Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DXRY Lakartidningen.se 2016-02-18

Granulocyttransfusioners vara eller inte vara – genomgång planeras

För Svensk aferesgrupp:

Ulla Axdorph Nygell, med dr, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm

Gösta Berlin, överläkare, professor, Universitetssjukhuset, Linköping
gosta.berlin@regionostergotland.se

Josefina Dykes, med dr, överläkare, Laboratoriemedicin, Region Skåne

Folke Knutson, med dr, överläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Agneta Seger Mollén, överläkare, Universitetssjukhuset, Linköping; samtliga klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM)

Virginia Strineholm, överläkare, laboratoriemedicinska länskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro

Fredrik Toss, med dr, ST-läkare, KITM, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Krista Vaht, specialistläkare, sektionen för hematologi och koagulation, medicinkliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

Bengt Ekermo hävdar i Läkartidningen 6/2016 [1] att nya forskningsresultat visar att granulocyttransfusioner saknar terapeutiskt värde och efterfrågar ett ställningstagande från Svensk aferesgrupp. 

Bengt Ekermo hänvisar till RING-studien [2]. Denna multicenterstudie genomfördes för att besvara frågan om transfusion av hög dos granulocyter har positiv effekt vid allvarlig infektion hos neutropena patienter. Man planerade att inkludera 236 patienter men avbröt studien efter fem år. 114 patienter hade då inkluderats, varav 97 fullföljde studien men endast 74 på planerat sätt. Ingen effekt sågs av granulocyttransfusioner på överlevnad eller infektion. 30 procent av patienterna fick transfusion med ett lägre antal celler än planerat. De som fick den högre dosen (> 40 × 109) hade signifikant bättre resultat på infektionssvar och överlevnad än de som fick lägre dos.

Författarna framhåller att studieresultaten ska tolkas med stor försiktighet, främst på grund av få patienter vilket medför låg styrka att upptäcka skillnader. De konkluderar att »this study failed to provide the definitive answer on the efficacy of high-dose granulocyte transfusion therapy, although secondary analyses do provide suggestive evidence that there may be efficacy if higher doses are actually delivered to the patient«. En ledarkommentar instämmer i dessa slutsatser [3], och i en annan kommentar skrivs att »efficacy of high-dose therapeutic neutrophil/granulocyte transfusions remains unproven, but promising« [4]. Bengt Ekermos inlägg saknar den vetenskapliga diskussionen kring tolkningen av resultaten [1].

I Sverige används granulocyttransfusioner sparsamt vid livshotande infektioner hos gravt neutropena patienter utan svar på adekvat antibiotikaterapi. Vid en genomgång fann Svensk aferesgrupp att totalt 218 granulocyttransfusioner gavs under 3-årsperioden 2011–2013. Antalet celler per transfusion var i medeltal 55 × 109, motsvarande hög dos i RING-studien. Detta kan inte anses vara att »på godtyckliga grunder« 1) tillfråga blodgivare om donation eller att 2) ge granulocyttransfusion.

Vilka givare som kan/bör tillfrågas om granulocytskörd varierar. Vid en internationell genomgång [5, 6] framkom att de flesta länder använder både blodgivare och anhöriga. I vissa länder tillåts inte steroider och/eller G-CSF till blodgivare varför endast anhöriga används, medan man i några länder rutinmässigt tillfrågar blodgivare och endast i undantagsfall anhöriga.

I Sverige tillfrågas både blodgivare och anhöriga. Den potentiella anhöriggivaren utsätts oundvikligen för press att »ställa upp« och risk finns även att förtiga omständigheter som kan ge ökad risk för transfusionssmitta. Vissa patienter saknar anhöriga och kan enbart få granulocyttransfusion med celler från blodgivare.

Sedan drygt 20 år har man världen över skördat perifera stamceller efter tillförsel av G-CSF från mer än 100 000 donatorer. Man ger då dubbel dos och i fler dagar, än vid granulocytskörd, varför totaldosen G-CSF blir flerdubbelt högre. Vanligaste biverkan av G-CSF är övergående skelett-/muskelsmärtor. Enstaka fall av mjältförstoring med ruptur har rapporterats.

