Annons

Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DUEE Läkartidningen 01-02/2016
Lakartidningen.se 2015-12-08 (uppdaterad 2016-01-05)

Sätt fokus på blåscancer

Oförändrad överlevnad, ökande incidens, låg forskningsaktivitet och ingen patientorganisation. Finns det ljus i tunneln för patienter med blåscancer?

Fredrik Liedberg
docent, VO urologi och kirurgi; institutionen för translationell medicin, Skånes universitetssjukhus, Malmö
fredrik.liedberg@med.lu.se

Mattias Höglund
professor, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för onkologi och patologi, Skånes universitetssjukhus, Lund

Blåscancer är den tredje vanligaste tumörformen hos män i Sverige [1] (hos kvinnor är incidensen en tredjedel jämfört med hos män). Blåscancerincidensen ökar, liksom antalet individer som avlider till följd av sjukdomen [2]. Till skillnad från de flesta andra cancerformer har den relativa femårsöverlevnaden varit oförändrad de senaste 20 åren [3]. Vidare saknas en patientorganisation, och det är troligtvis anledningen till att bristen på blåscancerläkemedel (BCG och mitomycin) i Sverige 2014 och 2015 [4] inte uppmärksammats, vilket knappast varit fallet om läkemedel mot bröst- eller prostatacancer plötsligt tagit slut.

Trots att urotelial cancer är en av de dyraste cancerformerna för samhället [5] är forskningen underfinansierad. I en undersökning från National Cancer Institute i USA var anslag relaterat till incidens lägst till blåscancer, och näst lägst relaterat till dödlighet [6]. Forskningsaktiviteten är även låg i relation till registrerade studier på clinicaltrials.org. Endast 354 (11 procent) av 3 114 registrerade studier av uroonkologiska tumörsjukdomar rör blåscancer [7]. I Sverige finns för närvarande endast ett forskningsprojekt rörande blåscancer som är finansierat av Vetenskapsrådet och fyra finansierade av Cancerfonden.  

Adjuvant intravesikal behandling med BCG beskrevs för snart 40 år sedan och kvarstår som den bästa instillationsbehandlingen för att förebygga recidiv och progression vid urinblåsecancer [8]. Nästan lika länge har den bästa systemiska kemoterapin vid blåscancer, MVAC (metotrexat, vinblastin, doxorubicin och cisplatin), använts [9], även om kombinationen GC (gemcitabin och cisplatin) visats ge minskad toxicitet jämfört med MVAC [10].

Glädjande nog har en ny behandlingsprincip med PDL-1-hämmare visat anmärkningsvärt bra preliminära resultat [11]. Antitumöreffekten uppnås genom reversering av tumörens immunhämning. Immunologiska behandlingar som BCG och nu anti-PD-L1-antikroppar anses ha större potential vid tumörformer där somatiska mutationer är vanliga, och dit hör blåscancer [12]. Dessa mutationer ger upphov till ett brett spektrum antigen som ökar förmågan för immunsystemet att detektera tumörceller [13]. Det är därför biologiskt rimligt att PDL-1 hämmare har effekt vid just vid blåscancer. Andelen patienter som svarade på anti-PD-L1-behandling kunde korreleras med infiltrerande immunceller eller tumörceller som uttryckte PD-L1. Hos dem som uttryckte mest PD-L1 sågs respons hos 43 procent (13/30), jämfört med 11 procent (4/35) hos dem som inte uttryckte PD-L1, eller endast uttryckte receptorn i begränsad omfattning [9].

För närvarande saknas predikterande genomförändringar vid urotelial cancer som kan jämföras med exempelvis HER2-amplifiering vid bröstcancer, EGFR-mutationer vid icke-småcellig lungcancer, BRAF-V600-mutationer vid maligna melanom eller KRAS-mutationer vid kolorektal cancer [14]. Däremot har ökad kunskap baserad på mRNA-uttryck resulterat i tre molekylära klassifikationssystem [15-17] som baseras på två, tre respektive fem grupper (det sistnämnda är analogt med det för bröstcancer). Vissa molekylära klasser sammanfaller med möjliga behandlingsprediktiva genomförändringar och risk för tumörprogression [18, 19]. De tre forskargrupperna har inlett en dialog i syfte att fastställa en gemensam klassningsmodell.

Nya behandlingar och bättre molekylär klassificering för prognostisering och behandlingsprediktion kan förhoppningsvis förbättra överlevnaden vid urotelial cancer. Tidigare diagnos är av stor vikt. Nationellt krävs organisatoriska förändringar för att öka medvetenheten om behovet av omedelbar utredning vid makroskopisk hematuri. Standardiserade vårdförlopp är en drivkraft. Det är också strategiskt viktigt att öka forskningsaktiviteten inom området. En grundvetenskaplig bred bas är en förutsättning för effektiva kliniska studier, som på sikt kan bidra till ökad överlevnad.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Cancerfondsrapporten. Cancerfonden. 22 apr 2015.
  2. Öppna jämförelser 2014. Cancersjukvård. Jämförelser mellan landsting. Stockholm: Socialstyrelsen, Sverige Kommuner och landsting; 2014.
  3. Jahnson S, Hosseini Aliabad A, Holmäng S, et al. Swedish National Registry of Urinary Bladder Cancer: No difference in relative survival over time despite more aggressive treatment. Scand J Urol. 201518:1-7.
  4. Mostafid AH, Palou Redorta J, Sylvester R, et al. Therapeutic options in high-risk non-muscle-invasive bladder cancer during the current worldwide shortage of bacille Calmette-Guérin. Eur Urol. 2015;67:359-60.
  5. Yeung C, Dinh T, Lee J. The health economics of bladder cancer: an updated review of the published literature. Pharmacoeconomics. 2014;32:1093-104.
  6. Carter AJ, Nguyen CN. A comparison of cancer burden and research spending reveals discrepancies in the distribution of research funding. BMC Public Health. 2012;12:526.
  7. Kunath F, Krause SF, Wullich B, et al. Bladder cancer – the neglected tumor: a descriptive analysis of publications referenced in MEDLINE and data from the register ClinicalTrials.gov. BMC Urol. 2013;13:56.
  8. Morales A, Eidinger D, Bruce AW. Intracavitary bacillus calmette-Guerin in the treatment of superficial bladder tumors. J Urol. 1976;116:180-3.
  9. Sternberg CN, Yagoda A, Scher HI, et al. Preliminary results of M-VAC (methotrexate, vinblastine, doxorubicin and cisplatin) for transitional cell carcinoma of the urothelium. J Urol. 1985;133:403-7.
  10. von der Maase H, Hansen SW, Roberts JT, et al. Gemcitabine and cisplatin versus methotrexate, vinblastine, doxorubicin, and cisplatin in advanced or metastatic bladder cancer: results of a large, randomized, multinational, multicenter, phase III study. J Clin Oncol. 2000;18:3068-77.
  11. Powles T, Eder JP, Fine GD, et al. MPDL3280A (anti-PD-L1) treatment leads to clinical activity in metastatic bladder cancer. Nature. 2014;515:558-62.
  12. Lawrence MS, Stojanov P, Mermel CH, et al. Discovery and saturation analysis of cancer genes across 21 tumour types. Nature. 2014;505:495-501.
  13. Chen DS, Mellman I. Oncology meets immunology: the cancer-immunity cycle. Immunity. 2013;39:1-10.
  14. Meric-Bernstam F, Johnson A, Holla V,  et al. A decision support framework for genomically informed investigational cancer therapy. J Natl Cancer Inst. 2015;107:(7) pii:djv098.
  15. Choi W, Porten S, Kim S, et al. Identification of distinct basal and luminal subtypes of muscle-invasive bladder cancer with different sensitivities to frontline chemotherapy. Cancer cell. 2014;25:152-65.
  16. Damrauer JS, Hoadley KA, Chism DD, et al. Intrinsic subtypes of high-grade bladder cancer reflect the hallmarks of breast cancer biology. Proc Natl Acad Sci U S A. 2014;111(8):3110-5.
  17. Sjödahl G, Lauss M, Lövgren K, et al. A molecular taxonomy for urothelial carcinoma. Clin cancer res. 2012;18:3377-86.
  18. Aine M, Eriksson P, Liedberg F, et al. On Molecular Classification of Bladder Cancer: Out of One, Many. Eur Urol. 2015;68(6):921-3.
  19. Patschan O, Sjödahl G, Chebil G,  et al.  A Molecular Pathologic Framework for Risk Stratification of Stage T1 Urothelial Carcinoma. Eur Urol. 2015;68(5):824-32.

Kommentarer (4)

  • Ingen patientorganisaion?!

    2016-01-07 02:19 | ILCO Tarm- Uro- och Stomiförbundet vänder sig till denna patientgrupp så visst finns det patientorganisationer som riktar sig till dem med cancer och övriga uro-diagnoser. Vänligen se vår webb eller kontakta någon i vår styrelse för mer information. Ni finner oss på www.ilco.nu

    Therese Vestlund, Styrelseledamot, ILCO

    Jäv: Sittande styrelseledamot i angiven patientorganisation.

  • Prevention mot tobaksrökning bör också vara i fokus

    2016-01-07 20:59 | Det är bra att författarna uppmärksammar en förhållandevis låg aktivitet kring forskning och behandling av blåscancer men påminn gärna om betydelsen av rökavvänjning och tobaksprevention i detta sammanhang. Det finns även här ett stort förbättringsutrymme. För individer som var aktiva rökare var risken att få blåscancer 4,1 gånger högre än för icke-rökare. För exrökare var risken ökad med 2,2 gånger. Att så många andra sjukdomar kan behandlas och förebyggas genom förbättrad rökavvänjning gör den inte mindre angelägen.
    Referens: Freedman ND, et al. JAMA. 2011;306(7):737-45.

    Matz Larsson, Överläkare, Med Dr, Hjärt och Lungkliniken, Universitessjukhuset Örebro

    Jäv:

  • Sedimentets renässans?

    2016-01-08 23:47 | Urinsediment var före ”urinstickorna” ett standardprov för alla patienter med urinvägsbesvär. Sedimentet gav en semikvantitativ uppfattning om förekomst av röda, vita, cylindrar och bakterier.
    Jag är gammal och har fortsatt att mikroskopera. För två år sedan såg jag en 75-årig man med okaraktäristiska miktionsproblem. Enda fyndet var en kraftig mikroskopisk hematuri, > 100 röda/synfält som persisterade och föranledde remiss till urolog. Det lakoniska remissvaret informerade om att mikroskopisk hematuri inte har någon klinisk relevans.
    Patienten återkom efter drygt ett år med oförändrade besvär men nu mycket grumlig urin. Han hade ingen makroskopisk hematuri men massor av röda och vita i sedimentet. Ny remiss till urologen som vid cystoskopi fann en utbredd papillär tumor. PAD visade urotelcellscancer med infiltrativ växt.
    Borde inte urinsedimentet omvärderas eller är det omöjligt av organisatoriska skäl?

    Göran Falck, Doc i allmänmedicin. Arbetande pensionär., Apoteksgårdens vårdcentrum, Kopparberg

    Jäv:

  • Patientorganisationer kan ha svårt att nå ut till patienter och närstående

    2016-01-09 15:32 | Det är inte alltid så enkelt för en patientförening att synas i vården. Det är väldigt olika inställning till oss. På en del kliniker och mottagningar blir vi och andra patientföreningar varmt mottagna och får informera om vår verksamhet med både broschyrer och regelbundna besök. På andra ställen är vi och andra föreningar inte välkomna att lägga ut informationsbroschyrer, än mindre att få komma och berätta om att vi finns. Jag är patientrepresentant för ILCO i Patient- och närståenderådet (PN-rådet) i RCC Uppsala Örebro, och vi som representerar olika patientföreningar diskuterar detta problem i stort sett varje gång PN-rådet träffas.

    Anna-Karin Kihlström, Ordförande i länsföreningen ILCO Värmland, ILCO Värmland m.fl

    Jäv: Ordförande i ILCO Värmland, patientrepresentant för ILCO i PN-rådet RCC Uppsala Örebro

Kommentera

Kommentera
bild

Vårdköerna växer igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Annons Annons
bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

bild

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Något färre fall av invasiva grupp A-streptokockinfektioner

Nyheter | Säsongen 2014–2015 minskade antalet invasiva infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) något jämfört med säsongen innan. Det framgår av Folkhälsomyndigheten säsongsrapport. () 20 JUN 2016

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons