Annons

Annons
Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DSWA Lakartidningen.se 2015-11-12

Postkoden får inte avgöra vården för ryggmärgsskadade

Vården och rehabiliteringen av ryggmärgsskadade i Sverige är som ett postkodlotteri där slutresultatet beror på var patienten råkar bo. Detta är orimligt, ovärdigt och oekonomiskt, menar artikelförfattarna, som ser en centraliserad specialistvård som lösningen.

Thomas Fogdö
entreprenör, Thomas Fogdö AB
thomas@fogdo.nu

Claes Hultling
docent, leg läkare, vd
claes@spinalis.se

Erika Nilsson
projektsamordnare; de båda sistnämnda Stiftelsen Spinalis
erika@spinalis.se

Varje år drabbas 100–150 personer i Sverige av en ryggmärgsskada till följd av främst fall, trafikolyckor och skador i samband med fritidsaktiviteter [1]. Ytterligare 40–50 personer drabbas av ryggmärgsskada på grund av infektion, blödning eller tumör [2]. Dessutom föds i dag i Sverige varje år ungefär 13 barn (±1) med ryggmärgsbråck [3].

De flesta som skadats behandlas i akutvården i några veckor. Därefter följer flera månader av intensiv rehabilitering i slutenvård och uppföljning i den öppna vården under resten av livet. Kvaliteten på vård och rehabilitering är helt avgörande för de skadades möjligheter att få ett gott liv.

I Sverige har vi en decentraliserad vård där ryggmärgsskadade behandlas på sjukhus över hela landet (Figur 1). Detta leder till stora geografiska skillnader i kompetens och erfarenhet, vilket innebär att alla patienter inte får samma medicinska vård. Genom att centralisera vård och rehabilitering av ryggmärgs­skadade till ett fåtal specialiserade enheter skulle en likvärdig vård av högsta kvalitet säkerställas och patienternas bästa sättas i centrum. Detta skulle samtidigt ge betydande samhälleliga och ekonomiska vinster.

Vid en ryggmärgsskada är rehabiliteringsprocessen direkt avgörande för individens möjlighet att få ett bra liv. Bästa möjliga vård och rehabilitering ställer höga krav på kompetens och erfarenhet. I dag finns i teorin sex enheter för akut vård av patienter med ryggmärgsskada på universitetssjukhus i Sverige. Därefter sker rehabilitering på ett 30-tal mindre enheter, av vilka de flesta har färre än fem ryggmärgs­skadade patienter per år. Detta är ett alltför litet patientunderlag för att upprätthålla kompetens och bygga upp erfarenhet. Resultatet är en geografiskt ojämn kvalitet på vården och därmed högst olika förutsättningar för en god rehabilitering.

Inte sällan »rehabiliteras« enstaka 20–30-åringar som brutit nacken eller ryggen på kliniker främst avsedda för äldre, ibland dementa patienter med helt andra diagnoser. I värsta fall kan okunskap leda till felbehandling. Samhällsekonomiskt finns stora besparingar att göra. En välrehabiliterad person blir i större utsträckning självständig och är inte lika beroende av hjälpinsatser från samhället.

Sverige är unikt med decentraliserad behandling av ryggmärgsskadade. Norge, Finland och Danmark har med goda resultat centraliserat rehabiliteringen till ett fåtal ryggmärgsskadecentra. Patienterna har fått ökad självständighet, färre primära komplikationer och bättre långtidsresultat. Dessutom ger koncentrationen av vård och kompetens goda förutsättningar för uppföljning och forskning.

Svenska experter är eniga om att en centralisering av ryggmärgsskaderehabilitering skulle gynna både patienter och förbättra den medicinska kunskapen [4]. En färsk analys av Personskadeförbundet RTP [5] visar att detta även skulle minska de totala vårdkostnaderna för ryggmärgsskadade med cirka 12 miljoner kronor, oräknat de betydande långsiktiga vinsterna av ryggmärgs­skadades förbättrade möjligheter till ett gott liv.

Vård och rehabilitering av ryggmärgsskadade uppfyller alla kriterier för att klassas som rikssjukvård. Antalet fall är lågt, rehabiliteringsprocessen är kostnadsintensiv och kräver specialiserad kompetens från flera olika områden under lång tid. En centralisering väntas leda till bättre patient­säkerhet, högre kvalitet och kompetens i vården samt lägre kostnader på så väl kort som lång sikt. Studier har visat att vård på högspecialiserade ryggmärgsskadeenheter bland annat leder till färre komplikationer, bättre funktionellt utfall, minskad dödlighet, kortare vårdtider och stärker såväl ambition som förmåga att ge patienter bästa möjliga vård. 

En centralisering av ryggmärgsskaderehabilitering berör alla kompetenser i vårdkedjan från akutvård till långsiktig rehabilitering. Behovet av expertis gäller förutom läkare även sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, undersköterskor, psykologer, kuratorer med flera.

En specialiserad ryggmärgsskadeenhet måste även ha nära samarbete med övriga medicinska och kliniska specialiteter som patientgruppen behöver, inte minst för att hantera de följddiagnoser som av de flesta patienter upplevs som ett större problem än rörelsehindret när det gäller livskvaliteten.

En centraliserad rehabilitering av ryggmärgsskadade till ett fåtal specialiserade enheter innebär att kompetens och erfarenhet koncentreras, vilket garanterar patienterna bättre vård och säkerhet. Detta kräver förändring av ersättningsmodellerna, en bättre nationell samordning av kvalitetsregister, kompetensutveckling och vårdprogram.

Ryggmärgsskadades möjligheter till ett gott liv ska inte vara beroende av var de råkar bo.

Artikelförfattarna är samtliga ryggmärgsskadade: Thomas Fogdö i en skidolycka, Claes Hultling i en dykolycka och Erika Nilsson i en ridolycka.

Referenser

  1. Levi R, Hultling C. Spinalishandboken. Stockholm: Gothia Förlag AB; 2011.
  2. Holtz A, Levi R. Ryggmärgsskador. Lund: Studentlitteratur; 2006.
  3. MMCUP – uppföljningsprogram för spinal dysrafism och hydrocefalus.
  4. Kölhed P, Ertzgaard P, Hultling C, et al. Centralisera vården av ryggmärgsskador. Aftonbladet. 23 dec 2014.
  5. Gustavsson A, Karlsson L, Luthman S. Cost study on spinal cord injury rehabilitation care in Sweden. Sundbyberg: Personskadeförbundet RTP; 2014.

Kommentarer (2)

  • Verklighetsbeskrivning?

    2015-11-12 19:29 | Helt enig om att centraliserad ryggmärgskadevård är viktig. Men var kommer uppgifterna om tex vård i Helsingborg? Och varför finns inte Orup med? Jag blir skeptisk till bakgrundsfakta.

    Bengt Eriksson, Dr, Pensionär

    Jäv:

  • Nationell samverkan svårt med nuvarande landstingsorganisation!

    2015-11-12 20:50 | När landstingen infördes i sin nuvarande form på 1800-talet fanns inga krav eller begrepp om centralisering av sjukvården. I dagens sjukvård blir detta alltmer uppenbart och neurorehabilitering har samma problem med nödvändig centralisering som t ex trauma- eller helikoptersjukvård. I grunden beror detta på svårigheter för landstingen att samverka, sluta överenskommelser eller acceptera nationella strävanden. Storregioner är därför viktigt för framtiden.

    Poul C Kongstad, Specialist i neurokirurgi, Region Skåne

    Jäv: Medverkat i nationella trauma- och helikopterutredningar

Kommentera

Kommentera
bild

Fullmäktigemöte pågår

Nyheter | Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren talade om läkarens viktiga roll i hälso- och sjukvården när hon öppnade årets fullmäktigemöte på tisdagseftermiddagen. () 24 MAJ 2016

bild

Myggöverförda sjukdomar sprids i takt med globalisering Behovet av forskning och nya vacciner är stort

Översikt | Under de senaste decennierna har flera av stickmyggor överförda sjukdomar, som denguefeber, chikungunyafeber och zikavirusinfektion orsakat stora epidemier. Mot de flesta av dessa sjukdomar finns varken vacciner eller specifik behandling. Behovet av nya vacciner och forskning är stort. () 24 MAJ 2016

Annons Annons
bild

»Fast vårdkontakt« har haft liten effekt på kontinuiteten

Nyheter | Två av tre läkare anser att patientlagens bestämmelse om fast vårdkontakt haft liten betydelse för att öka läkarkontinuiteten. Samtidigt har en stor del av kåren inga eller enbart vaga begrepp om bestämmelsen, enligt en enkät från Läkarförbundet. () 24 MAJ 2016