En svensk långtidsuppföljning av granulocytgivare som fått G-CSF har nyligen publicerats [7]. Man fann där inga allvarliga omedelbara eller långsiktiga biverkningar. Självklart bör alla givare få en allsidig information grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet, inklusive biverkningar.

Sammanfattningsvis är det således inte klarlagt vilken effekt terapeutiska granulocyttransfusioner har. Effekten är sannolikt dosberoende, vilket också är rimligt att anta med tanke på kort halveringstid och snabb omsättning av granulocyter även hos en frisk individ.

Svensk aferesgrupp planerar en ny genomgång av granulocytskörd och granulocyttransfusion. Den bör ske i samråd med hematologer, som huvudsakligen handhar de aktuella patienterna.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Ekermo B. Blodgivares altruism ska inte missbrukas. Läkartidningen. 2016;113:DWC3.
  2. Price TH, Boeckh M, Harrison RW, et al. Efficacy of transfusion with granulocytes from G-CSF/dexamethasone-treated donors in neutropenic patients with infection. Blood. 2015;126:2153-61.
  3. Cancelas JA. Granulocyte transfusion: questions remain. Blood. 2015;126:2082-3.
  4. Strauss RG. Nuetrophil/granulocyte transfusions collected from G-CSF + dexamethasone-stimulated donors. Curr Opin Hematol. 2015;22:565-7.
  5. Leitner G, Panzer S, Reesink HW, et al. Preparation of granulocyte concentrates by apheresis. Vox Sang. 2010;98:567-75.
  6. Strauss RG, Klein HG, Leitman SF, et al. Preparation of granulocyte concentrates by apheresis: collection modalities in the USA. Vox Sang. 2011;100:426-33.
  7. Axdorph Nygell U, Sollén-Nilsson A, Lundahl J, et al. Eighteen years experience of granulocyte donations – acceptable donor safety? J Clin Apher. 2015;30:265-72.

Kommentera

Kommentera

Kvalitet inom klinisk forskning utvärderas

Nyheter | Vetenskapsrådet får av regeringen i uppdrag att utvärdera den kliniska forskningens vetenskapliga kvalitet vid de sju universitetslandstingen. Utvärderingen kommer vara en del i resursfördelningen enligt ALF-avtalet. () 27 JUN 2016

bild

Det är dags att se värdet av forskning som är patientnära

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). () 27 JUN 2016

Läkare åtalas efter dataintrång

Nyheter | En läkare åtalas bland annat för grovt dataintrång efter att olovligen ha tagit del av patientjournaler för 392 patienter. () 27 JUN 2016

bild

Säkerheten vid omskärelse av pojkar måste kunna bli bättre

Debatt | Allvarliga komplikationer förekommer vid omskärelse av små pojkar, och vi föreslår åtgärder för att förbättra säkerheten för barnen, skriver Estelle Naumburg och medförfattare. (1 kommentar) 27 JUN 2016

Guide ska följa upp förskrivning

Nyheter | Nu finns en vägledning så att landsting och regioner kan följa upp hur antibiotika förskrivs i primärvården i relation till diagnos. () 27 JUN 2016

Primärvård vid bruk på 1870-talet Distriktsläkaren August Johan Brandt rapporterade om arbetarnas hälsa

Kultur | Ägaren av Forsmarks bruk i Uppland i slutet av 1800-talet månade om arbetarnas hälsa. Fri sjukvård för arbetarfamiljerna inrättades, besök till badhusen var gratis och goda matvaror utgjorde en del av lönen. Hälsoläget hos bruksborna finns dokumenterat i provinsialläkaren doktor August Johan Brandts årliga rapporter till Medicinalverket i Stockholm. () 27 JUN 2016

bild

Vårdköerna börjar att växa igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. (1 kommentar) 23 JUN 2016

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Annons
Annons Annons Annons