Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DUEE Läkartidningen 01-02/2016
Lakartidningen.se 2015-12-08 (uppdaterad 2016-01-05)

Sätt fokus på blåscancer

Oförändrad överlevnad, ökande incidens, låg forskningsaktivitet och ingen patientorganisation. Finns det ljus i tunneln för patienter med blåscancer?

Fredrik Liedberg
docent, VO urologi och kirurgi; institutionen för translationell medicin, Skånes universitetssjukhus, Malmö
fredrik.liedberg@med.lu.se

Mattias Höglund
professor, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för onkologi och patologi, Skånes universitetssjukhus, Lund

Blåscancer är den tredje vanligaste tumörformen hos män i Sverige [1] (hos kvinnor är incidensen en tredjedel jämfört med hos män). Blåscancerincidensen ökar, liksom antalet individer som avlider till följd av sjukdomen [2]. Till skillnad från de flesta andra cancerformer har den relativa femårsöverlevnaden varit oförändrad de senaste 20 åren [3]. Vidare saknas en patientorganisation, och det är troligtvis anledningen till att bristen på blåscancerläkemedel (BCG och mitomycin) i Sverige 2014 och 2015 [4] inte uppmärksammats, vilket knappast varit fallet om läkemedel mot bröst- eller prostatacancer plötsligt tagit slut.

Trots att urotelial cancer är en av de dyraste cancerformerna för samhället [5] är forskningen underfinansierad. I en undersökning från National Cancer Institute i USA var anslag relaterat till incidens lägst till blåscancer, och näst lägst relaterat till dödlighet [6]. Forskningsaktiviteten är även låg i relation till registrerade studier på clinicaltrials.org. Endast 354 (11 procent) av 3 114 registrerade studier av uroonkologiska tumörsjukdomar rör blåscancer [7]. I Sverige finns för närvarande endast ett forskningsprojekt rörande blåscancer som är finansierat av Vetenskapsrådet och fyra finansierade av Cancerfonden.  

Adjuvant intravesikal behandling med BCG beskrevs för snart 40 år sedan och kvarstår som den bästa instillationsbehandlingen för att förebygga recidiv och progression vid urinblåsecancer [8]. Nästan lika länge har den bästa systemiska kemoterapin vid blåscancer, MVAC (metotrexat, vinblastin, doxorubicin och cisplatin), använts [9], även om kombinationen GC (gemcitabin och cisplatin) visats ge minskad toxicitet jämfört med MVAC [10].

Glädjande nog har en ny behandlingsprincip med PDL-1-hämmare visat anmärkningsvärt bra preliminära resultat [11]. Antitumöreffekten uppnås genom reversering av tumörens immunhämning. Immunologiska behandlingar som BCG och nu anti-PD-L1-antikroppar anses ha större potential vid tumörformer där somatiska mutationer är vanliga, och dit hör blåscancer [12]. Dessa mutationer ger upphov till ett brett spektrum antigen som ökar förmågan för immunsystemet att detektera tumörceller [13]. Det är därför biologiskt rimligt att PDL-1 hämmare har effekt vid just vid blåscancer. Andelen patienter som svarade på anti-PD-L1-behandling kunde korreleras med infiltrerande immunceller eller tumörceller som uttryckte PD-L1. Hos dem som uttryckte mest PD-L1 sågs respons hos 43 procent (13/30), jämfört med 11 procent (4/35) hos dem som inte uttryckte PD-L1, eller endast uttryckte receptorn i begränsad omfattning [9].

För närvarande saknas predikterande genomförändringar vid urotelial cancer som kan jämföras med exempelvis HER2-amplifiering vid bröstcancer, EGFR-mutationer vid icke-småcellig lungcancer, BRAF-V600-mutationer vid maligna melanom eller KRAS-mutationer vid kolorektal cancer [14]. Däremot har ökad kunskap baserad på mRNA-uttryck resulterat i tre molekylära klassifikationssystem [15-17] som baseras på två, tre respektive fem grupper (det sistnämnda är analogt med det för bröstcancer). Vissa molekylära klasser sammanfaller med möjliga behandlingsprediktiva genomförändringar och risk för tumörprogression [18, 19]. De tre forskargrupperna har inlett en dialog i syfte att fastställa en gemensam klassningsmodell.

