Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DSXL Läkartidningen 47/2015
Lakartidningen.se 2015-11-13

Ny etikutbildning föreslås i all högre utbildning

Kritiskt etiskt tänkande bör ingå i all högre utbildning, inklusive våra läkarutbildningar. I detta instämmer flera stora internationella nätverk. Vad tycker läkarkåren? undrar Lennart Levi, Bo Rothstein och Marcus Tannenberg.

Lennart Levi
professor emeritus, psykosocial miljömedicin, Karolinska institutet
Lennart.levi@eurostress.se

Bo Rothstein
professor, statsvetenskap, Göteborgs universitet
Marcus Tannenberg
pol mag, doktorand, Göteborgs universitet

Korruption belastar Europas redan hårt ansatta ekonomi med minst 120 miljarder euro årligen. I vårt egna välordnade land undanhålls varje år 82 miljarder kronor i skatt, och hundratals miljarder göms i skatteparadis. Detta får effekter för hela samhället. Globalt uppvisar korruption klara negativa samband med nästan alla standardmått på mänsklig välfärd, till exempel barnadödlighet, förväntad livslängd, andelen kvinnor som dör i barnsäng, livstillfredsställelse och tillit till andra människor. 

»Medicin är en social vetenskap, och politik är inget annat än medicin i stor skala.« Så skrev Rudolf Virchow [1], ofta kallad patologins och socialmedicinens fader, redan år 1848.

Ett och ett halvt århundrade senare har denna insikt spritts även till Världshälsoorganisationen (WHO) och EU, som numera förstår att god folkhälsa är en fråga för hela regeringen (och analogt med det hela landstinget, kommunen och arbetsmarknaden), inte bara för dess hälsominister (begreppet »Health in all policies«) [2-4].

Fattigdom och ojämlika levnadsförhållanden är en följd av dålig socialpolitik, orättvisa ekonomiska betingelser och dålig samordning. Åtgärder för att påverka hälsans sociala bestämningsfaktorer (som fattigdom, arbetslöshet, hemlöshet, diskriminering och förföljelser) måste därför utgå från alla relevanta sektorer. Det innebär att det diagnostiska, terapeutiska, preventiva och promotiva arbetet inom regeringen, civilsamhället, lokalsamhället, företagen samt regionala och globala organ måste omfatta alla viktiga samhällssektorer, inte bara hälso- och sjukvårdssektorn. Detta kräver ett nytänkande i den högre utbildningen.

Men hälsans sociala bestämningsfaktorer uppstår inte ur tomma intet utan betingas bland annat av det som epidemiologen Michael Marmot kallar »the causes behind the causes« [5]. En viktig sådan faktor är vår gemensamma värdegrund (samhällets, näringslivets, civilsamhällets och vår egen). I den ingår, enligt regeringens Värdegrundsdelegation [6], demokrati, legalitet, objektivitet, åsiktsfrihet, respekt för lika värde, samt frihet och värdighet.

Värdegrunden förändras ständigt, ibland till det bättre, ibland till det sämre, men viktigast är att den även i högskoleväsendet med stor sannolikhet går att påverka med upplysning och utbildning.

I september 2014 ställde sig det stora universitetsnätverket Compostela Group of Universities på sin 20:e generalförsamling i Poznan bakom ett förslag till deklaration som vi tagit fram, med feedback från många forskare och praktiker. Resultatet blev »Poznandeklarationen« [7]. Även universitetsnätverket World University Consortium, akademikernätverket World Academy of Art and Science, det stora antikorruptionsnätverket Transparency International och Sveriges förenade studentkårer har nu anslutit sig till deklarationen.

Deklarationens grundval är att föra in kritiskt/etiskt tänkande i all högre utbildning, anpassad till de olika fakulteternas inriktning. Behovet av och möjligheterna för implementering inom läkarutbildningen ska diskuteras vid Svenska Läkaresällskapets öppna möte i Stockholm den 24 november 2015.

Etikutbildningen är tänkt att ges som tillägg till ordinarie utbildning vid samtliga fakulteter och utbildningsinriktningar, även de medicinska. Syftet är att bidra till en icke-tolerans för korruption och annan ekonomisk brottslighet, och till en ökad medvetenhet om och hantering av etiska dilemman.

Utöver den gemensamma utbildningsbasen kan utbildningsspecifika moment bidra till att ge en insikt i riskområden för bland annat korruption i studentens framtida yrkesroll. Läkare kan till exempel favorisera patienter, mediciner eller läkemedelsföretag, medan forskare kan övertolka resultat (på engelska »publish or perish«).

God folkhälsa och välfärd kräver åtgärder inom alla relevanta politikområden. Preventiva pedagogiska insatser måste därmed gälla alla relevanta fakulteter och följas upp i en tillämpning av evidensen inom alla politikområden – kanske på det sätt Rudolf Virchow önskade sig för över femton decennier sedan.

Det är av stor vikt att även läkarkåren engagerar sig och försöker påverka samhället och dess värdegrund i hälsofrämjande riktning.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Kommentera

Kommentera
bild

Det är dags att se värdet av patientnära forskning

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). () 27 JUN 2016

bild

Säkerheten vid omskärelse av pojkar måste kunna bli bättre

Debatt | Allvarliga komplikationer förekommer vid omskärelse av små pojkar, och vi föreslår åtgärder för att förbättra säkerheten för barnen, skriver Estelle Naumburg och medförfattare. () 27 JUN 2016

bild

Vårdköerna börjar att växa igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Annons
Annons Annons Annons