Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DUEE Läkartidningen 01-02/2016
Lakartidningen.se 2015-12-08 (uppdaterad 2016-01-05)

Sätt fokus på blåscancer

Oförändrad överlevnad, ökande incidens, låg forskningsaktivitet och ingen patientorganisation. Finns det ljus i tunneln för patienter med blåscancer?

Fredrik Liedberg
docent, VO urologi och kirurgi; institutionen för translationell medicin, Skånes universitetssjukhus, Malmö
fredrik.liedberg@med.lu.se

Mattias Höglund
professor, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för onkologi och patologi, Skånes universitetssjukhus, Lund

Blåscancer är den tredje vanligaste tumörformen hos män i Sverige [1] (hos kvinnor är incidensen en tredjedel jämfört med hos män). Blåscancerincidensen ökar, liksom antalet individer som avlider till följd av sjukdomen [2]. Till skillnad från de flesta andra cancerformer har den relativa femårsöverlevnaden varit oförändrad de senaste 20 åren [3]. Vidare saknas en patientorganisation, och det är troligtvis anledningen till att bristen på blåscancerläkemedel (BCG och mitomycin) i Sverige 2014 och 2015 [4] inte uppmärksammats, vilket knappast varit fallet om läkemedel mot bröst- eller prostatacancer plötsligt tagit slut.

Trots att urotelial cancer är en av de dyraste cancerformerna för samhället [5] är forskningen underfinansierad. I en undersökning från National Cancer Institute i USA var anslag relaterat till incidens lägst till blåscancer, och näst lägst relaterat till dödlighet [6]. Forskningsaktiviteten är även låg i relation till registrerade studier på clinicaltrials.org. Endast 354 (11 procent) av 3 114 registrerade studier av uroonkologiska tumörsjukdomar rör blåscancer [7]. I Sverige finns för närvarande endast ett forskningsprojekt rörande blåscancer som är finansierat av Vetenskapsrådet och fyra finansierade av Cancerfonden.  

Adjuvant intravesikal behandling med BCG beskrevs för snart 40 år sedan och kvarstår som den bästa instillationsbehandlingen för att förebygga recidiv och progression vid urinblåsecancer [8]. Nästan lika länge har den bästa systemiska kemoterapin vid blåscancer, MVAC (metotrexat, vinblastin, doxorubicin och cisplatin), använts [9], även om kombinationen GC (gemcitabin och cisplatin) visats ge minskad toxicitet jämfört med MVAC [10].

Glädjande nog har en ny behandlingsprincip med PDL-1-hämmare visat anmärkningsvärt bra preliminära resultat [11]. Antitumöreffekten uppnås genom reversering av tumörens immunhämning. Immunologiska behandlingar som BCG och nu anti-PD-L1-antikroppar anses ha större potential vid tumörformer där somatiska mutationer är vanliga, och dit hör blåscancer [12]. Dessa mutationer ger upphov till ett brett spektrum antigen som ökar förmågan för immunsystemet att detektera tumörceller [13]. Det är därför biologiskt rimligt att PDL-1 hämmare har effekt vid just vid blåscancer. Andelen patienter som svarade på anti-PD-L1-behandling kunde korreleras med infiltrerande immunceller eller tumörceller som uttryckte PD-L1. Hos dem som uttryckte mest PD-L1 sågs respons hos 43 procent (13/30), jämfört med 11 procent (4/35) hos dem som inte uttryckte PD-L1, eller endast uttryckte receptorn i begränsad omfattning [9].

För närvarande saknas predikterande genomförändringar vid urotelial cancer som kan jämföras med exempelvis HER2-amplifiering vid bröstcancer, EGFR-mutationer vid icke-småcellig lungcancer, BRAF-V600-mutationer vid maligna melanom eller KRAS-mutationer vid kolorektal cancer [14]. Däremot har ökad kunskap baserad på mRNA-uttryck resulterat i tre molekylära klassifikationssystem [15-17] som baseras på två, tre respektive fem grupper (det sistnämnda är analogt med det för bröstcancer). Vissa molekylära klasser sammanfaller med möjliga behandlingsprediktiva genomförändringar och risk för tumörprogression [18, 19]. De tre forskargrupperna har inlett en dialog i syfte att fastställa en gemensam klassningsmodell.