Nya behandlingar och bättre molekylär klassificering för prognostisering och behandlingsprediktion kan förhoppningsvis förbättra överlevnaden vid urotelial cancer. Tidigare diagnos är av stor vikt. Nationellt krävs organisatoriska förändringar för att öka medvetenheten om behovet av omedelbar utredning vid makroskopisk hematuri. Standardiserade vårdförlopp är en drivkraft. Det är också strategiskt viktigt att öka forskningsaktiviteten inom området. En grundvetenskaplig bred bas är en förutsättning för effektiva kliniska studier, som på sikt kan bidra till ökad överlevnad.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Cancerfondsrapporten. Cancerfonden. 22 apr 2015.
  2. Öppna jämförelser 2014. Cancersjukvård. Jämförelser mellan landsting. Stockholm: Socialstyrelsen, Sverige Kommuner och landsting; 2014.
  3. Jahnson S, Hosseini Aliabad A, Holmäng S, et al. Swedish National Registry of Urinary Bladder Cancer: No difference in relative survival over time despite more aggressive treatment. Scand J Urol. 201518:1-7.
  4. Mostafid AH, Palou Redorta J, Sylvester R, et al. Therapeutic options in high-risk non-muscle-invasive bladder cancer during the current worldwide shortage of bacille Calmette-Guérin. Eur Urol. 2015;67:359-60.
  5. Yeung C, Dinh T, Lee J. The health economics of bladder cancer: an updated review of the published literature. Pharmacoeconomics. 2014;32:1093-104.
  6. Carter AJ, Nguyen CN. A comparison of cancer burden and research spending reveals discrepancies in the distribution of research funding. BMC Public Health. 2012;12:526.
  7. Kunath F, Krause SF, Wullich B, et al. Bladder cancer – the neglected tumor: a descriptive analysis of publications referenced in MEDLINE and data from the register ClinicalTrials.gov. BMC Urol. 2013;13:56.
  8. Morales A, Eidinger D, Bruce AW. Intracavitary bacillus calmette-Guerin in the treatment of superficial bladder tumors. J Urol. 1976;116:180-3.
  9. Sternberg CN, Yagoda A, Scher HI, et al. Preliminary results of M-VAC (methotrexate, vinblastine, doxorubicin and cisplatin) for transitional cell carcinoma of the urothelium. J Urol. 1985;133:403-7.
  10. von der Maase H, Hansen SW, Roberts JT, et al. Gemcitabine and cisplatin versus methotrexate, vinblastine, doxorubicin, and cisplatin in advanced or metastatic bladder cancer: results of a large, randomized, multinational, multicenter, phase III study. J Clin Oncol. 2000;18:3068-77.
  11. Powles T, Eder JP, Fine GD, et al. MPDL3280A (anti-PD-L1) treatment leads to clinical activity in metastatic bladder cancer. Nature. 2014;515:558-62.
  12. Lawrence MS, Stojanov P, Mermel CH, et al. Discovery and saturation analysis of cancer genes across 21 tumour types. Nature. 2014;505:495-501.
  13. Chen DS, Mellman I. Oncology meets immunology: the cancer-immunity cycle. Immunity. 2013;39:1-10.
  14. Meric-Bernstam F, Johnson A, Holla V,  et al. A decision support framework for genomically informed investigational cancer therapy. J Natl Cancer Inst. 2015;107:(7) pii:djv098.
  15. Choi W, Porten S, Kim S, et al. Identification of distinct basal and luminal subtypes of muscle-invasive bladder cancer with different sensitivities to frontline chemotherapy. Cancer cell. 2014;25:152-65.
  16. Damrauer JS, Hoadley KA, Chism DD, et al. Intrinsic subtypes of high-grade bladder cancer reflect the hallmarks of breast cancer biology. Proc Natl Acad Sci U S A. 2014;111(8):3110-5.
  17. Sjödahl G, Lauss M, Lövgren K, et al. A molecular taxonomy for urothelial carcinoma. Clin cancer res. 2012;18:3377-86.
  18. Aine M, Eriksson P, Liedberg F, et al. On Molecular Classification of Bladder Cancer: Out of One, Many. Eur Urol. 2015;68(6):921-3.
  19. Patschan O, Sjödahl G, Chebil G,  et al.  A Molecular Pathologic Framework for Risk Stratification of Stage T1 Urothelial Carcinoma. Eur Urol. 2015;68(5):824-32.

Kommentarer (4)

  • Ingen patientorganisaion?!