Heidi Stensmyren: Tydligt att lagstiftningen inte är tillräcklig

Nyheter | Enkäten ger stöd för Läkarförbundets uppfattning att funktionen som patientansvarig läkare bör återinföras. Det menar förbundets ordförande Heidi Stensmyren. »Det är tydligt att folk inte vet vad fast vårdkontakt är. Man har inte kunnat fylla rollen med något.« () 24 MAJ 2016

Årets lönestatistik klar

Nyheter | Kvinnliga läkare tjänar fortfarande mindre än de manliga kollegerna, det visar ny lönestatistik från Läkarförbundet. (4 kommentarer) 23 MAJ 2016

bild

»Människoliv går alltid före status, ego och pengar«

Människor & möten | När Marina Xaba-Mokoena från Sydafrika fick ett Sida-stipendium och började läsa till läkare i Stockholm 1966, var hon hela tiden inställd på att efter examen åka tillbaka till hemlandet och hjälpa sitt folk. Hon blev specialist, professor, fakultetsgrundare och minister – och nyligen var hon på besök i Sverige för en återträff med sina forna kurskamrater.  () 23 MAJ 2016

bild

Delade meningar om länskliniker Kirurgin i Region Jönköping på tur

Nyheter | Jämlik vård eller ett sätt att dränera de mindre akutsjukhusen på kompetens. Att organisera vården genom länskliniker väcker känslor. Läkartidningen har besökt Värnamo och mött en osäkerhet över framtiden för det »lilla, stora« sjukhuset när en regionklinik för kirurgi bildas. () 23 MAJ 2016

bild

»Jag beundrar dem, allmänmedicinarna. Hur de i bruset tycks kunna urskilja en sinustrombos ...«

Krönika | Med bara ett par veckor in i allmänmedicinen är det lätt att känna sig grön, så grön. Lika lätt att imponeras av allmänmedicinarna och deras breda förmåga att lösa problem. Rätt vad det är vågar man försöka själv, berättar Vendela Berglund i sin krönika. (4 kommentarer) 23 MAJ 2016

Viktigt känna till resistensläget vid behandling av UVI hos barn

Nya rön | Andelen E coli med resistens mot trimetoprim är så hög att preparatet inte bör ses som förstahandsval för barn med UVI, visar en ny avhandling. Där framkommer också att barn med urinvägsinfektion med bakterietal under 100 000/ml hade likartad förekomst av njurskada och vesikoureteral reflux som barn med högre bakterietal. () 23 MAJ 2016

Nytt fall där en misslyckad strupoperation kan ha mörkats

Nyheter | I ett reportage i tidningen Filter beskrivs nu ytterligare ett fall där en misslyckad luftstrupstransplantation ska ha mörkats av Paolo Macchiarini. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

Oro för allmänläkarbrist präglade debattkväll om primärvården

Nyheter | Ett nationellt grepp. Listor med tak. Flytta läkare från sjukhusen. En katastrofplan. Det var några förslag som kom upp vid Läkaresällskapets möte den 17 maj kring frågan »Kontinuitet och primärvård – dags för ett svenskt fastlegesystem?«. (3 kommentarer) 20 MAJ 2016

Medicinska åldersbedömningar av asylsökande startar i höst

Nyheter | Rättsmedicinalverket får i uppdrag av regeringen att genomföra medicinska åldersbedömningar av personer som söker uppehållstillstånd i Sverige. Och redan till hösten förväntas bedömningarna vara i drift. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

Djup hjärn-stimulering kan bryta ond cirkel

Översikt | Flera multicenterstudier runt om i världen utvärderar nu de mest lovande målområdena för djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom – en ännu inte helt kartlagd men lovande behandling för många patienter som i nuläget saknar hopp om att få leva ett vanligt liv. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

4 frågor till
Long Long Chen

Författarintervjun | Long Long Chen, ST-läkare, Psykiatri Nordväst, Stockholms läns landsting, är en av författarna till en artikel om djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

Kräkningar och buksmärta av långvarig cannabisanvändning

Fallbeskrivning | Här beskrivs en patient som hade blivit inlagd nio gånger med illamående och kräkningar samt kolikartade buksmärtor och där mångårig och omfattande utredning inte gett något resultat. () 20 MAJ 2016

Mycket för många att vinna på multidisciplinär handläggning

Debatt | Multidisciplinärt arbete är en förutsättning för att nå bästa behandlingsresultat vid flera komplicerade sjukdomstillstånd, skriver Börje Åkerlund och medförfattare. () 20 MAJ 2016

Annons Annons
Annons
Annons Annons Annons