Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DSXL Läkartidningen 47/2015
Lakartidningen.se 2015-11-13

Ny etikutbildning föreslås i all högre utbildning

Kritiskt etiskt tänkande bör ingå i all högre utbildning, inklusive våra läkarutbildningar. I detta instämmer flera stora internationella nätverk. Vad tycker läkarkåren? undrar Lennart Levi, Bo Rothstein och Marcus Tannenberg.

Lennart Levi
professor emeritus, psykosocial miljömedicin, Karolinska institutet
Lennart.levi@eurostress.se

Bo Rothstein
professor, statsvetenskap, Göteborgs universitet
Marcus Tannenberg
pol mag, doktorand, Göteborgs universitet

Korruption belastar Europas redan hårt ansatta ekonomi med minst 120 miljarder euro årligen. I vårt egna välordnade land undanhålls varje år 82 miljarder kronor i skatt, och hundratals miljarder göms i skatteparadis. Detta får effekter för hela samhället. Globalt uppvisar korruption klara negativa samband med nästan alla standardmått på mänsklig välfärd, till exempel barnadödlighet, förväntad livslängd, andelen kvinnor som dör i barnsäng, livstillfredsställelse och tillit till andra människor. 

»Medicin är en social vetenskap, och politik är inget annat än medicin i stor skala.« Så skrev Rudolf Virchow [1], ofta kallad patologins och socialmedicinens fader, redan år 1848.

Ett och ett halvt århundrade senare har denna insikt spritts även till Världshälsoorganisationen (WHO) och EU, som numera förstår att god folkhälsa är en fråga för hela regeringen (och analogt med det hela landstinget, kommunen och arbetsmarknaden), inte bara för dess hälsominister (begreppet »Health in all policies«) [2-4].

Fattigdom och ojämlika levnadsförhållanden är en följd av dålig socialpolitik, orättvisa ekonomiska betingelser och dålig samordning. Åtgärder för att påverka hälsans sociala bestämningsfaktorer (som fattigdom, arbetslöshet, hemlöshet, diskriminering och förföljelser) måste därför utgå från alla relevanta sektorer. Det innebär att det diagnostiska, terapeutiska, preventiva och promotiva arbetet inom regeringen, civilsamhället, lokalsamhället, företagen samt regionala och globala organ måste omfatta alla viktiga samhällssektorer, inte bara hälso- och sjukvårdssektorn. Detta kräver ett nytänkande i den högre utbildningen.

Men hälsans sociala bestämningsfaktorer uppstår inte ur tomma intet utan betingas bland annat av det som epidemiologen Michael Marmot kallar »the causes behind the causes« [5]. En viktig sådan faktor är vår gemensamma värdegrund (samhällets, näringslivets, civilsamhällets och vår egen). I den ingår, enligt regeringens Värdegrundsdelegation [6], demokrati, legalitet, objektivitet, åsiktsfrihet, respekt för lika värde, samt frihet och värdighet.

Värdegrunden förändras ständigt, ibland till det bättre, ibland till det sämre, men viktigast är att den även i högskoleväsendet med stor sannolikhet går att påverka med upplysning och utbildning.

I september 2014 ställde sig det stora universitetsnätverket Compostela Group of Universities på sin 20:e generalförsamling i Poznan bakom ett förslag till deklaration som vi tagit fram, med feedback från många forskare och praktiker. Resultatet blev »Poznandeklarationen« [7]. Även universitetsnätverket World University Consortium, akademikernätverket World Academy of Art and Science, det stora antikorruptionsnätverket Transparency International och Sveriges förenade studentkårer har nu anslutit sig till deklarationen.

Deklarationens grundval är att föra in kritiskt/etiskt tänkande i all högre utbildning, anpassad till de olika fakulteternas inriktning. Behovet av och möjligheterna för implementering inom läkarutbildningen ska diskuteras vid Svenska Läkaresällskapets öppna möte i Stockholm den 24 november 2015.

Etikutbildningen är tänkt att ges som tillägg till ordinarie utbildning vid samtliga fakulteter och utbildningsinriktningar, även de medicinska. Syftet är att bidra till en icke-tolerans för korruption och annan ekonomisk brottslighet, och till en ökad medvetenhet om och hantering av etiska dilemman.