    2016-01-07 02:19 | ILCO Tarm- Uro- och Stomiförbundet vänder sig till denna patientgrupp så visst finns det patientorganisationer som riktar sig till dem med cancer och övriga uro-diagnoser. Vänligen se vår webb eller kontakta någon i vår styrelse för mer information. Ni finner oss på www.ilco.nu

    Therese Vestlund, Styrelseledamot, ILCO

    Jäv: Sittande styrelseledamot i angiven patientorganisation.

  • Prevention mot tobaksrökning bör också vara i fokus

    2016-01-07 20:59 | Det är bra att författarna uppmärksammar en förhållandevis låg aktivitet kring forskning och behandling av blåscancer men påminn gärna om betydelsen av rökavvänjning och tobaksprevention i detta sammanhang. Det finns även här ett stort förbättringsutrymme. För individer som var aktiva rökare var risken att få blåscancer 4,1 gånger högre än för icke-rökare. För exrökare var risken ökad med 2,2 gånger. Att så många andra sjukdomar kan behandlas och förebyggas genom förbättrad rökavvänjning gör den inte mindre angelägen.
    Referens: Freedman ND, et al. JAMA. 2011;306(7):737-45.

    Matz Larsson, Överläkare, Med Dr, Hjärt och Lungkliniken, Universitessjukhuset Örebro

    Jäv:

  • Sedimentets renässans?

    2016-01-08 23:47 | Urinsediment var före ”urinstickorna” ett standardprov för alla patienter med urinvägsbesvär. Sedimentet gav en semikvantitativ uppfattning om förekomst av röda, vita, cylindrar och bakterier.
    Jag är gammal och har fortsatt att mikroskopera. För två år sedan såg jag en 75-årig man med okaraktäristiska miktionsproblem. Enda fyndet var en kraftig mikroskopisk hematuri, > 100 röda/synfält som persisterade och föranledde remiss till urolog. Det lakoniska remissvaret informerade om att mikroskopisk hematuri inte har någon klinisk relevans.
    Patienten återkom efter drygt ett år med oförändrade besvär men nu mycket grumlig urin. Han hade ingen makroskopisk hematuri men massor av röda och vita i sedimentet. Ny remiss till urologen som vid cystoskopi fann en utbredd papillär tumor. PAD visade urotelcellscancer med infiltrativ växt.
    Borde inte urinsedimentet omvärderas eller är det omöjligt av organisatoriska skäl?

    Göran Falck, Doc i allmänmedicin. Arbetande pensionär., Apoteksgårdens vårdcentrum, Kopparberg

    Jäv:

  • Patientorganisationer kan ha svårt att nå ut till patienter och närstående

    2016-01-09 15:32 | Det är inte alltid så enkelt för en patientförening att synas i vården. Det är väldigt olika inställning till oss. På en del kliniker och mottagningar blir vi och andra patientföreningar varmt mottagna och får informera om vår verksamhet med både broschyrer och regelbundna besök. På andra ställen är vi och andra föreningar inte välkomna att lägga ut informationsbroschyrer, än mindre att få komma och berätta om att vi finns. Jag är patientrepresentant för ILCO i Patient- och närståenderådet (PN-rådet) i RCC Uppsala Örebro, och vi som representerar olika patientföreningar diskuterar detta problem i stort sett varje gång PN-rådet träffas.

    Anna-Karin Kihlström, Ordförande i länsföreningen ILCO Värmland, ILCO Värmland m.fl

    Jäv: Ordförande i ILCO Värmland, patientrepresentant för ILCO i PN-rådet RCC Uppsala Örebro

Kommentera

Kommentera

Kalciumtillskott kan öka risken för demens

Nya rön | Kvinnor som behandlades med kalciumtillskott hade dubbelt så hög risk att utveckla demens, jämfört med kvinnor som inte tog kalciumtillskott, enligt en studie i Neurology. () 26 AUG 2016

bild

Missbruk, arbete, övergrepp – och vård – i »en av årets viktigaste böcker«

Recension | Novellsamlingen »Handbok för städerskor« är sjukvårdsaktuell skönlitteratur även i Sverige, trots att berättelserna utspelar sig i Amerika ett antal år tillbaka i tiden. Påpekar recensenten. () 26 AUG 2016

