Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DXL9 Lakartidningen.se 2016-02-23

Underläkarvikariat bör tillsättas öppet och meritokratiskt

Jingcheng Zhao
läkarstuderande, termin 7; f d studentrepresentant i styrelsen för utbildnin 

Mamud Miyan
läkarstuderande, termin 11; båda Karolinska institutet, Stockholm

Underläkarvikariatet före AT har gått från att vara ett storstadsfenomen till en obligatorisk transportsträcka över hela landet. Bristen på AT-platser i kombination med ett ökat antal examinerade läkarstudenter har lett till förlängda väntetider och ett kraftigt ökat söktryck även på de begränsade underläkarvikariaten, som inte utlyses systematiskt och rekryteringsprocessen är på många ställen höljd i dunkel.

Avsaknaden av tydliga och transparenta riktlinjer skapar orättvisa och jäv. Det är ett välkänt faktum att mindre sjukhus föredrar att rekrytera läkare med lokal anknytning framför objektiv kompetens. Det är också uppenbart att de som känner rätt personer eller har en förälder eller släkting på rätt plats har lättare att få en tjänst.

Läkarförbundet och Sylf bör ta fram riktlinjer för bedömning av ansökningar till underläkarvikariat och kräva att tjänster utlyses offentligt, bedöms meritokratiskt och att kriterier som används redovisas öppet.

Det är numera ovanligt att kunna fullborda sin utbildning och få legitimation utan ett underläkarvikariat. Därför bör avslagna ansökningar besvaras utförligt och skriftligt. Riktlinjerna bör omfatta bedöming av klinisk erfarenhet, forskning, fallintervjuer och andra objektivt verifierbara faktorer, vara flexibla för lokala omständigheter och implementeras i befintliga kollektivavtal. Fördelarna med ett transparent och meritokratiskt system är:

  1. Det lönar sig att fördjupa sin medicinska kunskap under studietiden
  2. Rekryteringen blir mer rättvis när alla är välinformerade om vilka kriterier som gäller
  3. Det skapar bra förutsättningar för fortsatt kompetensutveckling
  4. Med riktlinjer godkända av facket kan arbetsgivare känna sig tryggare i sin rekrytering.

Långsiktigt kan ännu mer radikala åtgärder behövas.

  • Är betyg på läkarprogrammet eller standardiserade nationella prov en lösning? (Det är anmärkningsvärt att det saknas objektiva mått på läkarstudenters medicinska kompetens.)
  • Ska man premiera inhemskt utbildade sökande över utlandsutbildade? (Vi skulle inte vara det första land som gör så.)
  • Ska vi ha ett matchningssystem som i USA? (Svårt att genomföra, men tänkbart.)
  • Ska AT finansieras av staten i stället för av landstingen (så att regeringen kan avsätta medel för fler AT-platser)?
  • Ska AT slopas helt? (En omdiskuterad lösning som är vanlig i resten av Europa.)

På sikt behövs förändringar för att slippa denna onödiga förlängning av läkarutbildningen, och främja ett transparent och rättvist system som lyfter fram duktiga läkare. De riktlinjer vi föreslår är ett välbehövt steg på vägen.

Vår generation (läkare och andra) lever i en värld med snabbt växande konkurrens. För ett rättvist rekryteringssystem behövs nya spelregler. Riktlinjer för hur ansökningar bedöms kan bidra till att läkaryrket förblir ett tillgängligt och attraktivt yrkesval för alla, inte enbart för dem som har kontakter.

Läs replik från Läkarförbundet och Sylf:
»Vi ställer alltid krav på en öppen och transparent rekrytering«

Båda författarna studerar även vid Handelshögskolan, Stockholm.

Kommentarer (14)

  • Viktig fråga för underläkarna

    2016-02-23 19:31 | Underläkarvikariat är en otrygg arbetsmarknad och jag kan tänka mig att situationen inte blir bättre inom närmsta framtiden, snarast tvärtom med hårdnande konkurrens. Desto viktigare blir det med tydliga spelregler för "fair play". Jag tycker att grundtanken att rekrytera efter kompetens inte är alls fel, även om de exakta detaljerna kring vilka regler som ska gälla och inplementeras behöver och förtjänar en diskussion i sig. Bra initiativ av författarna att föra detta viktiga ämne på tal.

    Jimmy Yu, Leg läkare, Danderyds sjukhus

    Jäv:

  • Vilka faktorer anses relevanta/icke relevanta?

    2016-02-29 13:27 | Välkommen ut i arbetslivet. Har hittills, trots mycket lång erfarenhet, inte sett något fall där ett underläkarvikariat - oavsett specialitet - före AT/legitimering varit en "onödig förlängning av läkarutbilningen". Målet när man anställer unga vikarier är att tillsätta en person som under en kortare tid kan förväntas utföra vissa arbetsuppgifter på ett tillräckligt bra sätt i en given omgivning. I många fall vill man även pröva personen inför ev framtida tillsättning av utbilningstjänster. I det senare väger man förstås även in sannolikheten för att den sökande kommer att stanna kvar på kliniken under en viss tid. Mycket få skulle nog idag anställa någon på en fast utbilningstjänst utan föregående prövotid. Vilka faktorer tycker ni, mot den bakgrunden, är relevanta repektive inte relevanta att ta hänsyn tlll vid tillsättning av vikariat för icke legitimerade läkare?

    Sven Larsson, leg läk, Hemmet mm

    Jäv: Bedömt många vikarier

  • Re: Sven Larsson

    2016-03-09 20:38 | Hej och tack för din kommentar! Vi ser inte att de faktorer som är relevanta för ett vikariat innan AT som kontroversiella. Goda medicinska kunskaper, skicklighet i att ta medicinska beslut och bedömningar, god social förmåga för bra patientkontakt, professionalism, etik, förmåga att handlägga patienter, förmåga att lära sig snabbt, att vara pålitlig, att jobba med sina kollegor, med mera. Detta är inte kontroversiellt och bedöms i många andra länder oftast redan vid antagning till läkarprogrammet. Det finns många sätt att bedöma dessa färdigheter, oftast genom en kombination av kunskapstest, patientfallövningar, och intervjuer.

    Jingcheng Zhao, Läkarstudent, Karolinska Institutet

    Jäv:

  • Det låter fint, men....

    2016-03-10 18:13 | De faktorer du räknar upp är i förstås i högsta grad relevanta och de man alltid försöker värdera. Men hur värdera dem och till vilket pris/ arbetsinsats - när det gäller t ex ett kortare ul-vik på 2-3 månader för en icke legitimerad läkare? Enligt min erfarenhet finns det f n inget annat tillförlitligt sätt att samlat värdera dessa egenskaper på än genom intervju, värdering av ev referenser och att vederbörande prövas genom en kortare tids (minst 2-3 månader) vikariat. En mer komplicerat och formaliserat värderingsförfarande torde inte ge något nämvärt ytterligare. Om det sedan gäller vikariat som kan leda till ST måsta man som arbetgivare, eftersom oerfarna underläkarvikarier innebär en betydande arbetsinsat för övriga kollegor, naturligtvis väga in sannolikheten för att vikarien kommer att stanna kvar för ev ST-tjänst. Annat vore förstås huvudlöst. Som arbetsgivare är man vanligen ute efter att göra tillräckligt bra och säkra rekryteringar, ev rättvisesynpunkter mellan olika sökanden kommer i den här situationen (till skillnad mot vid t ex antagningen till läkarutbildningen) nog rätt långt ner på listan. Och så ser det nog ut inom de flesta proffesioner överallt i världen. Välkommen ut i arbetslivet!

