Annons

Annons
Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DWTH Läkartidningen 08/2016
Lakartidningen.se 2016-02-23

Förläng rehabförloppet för patienter med långvarig smärta

Jakob Clason
leg psykolog
Jakob.Clason@pbm.se

Gunilla Brodda Jansen
docent, medicinskt ansvarig, enheten för rehabiliteringsmedicin, institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska institutet, Stockholm; båda PBM, Stockholm

Rehabilitering av kronisk smärta och långvarig stress är en av sjukvårdens största utmaningar. Hittills har kronisk smärta tagits om hand inom somatiken och långvarig stress inom psykiatrin. Rehabilitering av kronisk smärta är av tradition kort och intensiv (cirka 8–12 veckor) medan rehabiliteringsförloppet för utmattningssyndrom generellt är längre – omkring 6–12 månader lågintensiv behandling [1, 2]. Med hänsyn till dagens kunskapsläge är skillnaden tvivelaktig.

I takt med att smärt- och stressforskningen utvecklats har gränserna mellan psyke och soma suddats ut allt mer. I dag är det inte kontroversiellt att hävda att det finns ett samband mellan smärta och stress. Vi vet att det finns ett samband mellan smärtproblem och arbetsrelaterad stress, att patienter med utmattningssyndrom rapporterar bestående värk i leder och att psykologiska faktorer som nedstämdhet, smärtrelaterad rädsla och katastroftänkande är centrala riskfaktorer för utveckling av långvarig och postoperativ smärta [3-6].

Patienter med långvarig smärta har dessutom hög grad av psykisk komorbiditet, och behandlingen fungerar sämre om man inte tar hänsyn till detta [7, 8]. Dessutom visar data från vår mottagning att patienter med långvarig smärta som remitteras inom ramen för Vårdval Stockholm [9] i genomsnitt skattar sin utmattning till 5,10 (av 7) på utmattningsformuläret SMBM (Shirom–Melamed burnout measure), medan de som remitteras för utmattningssyndrom i snitt hamnar på 5,36. Resultaten indikerar att det inte är någon större skillnad mellan dessa patientkategoriers självrapporterade utmattning. Modern smärtrehabilitering bör alltså innefatta insatser för psykisk ohälsa och stress.

De nationella indikationerna för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta understryker detta [10]. Multimodal rehabilitering ska inte enbart fokusera på den somatiska smärtan utan även inbegripa psykologiska, pedagogiska och fysiska insatser, och ska därför utöver medicinsk behandling även kunna erbjuda smärthantering, fysisk aktivering, socialt stöd och KBT för sömnstörning, depression och ångestsyndrom.

KBT tar i regel tre till fyra månader vid avgränsade psykiska besvär, eftersom patienten måste göra omfattande beteendeförändringar. Ett smärtförlopp som är kortare än så bör rimligtvis inte ge särskilt goda möjligheter till KBT när man samtidigt behandlar smärtan och annan samsjuklighet. Beteendeförändring tar tid.

Eftersom patienter med utmattningssyndrom behöver minst sex månaders rehabilitering är det rimligt att anta att även patienter med långvarig smärta behöver det, särskilt med hänsyn till att smärtpatienter rapporterar lika mycket symtom på utmattning. Om mulitmodal rehabilitering ska kunna behandla långvarig smärta tillsammans med psykisk samsjuklighet bör smärtrehabiliteringsförloppen förlängas.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Lohela Karlsson M, Bonnevier H, Busch H, et al. Utvärdering av behandling för stressrelaterad psykisk ohälsa: effekter på utveckling av hälsa, sjukfrånvaro, återgång i arbete samt kostnadseffektivitet. Stockholm: Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska institutet; 2011.
  2. Socialstyrelsen. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Utmattningssyndrom - F43.8.
  3. Glise, K. Exhaustion disorder – identification, characterisation and course of illness. [avhandling]. Göteborg: Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet; 2014.
  4. Macfarlane GJ, Pallewatte N, Paudyal P, et al. Evaluation of work-related psychosocial factors and regional musculoskeletal pain: results from a EULAR Task Force. Ann Rheum Dis. 2009;68(6): 885-91.
  5. Nicholas MK, Linton SJ, Watson, PJ, et al. Early identification and management of psychological risk factors (»yellow flags«) in patients with low back pain: a reappraisal. Phys Ther. 2011;91(5): 737-53.
  6. Brodda Jansen G, Lundblad H, Rolfson O, et al. Riskfaktorer för kvarstående smärta efter ortopedisk kirurgi. Läkartidningen. 2014;111:CSLW.
  7. Dersh JP. Chronic pain and psychopathology: research findings and theoretical considerations. Psychosom Med. 2002;64:773-86.
  8. Asmundson GJ, Katz J. Understanding the co-occurrence of anxiety disorders and chronic pain: state-of-the-art. Depress Anxiety. 2009;26:888-901.
  9. Vårdgivarguiden. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta och utmattningssyndrom. Stockholm: Stockholms läns landsting; 2016.
  10. Indikation för multimodal rehabilitering med långvarig smärta. Stockholm: Samarbetsprojektet Nationella medicinska indikationer; 2011. Rapport 2011:02.

Kommentarer (1)

  • Referens nr 2

    2016-02-23 17:16 | Varför skriver ni Försäkringskassan i referensen till det försäkringsmedicinska beslutsstödet när det är Socialstyrelsen som äger det?

    Johan Andersson, Läkare, KS

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Fullmäktigemöte pågår

Nyheter | Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren talade om läkarens viktiga roll i hälso- och sjukvården när hon öppnade årets fullmäktigemöte på tisdagseftermiddagen. () 24 MAJ 2016

bild

Myggöverförda sjukdomar sprids i takt med globalisering Behovet av forskning och nya vacciner är stort

Översikt | Under de senaste decennierna har flera av stickmyggor överförda sjukdomar, som denguefeber, chikungunyafeber och zikavirusinfektion orsakat stora epidemier. Mot de flesta av dessa sjukdomar finns varken vacciner eller specifik behandling. Behovet av nya vacciner och forskning är stort. () 24 MAJ 2016

Annons Annons
bild

»Fast vårdkontakt« har haft liten effekt på kontinuiteten

Nyheter | Två av tre läkare anser att patientlagens bestämmelse om fast vårdkontakt haft liten betydelse för att öka läkarkontinuiteten. Samtidigt har en stor del av kåren inga eller enbart vaga begrepp om bestämmelsen, enligt en enkät från Läkarförbundet. () 24 MAJ 2016

Heidi Stensmyren: Tydligt att lagstiftningen inte är tillräcklig

Nyheter | Enkäten ger stöd för Läkarförbundets uppfattning att funktionen som patientansvarig läkare bör återinföras. Det menar förbundets ordförande Heidi Stensmyren. »Det är tydligt att folk inte vet vad fast vårdkontakt är. Man har inte kunnat fylla rollen med något.« () 24 MAJ 2016

Årets lönestatistik klar

Nyheter | Kvinnliga läkare tjänar fortfarande mindre än de manliga kollegerna, det visar ny lönestatistik från Läkarförbundet. (2 kommentarer) 23 MAJ 2016

bild

»Människoliv går alltid före status, ego och pengar«

Människor & möten | När Marina Xaba-Mokoena från Sydafrika fick ett Sida-stipendium och började läsa till läkare i Stockholm 1966, var hon hela tiden inställd på att efter examen åka tillbaka till hemlandet och hjälpa sitt folk. Hon blev specialist, professor, fakultetsgrundare och minister – och nyligen var hon på besök i Sverige för en återträff med sina forna kurskamrater.  () 23 MAJ 2016

bild

Delade meningar om länskliniker Kirurgin i Region Jönköping på tur

Nyheter | Jämlik vård eller ett sätt att dränera de mindre akutsjukhusen på kompetens. Att organisera vården genom länskliniker väcker känslor. Läkartidningen har besökt Värnamo och mött en osäkerhet över framtiden för det »lilla, stora« sjukhuset när en regionklinik för kirurgi bildas. () 23 MAJ 2016

bild

»Jag beundrar dem, allmänmedicinarna. Hur de i bruset tycks kunna urskilja en sinustrombos ...«

Krönika | Med bara ett par veckor in i allmänmedicinen är det lätt att känna sig grön, så grön. Lika lätt att imponeras av allmänmedicinarna och deras breda förmåga att lösa problem. Rätt vad det är vågar man försöka själv, berättar Vendela Berglund i sin krönika. (4 kommentarer) 23 MAJ 2016

Viktigt känna till resistensläget vid behandling av UVI hos barn

Nya rön | Andelen E coli med resistens mot trimetoprim är så hög att preparatet inte bör ses som förstahandsval för barn med UVI, visar en ny avhandling. Där framkommer också att barn med urinvägsinfektion med bakterietal under 100 000/ml hade likartad förekomst av njurskada och vesikoureteral reflux som barn med högre bakterietal. () 23 MAJ 2016

Nytt fall där en misslyckad strupoperation kan ha mörkats

Nyheter | I ett reportage i tidningen Filter beskrivs nu ytterligare ett fall där en misslyckad luftstrupstransplantation ska ha mörkats av Paolo Macchiarini. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

Oro för allmänläkarbrist präglade debattkväll om primärvården

Nyheter | Ett nationellt grepp. Listor med tak. Flytta läkare från sjukhusen. En katastrofplan. Det var några förslag som kom upp vid Läkaresällskapets möte den 17 maj kring frågan »Kontinuitet och primärvård – dags för ett svenskt fastlegesystem?«. (3 kommentarer) 20 MAJ 2016

Medicinska åldersbedömningar av asylsökande startar i höst

Nyheter | Rättsmedicinalverket får i uppdrag av regeringen att genomföra medicinska åldersbedömningar av personer som söker uppehållstillstånd i Sverige. Och redan till hösten förväntas bedömningarna vara i drift. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

Djup hjärn-stimulering kan bryta ond cirkel

Översikt | Flera multicenterstudier runt om i världen utvärderar nu de mest lovande målområdena för djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom – en ännu inte helt kartlagd men lovande behandling för många patienter som i nuläget saknar hopp om att få leva ett vanligt liv. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

4 frågor till
Long Long Chen

Författarintervjun | Long Long Chen, ST-läkare, Psykiatri Nordväst, Stockholms läns landsting, är en av författarna till en artikel om djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

Kräkningar och buksmärta av långvarig cannabisanvändning

Fallbeskrivning | Här beskrivs en patient som hade blivit inlagd nio gånger med illamående och kräkningar samt kolikartade buksmärtor och där mångårig och omfattande utredning inte gett något resultat. () 20 MAJ 2016

Mycket för många att vinna på multidisciplinär handläggning

Debatt | Multidisciplinärt arbete är en förutsättning för att nå bästa behandlingsresultat vid flera komplicerade sjukdomstillstånd, skriver Börje Åkerlund och medförfattare. () 20 MAJ 2016

Annons Annons
Annons
Annons Annons Annons