Ännu ett visslarpris till KI-läkarna

Nyheter | De fyra läkare som anmälde kirurgen Paolo Macchiarini för forskningsfusk har fått ett pris för sitt agerande som visselblåsare av Svensk kirurgisk förening. (1 kommentar) 25 AUG 2016

bild

Hela musiken kräver hela hjärnan

Recension | I boken »Hemisfärernas musik« får läsaren en redovisning av neuroforskning om musik och de delvis motsägelsefulla slutsatserna som olika studier kommer fram till Författaren är en både kliniskt och akademiskt verksam neurolog men också en välutbildad amatörmusiker. »Hela musiken kräver hela hjärnan« är en av insikterna han förmedlar. () 25 AUG 2016

bild

Apropå! Psykologer bör kunna sköta sjukskrivningar

Debatt | Bedömning av arbetsförmåga – och därmed sjukskrivningar av patienter med psykisk ohälsa utan farmakologisk behandling – bör kunna delegeras till psykologer och psykoterapeuter, skriver blivande allmänläkaren Faraidoun Moradi. (2 kommentarer) 25 AUG 2016

bild

Välskriven lärobok anpassad för svensk sjukvård

Recension | Läroboken »Gastroenterologi och hepatologi« är kortfattad men anpassad till den svenska hälso- och sjukvården. Väl värd att läsas av studenter och yngre läkare, skriver Läkartidningens anmälare.  () 25 AUG 2016

bild

Avloppsvatten ska renas från rester av läkemedel med hjälp av enzymer

Nyheter | Akademiska sjukhuset i Uppsala blir först i världen att testa enzymrening av avloppsvatten i verklig miljö. () 25 AUG 2016

Oro inför skånskt hyrläkarstopp

Nyheter | Skånes psykiatri präglas redan av personalbrist, överbelastning och uppgivenhet. Och tidpunkten för hyrläkarstoppet är olämplig, det menar skyddsombudet Louise Lundberg. (1 kommentar) 24 AUG 2016

IVO kritiserar uteblivet ultraljud

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en förlossningsläkare som inte genomförde ett vaginalt ultraljud vid en planerad kontroll. Detta trots att undersökningen inte hade påverkat det senare förloppet. (1 kommentar) 24 AUG 2016

bild

Anna Sarkadi, ny ordförande för Svensk socialmedicinsk förening: Nu är det tid för socialmedicinen

Nyheter | Läkarförbundets folkhälsopolitiska program efterlyser en satsning på socialmedicin, och regeringens prioritering av jämlik hälsa medför också att det behövs fler socialmedicinare. Men samtidigt är antalet aktiva socialmedicinare i Sverige färre än på mycket länge. (1 kommentar) 24 AUG 2016

Den gömda Kennedydottern och synen på funktionsnedsättningar

Kultur | Rosemary Kennedy, syster till president John F Kennedy, hade ett lätt begåvningshandikapp som hennes högpresterande, inflytelserika familj gjorde sitt yttersta för att dölja för omvärlden. En biografi över Rosemary berättar om ett liv i skymundan, försvårat av upprepade övergrepp på initiativ av familjens »friska« medlemmar. () 24 AUG 2016

»Underkänt för Sverige« med endast åtta ST-platser i landet

Nyheter | Landstingen har misslyckats med att utbilda specialister i socialmedicin. Därför behöver staten gå in med starkare styrning. Det säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. () 24 AUG 2016

17 klick för att föra in ett blodtryck

Nyheter | Datajournalsystemet i Landstinget i Kalmar län är svårnavigerat och oöverskådligt, vilket gör att det inte är patientsäkert. Det konstaterar Jean E Stevenson Ågren i sin avhandling. Produktchefen på företaget Cambio känner inte igen sig. Uppdaterad 160824. (6 kommentarer) 19 AUG 2016

Regeringen tar tillbaka förslag om hälsoväxling efter partsinitiativ

Nyheter | Regeringen drar tillbaka sitt förslag om ökat sjuklöneansvar för arbetsgivare i kombination med sänkta arbetsgivaravgifter, detta efter att arbetsgivare och fackförbund lämnat ett alternativt förslag. () 24 AUG 2016

ATLS – om hur tragedin vändes till framgång

Kommentaren | ATLS, som är ett strukturerat sätt att omhänderta och behandla patienter med trauma, har funnits i Sverige i 20 år och har kommit att helt förändra arbetssätten i traumarummet. Troligen finns mycket att lära av hur konceptet infördes och spreds. () 23 AUG 2016

Datainspektionen överklagar på nytt anhörigas tillgång till journal

Nyheter | Datainspektionen vill att Högsta förvaltningsdomstolen prövar om patienter ska kunna låta anhöriga ta del av nätjournalen.  () 23 AUG 2016

Jobb i fokus

137 lediga jobb på

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons
Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons