Annons

Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DTRH Läkartidningen 50/2015
Lakartidningen.se 2015-11-30

Landsprofiler viktigt verktyg vid COP21 i Paris

Hälsa är kanske det viktigaste och mest kännbara utfallet av klimatförändringarna, skriver Joacim Rocklöv och Mikkel Quam. Vid Umeå universitet bedrivs forskning på området, bland annat på uppdrag av WHO.

Joacim Rocklöv
docent
joacim.rocklov@umu.se

Mikkel Quam
folkhälsovetare, doktorand; båda institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet

Som underlag för nationella delegater vid klimatförhandlingarna under COP21 i Paris 30 november–11 december har Världshälsoorganisationen WHO genomfört ett omfattande arbete som belyser hur folkhälsa och klimatförändringar är sammankopplade [1].

I arbetet diskuteras konsekvenser för folkhälsa i olika länder, dels utifrån ett scenario med lyckade klimatförhandlingar och utsläppsbegränsningar, men även det värre utfallet med kvarstående höga utsläpp av växthusgaser. I relation till hälsa är skillnaden mellan dessa två framtidsutsikter väsentligt mer relevant för beslutsfattare, hälsoprofessionen och allmänheten än förändringar av klimatindikatorer.

Vid ett flertal tillfällen har klimatförändringar utpekats som ett av de största hoten mot global hälsa. WHO vill mot den bakgrunden engagera hälso- och sjukvårdspersonal att ta ställning i klimatförhandlingarna. Organisationen önskar även att professionen ska se över hälsosektorns klimatpåverkan och beskriva hur ett hälsosamt leverne (som bättre kostvanor och minskad bilkörning) kan vara positivt för individen och bidra till mindre utsläpp av växthusgaser.

Under förhandlingarna vid COP21 ska man, förutom att försöka nå bindande klimatutsläppsmål, även diskutera hur mycket pengar som ska avsättas för att hjälpa fattigare länder med klimatanpassning. Anpassning behövs oberoende av förhandlingsresultatet, eftersom även lyckade förhandlingar (med begränsning till ett globalt 2-gradersmål i global uppvärmning) lämnar oss med förändrade livsbetingelser.

Världshälsoorganisationens bedömningar kan tjäna som underlag när länder ska uppskatta behoven inför klimatanpassning och upprätta konkreta planer. En grundidé som enligt vår mening bör lyftas oftare i dessa sammanhang är att införa ett hälsoperspektiv i allt policyarbete [2].

Vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet bedrivs forskning på området klimatförändringar och hälsa, bland annat delar av arbetet som nu lanseras av WHO. Som partner i ett internationellt konsortium har vi tagit fram beräkningar på scenarier för framtidens hälsoläge, dels i en rapport som lanserades 2014 [4], men även direkt i framtagandet av de landsprofiler som nyligen offentliggjorts [1]. 

Beräkningarna som presenteras av Världshälsoorganisationen täcker inte alla typer av hälsoutfall, utan fokuserar på större mer välstuderade sjukdomsgrupper som bland annat malaria, denguefeber, mat- och vattenöverförda diarrésjukdomar, värmerelaterade dödsfall och yrkesrelaterad ohälsa. Det finns således många effekter som inte tas med, och det kvarstår stora osäkerheter.

I ett arbete där vi vid Umeå Universitet tidigare deltagit har osäkerheten i klimatkonsekvenser på hälsan kvantifierats [3]. Vi jämförde då osäkerheter i klimatmodeller och klimatscenarier samt hälsokonsekvensmodeller. Resultaten visar att osäkerheten i framtida konsekvensberäkningar av hälsa är betydande.

En anledning till detta är troligen att vi alla inom hälsoområdet är noviser i dessa forskningssammanhang. Hälsokonsekvensmodeller behöver därför utvecklas och göras mer jämförbara. På liknande sätt har osäkerheten i klimatmodeller minskat i takt med att forskningen utvecklats och modeller förbättrats, även om forskningsresultaten ändå alltid har varit informativa.

Genom en systematisk och policyinriktad ansats är förhoppningen att WHO-arbetet ska vara vägledande vid klimatförhandlingarna. Hälsa är trots allt kanske det viktigaste och mest kännbara utfallet av klimatförändringarna.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Climate change and human health. The climate and health country profiles – 2015. Genève: Världshälsoorganisationen, WHO; 2015.
  2. Morrow G, Bowen K. Accounting for health in climate change policies: a case study of Fiji. Järfälla: Global Health Action; 2014.
  3. Caminade C, Kovats S, Rocklov J, et al. Impact of climate change on global malaria distribution. Proc Natl Acad Sci USA. 2014;111(9):3286-91.
  4. Quantitative risk assessment of the effects of climate change on selected causes of death, 2030s and 2050s. Genève: Världshälsoorganisationen, WHO; 2014.

Kommentera

Kommentera
bild

Vårdköerna växer igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Annons Annons
bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

bild

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Något färre fall av invasiva grupp A-streptokockinfektioner

Nyheter | Säsongen 2014–2015 minskade antalet invasiva infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) något jämfört med säsongen innan. Det framgår av Folkhälsomyndigheten säsongsrapport. () 20 JUN 2016

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons