Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DSWA Lakartidningen.se 2015-11-12

Postkoden får inte avgöra vården för ryggmärgsskadade

Vården och rehabiliteringen av ryggmärgsskadade i Sverige är som ett postkodlotteri där slutresultatet beror på var patienten råkar bo. Detta är orimligt, ovärdigt och oekonomiskt, menar artikelförfattarna, som ser en centraliserad specialistvård som lösningen.

Thomas Fogdö
entreprenör, Thomas Fogdö AB
thomas@fogdo.nu

Claes Hultling
docent, leg läkare, vd
claes@spinalis.se

Erika Nilsson
projektsamordnare; de båda sistnämnda Stiftelsen Spinalis
erika@spinalis.se

Varje år drabbas 100–150 personer i Sverige av en ryggmärgsskada till följd av främst fall, trafikolyckor och skador i samband med fritidsaktiviteter [1]. Ytterligare 40–50 personer drabbas av ryggmärgsskada på grund av infektion, blödning eller tumör [2]. Dessutom föds i dag i Sverige varje år ungefär 13 barn (±1) med ryggmärgsbråck [3].

De flesta som skadats behandlas i akutvården i några veckor. Därefter följer flera månader av intensiv rehabilitering i slutenvård och uppföljning i den öppna vården under resten av livet. Kvaliteten på vård och rehabilitering är helt avgörande för de skadades möjligheter att få ett gott liv.

I Sverige har vi en decentraliserad vård där ryggmärgsskadade behandlas på sjukhus över hela landet (Figur 1). Detta leder till stora geografiska skillnader i kompetens och erfarenhet, vilket innebär att alla patienter inte får samma medicinska vård. Genom att centralisera vård och rehabilitering av ryggmärgs­skadade till ett fåtal specialiserade enheter skulle en likvärdig vård av högsta kvalitet säkerställas och patienternas bästa sättas i centrum. Detta skulle samtidigt ge betydande samhälleliga och ekonomiska vinster.

Vid en ryggmärgsskada är rehabiliteringsprocessen direkt avgörande för individens möjlighet att få ett bra liv. Bästa möjliga vård och rehabilitering ställer höga krav på kompetens och erfarenhet. I dag finns i teorin sex enheter för akut vård av patienter med ryggmärgsskada på universitetssjukhus i Sverige. Därefter sker rehabilitering på ett 30-tal mindre enheter, av vilka de flesta har färre än fem ryggmärgs­skadade patienter per år. Detta är ett alltför litet patientunderlag för att upprätthålla kompetens och bygga upp erfarenhet. Resultatet är en geografiskt ojämn kvalitet på vården och därmed högst olika förutsättningar för en god rehabilitering.

Inte sällan »rehabiliteras« enstaka 20–30-åringar som brutit nacken eller ryggen på kliniker främst avsedda för äldre, ibland dementa patienter med helt andra diagnoser. I värsta fall kan okunskap leda till felbehandling. Samhällsekonomiskt finns stora besparingar att göra. En välrehabiliterad person blir i större utsträckning självständig och är inte lika beroende av hjälpinsatser från samhället.

Sverige är unikt med decentraliserad behandling av ryggmärgsskadade. Norge, Finland och Danmark har med goda resultat centraliserat rehabiliteringen till ett fåtal ryggmärgsskadecentra. Patienterna har fått ökad självständighet, färre primära komplikationer och bättre långtidsresultat. Dessutom ger koncentrationen av vård och kompetens goda förutsättningar för uppföljning och forskning.

Svenska experter är eniga om att en centralisering av ryggmärgsskaderehabilitering skulle gynna både patienter och förbättra den medicinska kunskapen [4]. En färsk analys av Personskadeförbundet RTP [5] visar att detta även skulle minska de totala vårdkostnaderna för ryggmärgsskadade med cirka 12 miljoner kronor, oräknat de betydande långsiktiga vinsterna av ryggmärgs­skadades förbättrade möjligheter till ett gott liv.

Vård och rehabilitering av ryggmärgsskadade uppfyller alla kriterier för att klassas som rikssjukvård. Antalet fall är lågt, rehabiliteringsprocessen är kostnadsintensiv och kräver specialiserad kompetens från flera olika områden under lång tid. En centralisering väntas leda till bättre patient­säkerhet, högre kvalitet och kompetens i vården samt lägre kostnader på så väl kort som lång sikt. Studier har visat att vård på högspecialiserade ryggmärgsskadeenheter bland annat leder till färre komplikationer, bättre funktionellt utfall, minskad dödlighet, kortare vårdtider och stärker såväl ambition som förmåga att ge patienter bästa möjliga vård. 

En centralisering av ryggmärgsskaderehabilitering berör alla kompetenser i vårdkedjan från akutvård till långsiktig rehabilitering. Behovet av expertis gäller förutom läkare även sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, undersköterskor, psykologer, kuratorer med flera.

En specialiserad ryggmärgsskadeenhet måste även ha nära samarbete med övriga medicinska och kliniska specialiteter som patientgruppen behöver, inte minst för att hantera de följddiagnoser som av de flesta patienter upplevs som ett större problem än rörelsehindret när det gäller livskvaliteten.

