Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DSWA Lakartidningen.se 2015-11-12

Postkoden får inte avgöra vården för ryggmärgsskadade

Vården och rehabiliteringen av ryggmärgsskadade i Sverige är som ett postkodlotteri där slutresultatet beror på var patienten råkar bo. Detta är orimligt, ovärdigt och oekonomiskt, menar artikelförfattarna, som ser en centraliserad specialistvård som lösningen.

Thomas Fogdö
entreprenör, Thomas Fogdö AB
thomas@fogdo.nu

Claes Hultling
docent, leg läkare, vd
claes@spinalis.se

Erika Nilsson
projektsamordnare; de båda sistnämnda Stiftelsen Spinalis
erika@spinalis.se

Varje år drabbas 100–150 personer i Sverige av en ryggmärgsskada till följd av främst fall, trafikolyckor och skador i samband med fritidsaktiviteter [1]. Ytterligare 40–50 personer drabbas av ryggmärgsskada på grund av infektion, blödning eller tumör [2]. Dessutom föds i dag i Sverige varje år ungefär 13 barn (±1) med ryggmärgsbråck [3].

De flesta som skadats behandlas i akutvården i några veckor. Därefter följer flera månader av intensiv rehabilitering i slutenvård och uppföljning i den öppna vården under resten av livet. Kvaliteten på vård och rehabilitering är helt avgörande för de skadades möjligheter att få ett gott liv.

I Sverige har vi en decentraliserad vård där ryggmärgsskadade behandlas på sjukhus över hela landet (Figur 1). Detta leder till stora geografiska skillnader i kompetens och erfarenhet, vilket innebär att alla patienter inte får samma medicinska vård. Genom att centralisera vård och rehabilitering av ryggmärgs­skadade till ett fåtal specialiserade enheter skulle en likvärdig vård av högsta kvalitet säkerställas och patienternas bästa sättas i centrum. Detta skulle samtidigt ge betydande samhälleliga och ekonomiska vinster.

Vid en ryggmärgsskada är rehabiliteringsprocessen direkt avgörande för individens möjlighet att få ett bra liv. Bästa möjliga vård och rehabilitering ställer höga krav på kompetens och erfarenhet. I dag finns i teorin sex enheter för akut vård av patienter med ryggmärgsskada på universitetssjukhus i Sverige. Därefter sker rehabilitering på ett 30-tal mindre enheter, av vilka de flesta har färre än fem ryggmärgs­skadade patienter per år. Detta är ett alltför litet patientunderlag för att upprätthålla kompetens och bygga upp erfarenhet. Resultatet är en geografiskt ojämn kvalitet på vården och därmed högst olika förutsättningar för en god rehabilitering.

Inte sällan »rehabiliteras« enstaka 20–30-åringar som brutit nacken eller ryggen på kliniker främst avsedda för äldre, ibland dementa patienter med helt andra diagnoser. I värsta fall kan okunskap leda till felbehandling. Samhällsekonomiskt finns stora besparingar att göra. En välrehabiliterad person blir i större utsträckning självständig och är inte lika beroende av hjälpinsatser från samhället.

Sverige är unikt med decentraliserad behandling av ryggmärgsskadade. Norge, Finland och Danmark har med goda resultat centraliserat rehabiliteringen till ett fåtal ryggmärgsskadecentra. Patienterna har fått ökad självständighet, färre primära komplikationer och bättre långtidsresultat. Dessutom ger koncentrationen av vård och kompetens goda förutsättningar för uppföljning och forskning.

Svenska experter är eniga om att en centralisering av ryggmärgsskaderehabilitering skulle gynna både patienter och förbättra den medicinska kunskapen [4]. En färsk analys av Personskadeförbundet RTP [5] visar att detta även skulle minska de totala vårdkostnaderna för ryggmärgsskadade med cirka 12 miljoner kronor, oräknat de betydande långsiktiga vinsterna av ryggmärgs­skadades förbättrade möjligheter till ett gott liv.

Vård och rehabilitering av ryggmärgsskadade uppfyller alla kriterier för att klassas som rikssjukvård. Antalet fall är lågt, rehabiliteringsprocessen är kostnadsintensiv och kräver specialiserad kompetens från flera olika områden under lång tid. En centralisering väntas leda till bättre patient­säkerhet, högre kvalitet och kompetens i vården samt lägre kostnader på så väl kort som lång sikt. Studier har visat att vård på högspecialiserade ryggmärgsskadeenheter bland annat leder till färre komplikationer, bättre funktionellt utfall, minskad dödlighet, kortare vårdtider och stärker såväl ambition som förmåga att ge patienter bästa möjliga vård. 

En centralisering av ryggmärgsskaderehabilitering berör alla kompetenser i vårdkedjan från akutvård till långsiktig rehabilitering. Behovet av expertis gäller förutom läkare även sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, undersköterskor, psykologer, kuratorer med flera.

En specialiserad ryggmärgsskadeenhet måste även ha nära samarbete med övriga medicinska och kliniska specialiteter som patientgruppen behöver, inte minst för att hantera de följddiagnoser som av de flesta patienter upplevs som ett större problem än rörelsehindret när det gäller livskvaliteten.

En centraliserad rehabilitering av ryggmärgsskadade till ett fåtal specialiserade enheter innebär att kompetens och erfarenhet koncentreras, vilket garanterar patienterna bättre vård och säkerhet. Detta kräver förändring av ersättningsmodellerna, en bättre nationell samordning av kvalitetsregister, kompetensutveckling och vårdprogram.

Ryggmärgsskadades möjligheter till ett gott liv ska inte vara beroende av var de råkar bo.

Artikelförfattarna är samtliga ryggmärgsskadade: Thomas Fogdö i en skidolycka, Claes Hultling i en dykolycka och Erika Nilsson i en ridolycka.

Referenser

  1. Levi R, Hultling C. Spinalishandboken. Stockholm: Gothia Förlag AB; 2011.
  2. Holtz A, Levi R. Ryggmärgsskador. Lund: Studentlitteratur; 2006.
  3. MMCUP – uppföljningsprogram för spinal dysrafism och hydrocefalus.
  4. Kölhed P, Ertzgaard P, Hultling C, et al. Centralisera vården av ryggmärgsskador. Aftonbladet. 23 dec 2014.
  5. Gustavsson A, Karlsson L, Luthman S. Cost study on spinal cord injury rehabilitation care in Sweden. Sundbyberg: Personskadeförbundet RTP; 2014.

Kommentarer (2)

  • Verklighetsbeskrivning?

    2015-11-12 19:29 | Helt enig om att centraliserad ryggmärgskadevård är viktig. Men var kommer uppgifterna om tex vård i Helsingborg? Och varför finns inte Orup med? Jag blir skeptisk till bakgrundsfakta.

    Bengt Eriksson, Dr, Pensionär

    Jäv:

  • Nationell samverkan svårt med nuvarande landstingsorganisation!

    2015-11-12 20:50 | När landstingen infördes i sin nuvarande form på 1800-talet fanns inga krav eller begrepp om centralisering av sjukvården. I dagens sjukvård blir detta alltmer uppenbart och neurorehabilitering har samma problem med nödvändig centralisering som t ex trauma- eller helikoptersjukvård. I grunden beror detta på svårigheter för landstingen att samverka, sluta överenskommelser eller acceptera nationella strävanden. Storregioner är därför viktigt för framtiden.