Utöver den gemensamma utbildningsbasen kan utbildningsspecifika moment bidra till att ge en insikt i riskområden för bland annat korruption i studentens framtida yrkesroll. Läkare kan till exempel favorisera patienter, mediciner eller läkemedelsföretag, medan forskare kan övertolka resultat (på engelska »publish or perish«).

God folkhälsa och välfärd kräver åtgärder inom alla relevanta politikområden. Preventiva pedagogiska insatser måste därmed gälla alla relevanta fakulteter och följas upp i en tillämpning av evidensen inom alla politikområden – kanske på det sätt Rudolf Virchow önskade sig för över femton decennier sedan.

Det är av stor vikt att även läkarkåren engagerar sig och försöker påverka samhället och dess värdegrund i hälsofrämjande riktning.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Kommentera

Kommentera
bild

Extremvärme ökande problem för folkhälsan Klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter drabbar även Sverige

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

bild

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

Annons Annons
bild

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domtol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

bild

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016

bild

Karolinska kan få böta för otillåten direktupphandling

Nyheter | Konkurrensverket kräver Karolinska universitetssjukhuset på 200 000 kronor i böter för en otillåten direktupphandling av en autofrys. Ärendet är en del i ett pågående projekt där upphandlingar av medicinteknik särskilt granskas. () 22 JUL 2016

Överbeläggningarna ökade

Nyheter | Landstinget Sörmland hade flest överbeläggningar under årets första halvår. Samtidigt syns en ökning bland ett flertal andra landsting under samma period, jämfört med motsvarande period tidigare år. () 21 JUL 2016

bild

Flertalet, men inte alla, dementa får sin körlämplighet bedömd

Nya rön | Anmälan till Transportstyrelsen för återkallelse av körkort hade gjorts för 9 procent av patienterna med nyligen diagnostiserad demens, enligt en registerstudie. () 21 JUL 2016

bild

IVO-kritik för ute-bliven behandling efter fästingbett

Patientsäkerhet | En läkare avvaktade med behandling vid en 8 × 8 cm stor hudrodnad efter ett fästingbett och tog i stället borreliaprov. För detta får läkaren kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. (IVO 8.2-27680/2014-15) (2 kommentarer) 21 JUL 2016

Nya åtgärder för att få stopp
på fusk vid högskoleprovet

Nyheter | Att fuska på högskoleprovet ska få allvarligare följder, bland annat avstängning från provet i två år, enligt ett regeringsbeslut i dag. () 21 JUL 2016

Vill att Jordanien öppnar gränsen för skadade syrier

Nyheter | Läkare utan gränser kräver att Jordanien ska öppna gränsen mot Syrien så att krigsskadade syrier kan få vård. () 21 JUL 2016

Hiv-incidensen
ökade i 74 länder

Nyheter | Andelen hiv-smittade som får behandling ökar och dödligheten minskar globalt. Men incidensen går bara långsamt nedåt, och i 74 länder ökade den mellan 2005 och 2015, visar en nyligen publicerad artikel i Lancet HIV. (1 kommentar) 20 JUL 2016

Kontaktallergi mot metallimplantat
är svårbedömd

Kommentaren | Komplikationer vid kontaktallergi mot metaller i ortopediska implantat förekommer men är sannolikt ovanliga. Vissa patienter bör utredas för kontakt­allergi mot metaller, och vissa bör få implantat av titan utan kobolt, krom eller nickel. Bedömning bör göras i samråd mellan dermatolog och ortoped. () 20 JUL 2016

Intorkning gav högre dödlighet hos geriatriska patienter

Nya rön | Hos patienter inom akut geriatrisk vård var dödligheten högre för dem som uppfyllde idrottsmedicinens kriterium för intorkning, enligt en studie gjord på Södertälje sjukhus. () 20 JUL 2016

Satsningar på språkkunskaper hos utlandsutbildade läkare bör öka

Debatt | Sverige bör ställa höga krav på och erbjuda ökade resurser till utlandsutbildade läkare. Bättre språkkunskaper och pedagogik kan leda till ökad patientsäkerhet, ökad ordinationsföljsamhet och minskad vårdkonsumtion, menar Viktor Madsen i en debattartikel. (3 kommentarer) 20 JUL 2016

Domen uppskjuten ännu
en gång för Fikru Maru

Nyheter | Kardiologen Fikru Maru sitter fortfarande fängslad i Etiopien. Och ännu en gång har domen mot honom skjutits upp. () 20 JUL 2016