En centraliserad rehabilitering av ryggmärgsskadade till ett fåtal specialiserade enheter innebär att kompetens och erfarenhet koncentreras, vilket garanterar patienterna bättre vård och säkerhet. Detta kräver förändring av ersättningsmodellerna, en bättre nationell samordning av kvalitetsregister, kompetensutveckling och vårdprogram.

Ryggmärgsskadades möjligheter till ett gott liv ska inte vara beroende av var de råkar bo.

Artikelförfattarna är samtliga ryggmärgsskadade: Thomas Fogdö i en skidolycka, Claes Hultling i en dykolycka och Erika Nilsson i en ridolycka.

Referenser

  1. Levi R, Hultling C. Spinalishandboken. Stockholm: Gothia Förlag AB; 2011.
  2. Holtz A, Levi R. Ryggmärgsskador. Lund: Studentlitteratur; 2006.
  3. MMCUP – uppföljningsprogram för spinal dysrafism och hydrocefalus.
  4. Kölhed P, Ertzgaard P, Hultling C, et al. Centralisera vården av ryggmärgsskador. Aftonbladet. 23 dec 2014.
  5. Gustavsson A, Karlsson L, Luthman S. Cost study on spinal cord injury rehabilitation care in Sweden. Sundbyberg: Personskadeförbundet RTP; 2014.

Kommentarer (2)

  • Verklighetsbeskrivning?

    2015-11-12 19:29 | Helt enig om att centraliserad ryggmärgskadevård är viktig. Men var kommer uppgifterna om tex vård i Helsingborg? Och varför finns inte Orup med? Jag blir skeptisk till bakgrundsfakta.

    Bengt Eriksson, Dr, Pensionär

    Jäv:

  • Nationell samverkan svårt med nuvarande landstingsorganisation!

    2015-11-12 20:50 | När landstingen infördes i sin nuvarande form på 1800-talet fanns inga krav eller begrepp om centralisering av sjukvården. I dagens sjukvård blir detta alltmer uppenbart och neurorehabilitering har samma problem med nödvändig centralisering som t ex trauma- eller helikoptersjukvård. I grunden beror detta på svårigheter för landstingen att samverka, sluta överenskommelser eller acceptera nationella strävanden. Storregioner är därför viktigt för framtiden.

    Poul C Kongstad, Specialist i neurokirurgi, Region Skåne

    Jäv: Medverkat i nationella trauma- och helikopterutredningar

Kommentera

Kommentera
bild

Läkarförbundet på Pride: Både utbildning och attityder bör ändras

Nyheter | Läkarkåren har dålig kunskap om hbtq-personers liv och leverne. Men enbart utbildning räcker inte för ett bättre bemötande. Även attityderna måste förändras. Det konstaterade panelen på Läkarförbundets seminarium på Stockholm Pride i går. () 29 JUL 2016

Förbundet positivt till att ge IVF-behandling vid fler vårdenheter

Nyheter | Läkarförbundet ställer sig bakom Socialstyrelsens förslag om att assisterad befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska kunna utföras vid andra vårdenheter än universitetssjukhusen. () 29 JUL 2016

Annons Annons

Svenskarnas sexvanor studeras

Nyheter | Svenskarnas sexvanor ska kartläggas för att förbättra förutsättningarna för ett effektivt folkhälsoarbete. Det meddelade regeringen i dag. () 29 JUL 2016

Myndigheter ska hitta former för samverkan om bemanning

Nyheter | Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet ska på uppdrag av regeringen föreslå hur utbildningsväsendet och vårdens olika aktörer ska samverka för att trygga kompetensförsörjningen i vården. () 29 JUL 2016

bild

Baljväxt orsakar förgiftning med antikolinergt syndrom

Fallbeskrivning | En tidigare frisk man inkom med misstänkt stroke till Skånes universitetssjukhus i Malmö. Patienten visade sig ha ätit av dåligt preparerade lupinfrön och hade symtom överensstämmande med ett antikolinergt syndrom.  () 29 JUL 2016

Behovet av introduktion till ST utreds som del i läkarutbildning

Nyheter | Professor Jens Schollin ska på regeringens uppdrag analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion innan läkares specialiseringstjänstgöring. Något som välkomnas av Läkarförbundet. (2 kommentarer) 28 JUL 2016

bild

Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Nyheter | Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«. (4 kommentarer) 28 JUL 2016

Tre substanser narkotikaklassas

Nyheter | Tiletamin, som liknar ketamin, samt bensodiazepinerna Nifoxipam och 3-hydroxifenazepam klassas som narkotika från och med den 6 september. Det beslutade regeringen i dag, efter rekommendation från Läkemedelsverket. () 28 JUL 2016

bild

Läkaren Gunhild Stordalen bland de mest lyssnade sommarpratarna

Nyheter | Av årets sommarpratare hittills är det läkaren och miljöaktivisten Gunhild Stordalen som har fått flest lyssnare via efterhandslyssning på webben, enligt Sveriges radios mätning. () 28 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (3 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

Kvinnor med urinvägsinfektion i barndomen följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (2 kommentarer) 26 JUL 2016