    Poul C Kongstad, Specialist i neurokirurgi, Region Skåne

    Jäv: Medverkat i nationella trauma- och helikopterutredningar

Kommentera

Kommentera

Antroposofiska medel blir kvar under flera år

Nyheter | Det blir ingen särreglering för de antroposofiska läkemedlen. I stället får tillverkarna fem år på sig att registrera läkemedlen på sedvanligt sätt. () 30 JUN 2016

Skolläkaren överklagar sin dom

Nyheter | Skolläkaren i Falun, som dömdes till fyra års fängelse för bland annat grovt barnpornografibrott, kränkande fotografering och sexuellt utnyttjande överklagar stora delar av domen till Svea hovrätt. De återstående gärningarna är värda högst åtta månaders fängelse enligt överklagandet. () 30 JUN 2016

Annons Annons

Tre nya regioner föreslås 2019

Nyheter | En Norrlandsregion, en Svealandsregion och ett utvidgat Västra Götaland kan bli verklighet om några år. Det bedömer den så kallade indelningskommittén. () 30 JUN 2016

bild

Vidarkliniken kan bli av med vårdavtal

Nyheter | Den antroposofiska Vidarkliniken i Järna kan komma att förlora sitt avtal med Stockholms läns landsting. Det uppger Ekot i Sveriges Radio. Landstingsrådet Anna Starbrink (bilden) är kritisk till kliniken. () 30 JUN 2016

Universitet ska ge fler utbildning

Nyheter | Lunds universitet och Umeå universitet har i dag fått i uppdrag av regeringen att bygga upp en kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk läkarutbildning.  () 30 JUN 2016

bild

Svårare anmäla fel förskrivning

Nyheter | Apotekspersonalen upplever sig mer hindrad att anmäla överförskrivning i dag än för två år sedan. Det skriver IVO, Inspektionen för vård och omsorg, på sin hemsida. () 30 JUN 2016

Macchiarini-metoden överges

Nyheter | Det företag som tillverkade Paolo Macchiarinis syntetiska luftstrupar har övergivit metoden och lanserar nu »andra generationens« syntetiska strupar, som bara ska sitta inne under en kortare tid. () 29 JUN 2016

bild

Läkarföreningen
på Karolinska oroas
av långa vårdköer

Nyheter | Köerna till neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en försmak av Framtidens hälso- och sjukvård, en omorganisation av vården i Stockholm. Det menar läkarföreningen med ordförande Yvonne Dellmark och pekar på en rad problem som måste lösas i hela länet. () 29 JUN 2016

Gonorré och syfilis ökar kraftigt

Nyheter | Antalet inrapporterade fall av gonorré och syfilis ökade kraftigt under 2015, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. () 29 JUN 2016

bild

Stärkt evidens finns nu för interventionell smärtbehandling

Debatt | Smärta är en av våra största folksjukdomar och kostar samhället 87,5 miljarder kronor årligen. Det är dags att börja utreda och behandla patienter interventionellt som i resten av den utvecklade världen, skriver Johan Hambraeus. (1 kommentar) 29 JUN 2016

Gentest för Lynch syndrom ett billigt sätt att förebygga cancer

Nyheter | Ett gentest för Lynch syndrom av den som får tjocktarmscancer före 50 års ålder är en låg kostnad för att förebygga cancer hos nära släktingar, skriver SBU. () 29 JUN 2016

Nu kommer patienten via video

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. (2 kommentarer) 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. (1 kommentar) 28 JUN 2016

»Jag älskar landstingskaffe
i farten, sparkcykelfärder genom kulvertar...«

Krönika | Man älskar sitt jobb, sjukhusen, patienterna, och allt som läkaryrket bjuder på. Man jobbar konstant för att lära sig mer. Men att lära sig konsten att ta ledigt ibland är ändå den viktigaste kompetensutveckling man kan ägna sig åt. Nyblivna underläkaren Ulrika Nettelblads krönika förklarar. () 28 JUN 2016

Smärtlindring vid förlossning

Medicinens ABC | Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning. () 28 JUN 2016

Fem frågor till Maria Lengquist

Författarintervjun | Maria Lengquist har tillsammans med kollegor skrivit en ABC-artikel om smärtlindring vid vaginal förlossning. () 28 JUN 2016

Jobb i fokus

143 lediga jobb på

Annons
Annons Annons
Annons Annons Annons Annons