Kinesiska och amerikanska forskare har tillsammans gjort en första metaanalys av undersökningar där man studerat samband mellan skärmtid i stillasittande och depression hos barn och ungdomar. Metaanalysen genomfördes enligt PRISMA-riktlinjerna, och databaserna PubMed, Web of Science och EBSCO genomsöktes systematiskt till och med 6 maj 2015. Tolv tvärsnittsstudier och fyra prospektiva studier med sammanlagt 127 714 deltagare i åldrarna 5–18 år identifierades.

Forskarna fann att risken för depression är högre ju längre tid barn och ungdomar tillbringar stillasittande framför en skärm (oddskvot = 1,12; 95 procents konfidensintervall 1,03–1,22). Sambandet var dock inte helt linjärt.

Den lägsta risken för depression sågs när skärmtiden var cirka en timme per dag. Hos barn som satt stilla längre tid framför skärmen (> 2 timmar) såg man en signifikant ökad risk för depression jämfört med barn som inte rapporterat någon stillasittande tid framför en skärm. Vid tider över två timmar ökade risken på ett dosberoende sätt.

Detta är den första metaanalys som skattar samband mellan stillasittande framför en skärm och depression hos barn och ungdomar. Fynden talar för att det finns ett ickelinjärt och dosberoende samband. Skärmtid över två timmar om dagen var kopplat till en ökad depressionsrisk.

Mot bakgrund av flertaliga rapporter som vittnar om en ökad psykisk ohälsa hos barn och ungdomar i Sverige är resultaten viktiga och manar till eftertanke. Observationella studier är endast hypotesgenererande, men bakomliggande mekanismer kan bland annat vara att långvarigt sittande innebär en sänkt produktion av proteiner, så kallade myokiner, med antiinflammatoriska och humörhöjande effekter på centrala nervsystemet.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.