Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DUYA Lakartidningen.se 2016-01-11

Hälsoinsatserna för barn på flykt måste struktureras bättre

De humanitära hälsoinsatserna för barn på flykt i Sverige uppfyller varken internationella minimistandarder, eller de krav Sida ställer på motsvarande insatser utomlands.

Leah Richardson
internationell konsult i folkhälsa och nutrition, Stockholm
richardsonleah@yahoo.com

Sahar Nejat
barnläkare, folkhälsovetare, Stockholm
saharnejat@hotmail.com

Aldrig tidigare har Sverige på kort tid tagit emot så många människor på flykt, som mest upp till 9 000 personer per vecka [1], vilket motsvarar folkvandringar vid större humanitära kriser som under svälten och kriget i Somalia 2011. I en population på flykt är de yngsta barnen mest sårbara för infektioner och brist på näringsämnen. Ideella föreningar, stiftelser, frivilligorganisationer och statliga aktörer jobbar hårt för att möta barnens hälsobehov, men frågan är om det är tillräckligt.

En förutsättning för effektiva hälsoinsatser vid stora flyktingströmmar är ett tydligt ledarskap och koordinerad samverkan mellan olika aktörer [2] Med ett starkt styrorgan kan en tidig behovsanalys genomföras och utgöra grund för det fortsatta arbetet. Baserat på behoven kan strategier utvecklas, hälsopolicy anpassas, och hälsoarbetet kontinuerligt utvärderas. Den humanitära världens främsta referens är »The Sphere Handbook« [3]. Den tillhandahåller minimistandarder och ramverk för hälsoinsatser i humanitär kontext. Enligt Sphere utgör ledarskap, koordination samt behovsanalys grunderna för ett effektivt hälsosystem.

Dessa riktlinjer är långt ifrån främmande för oss. Tvärtom är Sverige ledande internationell förespråkare av en koordinerad och behovsbaserad humanitär respons, vilket tydligt framgår av Sidas strategidokument [4]. På global nivå har det sedan 2006 satsats stora resurser på en humanitär reform som syftar till ökad koordination, ledarskap och respons i humanitära sammanhang. Sverige har genom Sida varit drivande i reformen. Det är därför med viss förundran vi betraktar vår egen struktur av hälsoinsatser för barn på flykt.

I Sverige ligger ansvaret för implementering av hälsoinsatser på landstingsnivå. Men trots att varje region har en katastrofmedicinsk plan saknas beredskapsplaner för organisering av sjukvård och hälsopreventiva insatser i situationer som inte direkt faller under definitionen »katastrof«. Därmed saknas en nationell koordination av hälsoinsatser, samt en regional plattform för möten mellan frivilliga och landstingsaktörer för kunskapsutbyte, ansvarsfördelning och prioritering.

Från flera håll i landet kommer signaler om att endast en mindre andel barn nås av hälsopreventiva insatser. I Stockholm uppskattas att färre än hälften av andelen nyanlända barn hittar till BVC för vaccination, vilket ligger långt under Sphere minimistandarder. Väntetiden för hälsoscreening uppgår till månader, ibland halvår, för den okända andel barn som hittar dit. Det saknas också ett system för effektiv återkoppling av hälsodata till övriga aktörer så att verksamheter kontinuerligt kan anpassas efter uppmätta behov.

Koordination och tydligt ledarskap utgör grunden för adekvata hälsoinsatser för de flyktingströmmar som anländer till Sverige. Utan en systematiskt utförd analys av hälsobehov, på vilken hälsoinsatser och prioriteringar kan grundas, kommer frågan om huruvida vi gör tillräckligt att förbli obesvarad. Vi föreslår därför en tydlig struktur på nationell och regional nivå för en behovsanalys, effektivt informationsutbyte samt koordinering av hälsoinsatser efter uppmätta behov.

Resultatet av dagens system är att de humanitära hälsoinsatserna för barn anpassas efter kapacitet och tillgång till existerande strukturer snarare än uppmätta behov, vilket inte uppfyller internationella minimistandarder för humanitärt hälsoarbete, och inte heller de höga krav Sveriges biståndsorgan ställer på motsvarande insatser utomlands.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Kommentera

Kommentera

Kvalitet inom klinisk forskning utvärderas

Nyheter | Vetenskapsrådet får av regeringen i uppdrag att utvärdera den kliniska forskningens vetenskapliga kvalitet vid de sju universitetslandstingen. Utvärderingen kommer vara en del i resursfördelningen enligt ALF-avtalet. () 27 JUN 2016

bild

Det är dags att se värdet av forskning som är patientnära

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). () 27 JUN 2016

Läkare åtalas efter dataintrång

Nyheter | En läkare åtalas bland annat för grovt dataintrång efter att olovligen ha tagit del av patientjournaler för 392 patienter. () 27 JUN 2016

bild

Säkerheten vid omskärelse av pojkar måste kunna bli bättre

Debatt | Allvarliga komplikationer förekommer vid omskärelse av små pojkar, och vi föreslår åtgärder för att förbättra säkerheten för barnen, skriver Estelle Naumburg och medförfattare. (1 kommentar) 27 JUN 2016

Guide ska följa upp förskrivning

Nyheter | Nu finns en vägledning så att landsting och regioner kan följa upp hur antibiotika förskrivs i primärvården i relation till diagnos. () 27 JUN 2016

Primärvård vid bruk på 1870-talet Distriktsläkaren August Johan Brandt rapporterade om arbetarnas hälsa

Kultur | Ägaren av Forsmarks bruk i Uppland i slutet av 1800-talet månade om arbetarnas hälsa. Fri sjukvård för arbetarfamiljerna inrättades, besök till badhusen var gratis och goda matvaror utgjorde en del av lönen. Hälsoläget hos bruksborna finns dokumenterat i provinsialläkaren doktor August Johan Brandts årliga rapporter till Medicinalverket i Stockholm. () 27 JUN 2016

bild

Vårdköerna börjar att växa igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. (1 kommentar) 23 JUN 2016

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Annons
Annons Annons Annons