Nya behandlingar och bättre molekylär klassificering för prognostisering och behandlingsprediktion kan förhoppningsvis förbättra överlevnaden vid urotelial cancer. Tidigare diagnos är av stor vikt. Nationellt krävs organisatoriska förändringar för att öka medvetenheten om behovet av omedelbar utredning vid makroskopisk hematuri. Standardiserade vårdförlopp är en drivkraft. Det är också strategiskt viktigt att öka forskningsaktiviteten inom området. En grundvetenskaplig bred bas är en förutsättning för effektiva kliniska studier, som på sikt kan bidra till ökad överlevnad.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Cancerfondsrapporten. Cancerfonden. 22 apr 2015.
  2. Öppna jämförelser 2014. Cancersjukvård. Jämförelser mellan landsting. Stockholm: Socialstyrelsen, Sverige Kommuner och landsting; 2014.
  3. Jahnson S, Hosseini Aliabad A, Holmäng S, et al. Swedish National Registry of Urinary Bladder Cancer: No difference in relative survival over time despite more aggressive treatment. Scand J Urol. 201518:1-7.
  4. Mostafid AH, Palou Redorta J, Sylvester R, et al. Therapeutic options in high-risk non-muscle-invasive bladder cancer during the current worldwide shortage of bacille Calmette-Guérin. Eur Urol. 2015;67:359-60.
  5. Yeung C, Dinh T, Lee J. The health economics of bladder cancer: an updated review of the published literature. Pharmacoeconomics. 2014;32:1093-104.
  6. Carter AJ, Nguyen CN. A comparison of cancer burden and research spending reveals discrepancies in the distribution of research funding. BMC Public Health. 2012;12:526.
  7. Kunath F, Krause SF, Wullich B, et al. Bladder cancer – the neglected tumor: a descriptive analysis of publications referenced in MEDLINE and data from the register ClinicalTrials.gov. BMC Urol. 2013;13:56.
  8. Morales A, Eidinger D, Bruce AW. Intracavitary bacillus calmette-Guerin in the treatment of superficial bladder tumors. J Urol. 1976;116:180-3.
  9. Sternberg CN, Yagoda A, Scher HI, et al. Preliminary results of M-VAC (methotrexate, vinblastine, doxorubicin and cisplatin) for transitional cell carcinoma of the urothelium. J Urol. 1985;133:403-7.
  10. von der Maase H, Hansen SW, Roberts JT, et al. Gemcitabine and cisplatin versus methotrexate, vinblastine, doxorubicin, and cisplatin in advanced or metastatic bladder cancer: results of a large, randomized, multinational, multicenter, phase III study. J Clin Oncol. 2000;18:3068-77.
  11. Powles T, Eder JP, Fine GD, et al. MPDL3280A (anti-PD-L1) treatment leads to clinical activity in metastatic bladder cancer. Nature. 2014;515:558-62.
  12. Lawrence MS, Stojanov P, Mermel CH, et al. Discovery and saturation analysis of cancer genes across 21 tumour types. Nature. 2014;505:495-501.
  13. Chen DS, Mellman I. Oncology meets immunology: the cancer-immunity cycle. Immunity. 2013;39:1-10.
  14. Meric-Bernstam F, Johnson A, Holla V,  et al. A decision support framework for genomically informed investigational cancer therapy. J Natl Cancer Inst. 2015;107:(7) pii:djv098.
  15. Choi W, Porten S, Kim S, et al. Identification of distinct basal and luminal subtypes of muscle-invasive bladder cancer with different sensitivities to frontline chemotherapy. Cancer cell. 2014;25:152-65.
  16. Damrauer JS, Hoadley KA, Chism DD, et al. Intrinsic subtypes of high-grade bladder cancer reflect the hallmarks of breast cancer biology. Proc Natl Acad Sci U S A. 2014;111(8):3110-5.
  17. Sjödahl G, Lauss M, Lövgren K, et al. A molecular taxonomy for urothelial carcinoma. Clin cancer res. 2012;18:3377-86.
  18. Aine M, Eriksson P, Liedberg F, et al. On Molecular Classification of Bladder Cancer: Out of One, Many. Eur Urol. 2015;68(6):921-3.
  19. Patschan O, Sjödahl G, Chebil G,  et al.  A Molecular Pathologic Framework for Risk Stratification of Stage T1 Urothelial Carcinoma. Eur Urol. 2015;68(5):824-32.

Kommentarer (4)

  • Ingen patientorganisaion?!

    2016-01-07 02:19 | ILCO Tarm- Uro- och Stomiförbundet vänder sig till denna patientgrupp så visst finns det patientorganisationer som riktar sig till dem med cancer och övriga uro-diagnoser. Vänligen se vår webb eller kontakta någon i vår styrelse för mer information. Ni finner oss på www.ilco.nu

    Therese Vestlund, Styrelseledamot, ILCO

    Jäv: Sittande styrelseledamot i angiven patientorganisation.

  • Prevention mot tobaksrökning bör också vara i fokus

    2016-01-07 20:59 | Det är bra att författarna uppmärksammar en förhållandevis låg aktivitet kring forskning och behandling av blåscancer men påminn gärna om betydelsen av rökavvänjning och tobaksprevention i detta sammanhang. Det finns även här ett stort förbättringsutrymme. För individer som var aktiva rökare var risken att få blåscancer 4,1 gånger högre än för icke-rökare. För exrökare var risken ökad med 2,2 gånger. Att så många andra sjukdomar kan behandlas och förebyggas genom förbättrad rökavvänjning gör den inte mindre angelägen.
    Referens: Freedman ND, et al. JAMA. 2011;306(7):737-45.

    Matz Larsson, Överläkare, Med Dr, Hjärt och Lungkliniken, Universitessjukhuset Örebro

    Jäv:

  • Sedimentets renässans?

    2016-01-08 23:47 | Urinsediment var före ”urinstickorna” ett standardprov för alla patienter med urinvägsbesvär. Sedimentet gav en semikvantitativ uppfattning om förekomst av röda, vita, cylindrar och bakterier.
    Jag är gammal och har fortsatt att mikroskopera. För två år sedan såg jag en 75-årig man med okaraktäristiska miktionsproblem. Enda fyndet var en kraftig mikroskopisk hematuri, > 100 röda/synfält som persisterade och föranledde remiss till urolog. Det lakoniska remissvaret informerade om att mikroskopisk hematuri inte har någon klinisk relevans.
    Patienten återkom efter drygt ett år med oförändrade besvär men nu mycket grumlig urin. Han hade ingen makroskopisk hematuri men massor av röda och vita i sedimentet. Ny remiss till urologen som vid cystoskopi fann en utbredd papillär tumor. PAD visade urotelcellscancer med infiltrativ växt.
    Borde inte urinsedimentet omvärderas eller är det omöjligt av organisatoriska skäl?

    Göran Falck, Doc i allmänmedicin. Arbetande pensionär., Apoteksgårdens vårdcentrum, Kopparberg

    Jäv:

  • Patientorganisationer kan ha svårt att nå ut till patienter och närstående

    2016-01-09 15:32 | Det är inte alltid så enkelt för en patientförening att synas i vården. Det är väldigt olika inställning till oss. På en del kliniker och mottagningar blir vi och andra patientföreningar varmt mottagna och får informera om vår verksamhet med både broschyrer och regelbundna besök. På andra ställen är vi och andra föreningar inte välkomna att lägga ut informationsbroschyrer, än mindre att få komma och berätta om att vi finns. Jag är patientrepresentant för ILCO i Patient- och närståenderådet (PN-rådet) i RCC Uppsala Örebro, och vi som representerar olika patientföreningar diskuterar detta problem i stort sett varje gång PN-rådet träffas.

    Anna-Karin Kihlström, Ordförande i länsföreningen ILCO Värmland, ILCO Värmland m.fl

    Jäv: Ordförande i ILCO Värmland, patientrepresentant för ILCO i PN-rådet RCC Uppsala Örebro

Kommentera

Kommentera
bild

Läkarförbundet på Pride: Både utbildning och attityder bör ändras

Nyheter | Läkarkåren har dålig kunskap om hbtq-personers liv och leverne. Men enbart utbildning räcker inte för ett bättre bemötande. Även attityderna måste förändras. Det konstaterade panelen på Läkarförbundets seminarium på Stockholm Pride i går. () 29 JUL 2016

Förbundet positivt till att ge IVF-behandling vid fler vårdenheter

Nyheter | Läkarförbundet ställer sig bakom Socialstyrelsens förslag om att assisterad befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska kunna utföras vid andra vårdenheter än universitetssjukhusen. () 29 JUL 2016

Annons Annons

Svenskarnas sexvanor studeras

Nyheter | Svenskarnas sexvanor ska kartläggas för att förbättra förutsättningarna för ett effektivt folkhälsoarbete. Det meddelade regeringen i dag. () 29 JUL 2016

Myndigheter ska hitta former för samverkan om bemanning

Nyheter | Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet ska på uppdrag av regeringen föreslå hur utbildningsväsendet och vårdens olika aktörer ska samverka för att trygga kompetensförsörjningen i vården. () 29 JUL 2016

bild

Baljväxt orsakar förgiftning med antikolinergt syndrom

Fallbeskrivning | En tidigare frisk man inkom med misstänkt stroke till Skånes universitetssjukhus i Malmö. Patienten visade sig ha ätit av dåligt preparerade lupinfrön och hade symtom överensstämmande med ett antikolinergt syndrom.  () 29 JUL 2016

Behovet av introduktion till ST utreds som del i läkarutbildning

Nyheter | Professor Jens Schollin ska på regeringens uppdrag analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion innan läkares specialiseringstjänstgöring. Något som välkomnas av Läkarförbundet. (2 kommentarer) 28 JUL 2016

bild

Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Nyheter | Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«. (4 kommentarer) 28 JUL 2016

Tre substanser narkotikaklassas

Nyheter | Tiletamin, som liknar ketamin, samt bensodiazepinerna Nifoxipam och 3-hydroxifenazepam klassas som narkotika från och med den 6 september. Det beslutade regeringen i dag, efter rekommendation från Läkemedelsverket. () 28 JUL 2016

bild

Läkaren Gunhild Stordalen bland de mest lyssnade sommarpratarna

Nyheter | Av årets sommarpratare hittills är det läkaren och miljöaktivisten Gunhild Stordalen som har fått flest lyssnare via efterhandslyssning på webben, enligt Sveriges radios mätning. () 28 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (3 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

Kvinnor med urinvägsinfektion i barndomen följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (2 kommentarer) 26 JUL 2016