska på högskoleprovet ska få allvarligare följder, bland annat avstängning från provet i två år, enligt ett regeringsbeslut i dag. () 21 JUL 2016

Vill att Jordanien öppnar gränsen för skadade syrier

Nyheter | Läkare utan gränser kräver att Jordanien ska öppna gränsen mot Syrien så att krigsskadade syrier kan få vård. () 21 JUL 2016

Hiv-incidensen
ökade i 74 länder

Nyheter | Andelen hiv-smittade som får behandling ökar och dödligheten minskar globalt. Men incidensen går bara långsamt nedåt, och i 74 länder ökade den mellan 2005 och 2015, visar en nyligen publicerad artikel i Lancet HIV. (1 kommentar) 20 JUL 2016

Kontaktallergi mot metallimplantat
är svårbedömd

Kommentaren | Komplikationer vid kontaktallergi mot metaller i ortopediska implantat förekommer men är sannolikt ovanliga. Vissa patienter bör utredas för kontakt­allergi mot metaller, och vissa bör få implantat av titan utan kobolt, krom eller nickel. Bedömning bör göras i samråd mellan dermatolog och ortoped. () 20 JUL 2016

Intorkning gav högre dödlighet hos geriatriska patienter

Nya rön | Hos patienter inom akut geriatrisk vård var dödligheten högre för dem som uppfyllde idrottsmedicinens kriterium för intorkning, enligt en studie gjord på Södertälje sjukhus. () 20 JUL 2016

Satsningar på språkkunskaper hos utlandsutbildade läkare bör öka

Debatt | Sverige bör ställa höga krav på och erbjuda ökade resurser till utlandsutbildade läkare. Bättre språkkunskaper och pedagogik kan leda till ökad patientsäkerhet, ökad ordinationsföljsamhet och minskad vårdkonsumtion, menar Viktor Madsen i en debattartikel. (3 kommentarer) 20 JUL 2016

Domen uppskjuten ännu
en gång för Fikru Maru

Nyheter | Kardiologen Fikru Maru sitter fortfarande fängslad i Etiopien. Och ännu en gång har domen mot honom skjutits upp. () 20 JUL 2016