    Sven Larsson, leg läk, Hemma

    Jäv: Luttrad bedömare av korttidsvikarier

  • Viktig fråga för utbildnings- o sjukvårdsministrarna

    2016-03-11 11:36 | Det åligger ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, och minstern för sjukvård, Gabriel Wikström, att tillsammans se till att det finns tillräckligt med AT-platser runt landet så att alla kan börja sin AT direkt efter Läkarexamen. Tillgång och efterfrågan i balans.

    Antingen har vi AT, i vilket fall skall denna påbörjas direkt efter läkarexamen, eller också behövs AT inte, i vilket fall vi avskaffar den. Det senare förordrar EU men inte alla medlemsländer – t ex Sverige och Storbritannien – har accepterat. Patienter har rätt att skötas av vältränade läkare.

    Varför ni anser att ”ett matchningssystem skulle vara svårt att genomföra” är svårare att förstå. I fjol efterlyste jag i Dagens Medicin (no 23/15, sid 21) ett matchningssystem – "Det går att komma åt problemen med AT och ST" – och beskrev ett möjligt web-baserat system. En kommentator påtalade att ”så är det idag i Danmark, och det fungerar hur fint som helst!” Kör över Öresundsbron och lär!

    En annan kommentator ansåg att mitt förslag var en ”plan i bästa stalinistiska anda. Tack men nej tack.” Jag ser fram emot att någon framtida kommentator byter ut ett par bokstäver.

    För inte så länge sedan mönstrade Sverige 50.000 ynglingar varje år. Var man från storstäderna visste man att det en risk att man hamnade i Boden eller Arvidsjaur men det fanns knep för att öka chansen att få placering där man föredrog. Framlidne Olof Palme gjorde lumpen på ett husarregemente i Skövde. Husar, inte dragon, förvisso. Inte alla kan göra sin AT eller ST på Stureplan eller SoFo med sinn latte.

    När väl AT är fulbordad är det rimligt att man har möjligheten att vikariera på ett par jobb så man kan pröva på vilken specialisering skulle passa en.

    En klinikchef har mycket på sin tallrik. Om någon söker upp chefen, har med sig sitt CV och gör ett gott intryck, varför skall klinikchefen inte kunna anställa henne eller honom efter att ha inhämtat åsikter från annan personal på kliniken? Initiativförmåga är en merit. Den är värd guld i det verkligheten. Om alla känner sig bekväma och vitsord är goda, borde inte initiativ belönas? Det är också billigare och smidigare än att annonsera och hålla intervjuer. Den som har gjort AT har givetvis ex officio högre meriter än den som inte har gjort AT.

    Kort fattat vårt primära mål måste vara att arbeta för att få balans mellan antalet AT-platser och utexaminerad läkarstudenter. Vårt mål skall vara att läkare blir legitimerade så snart som möjligt efter läkarexamen. Sjukvården är till för patienterna; inte patienterna för sjukvårdarna. Skulle AT avskaffas flyttas flaskhalsen bara fram till ST.

    Lars Breimer, docent överläkare, Laboratoriemedicin USÖ

    Jäv: Skrivit i Dagens Medicin om matchningssytem för AT o ST

  • Re: Sven Larsson

    2016-03-11 13:21 | Du har helt rätt i att det finns få "tillförlitligt sätt att samlat värdera dessa egenskaper på än genom intervju, värdering av ev referenser och att vederbörande prövas genom en kortare tids (minst 2-3 månader) vikariat". Desvärre har vi och andra upplevt att det är oklart hur man ska komma till intervju, om det hålls en överhuvudtaget. Det är snarare så att många anställs direkt utan en öppen utlysning eller intervjuprocess för alla som är intresserade. Jag tror att vi håller med om hur det ska gå till, men vårt beskymmer är just att det inte händer.

    Jingcheng Zhao, Läkarstudent, Karolinska Institutet

    Jäv:

  • Re: Lars Breimer

    2016-03-11 13:24 | Vi håller med om att det är en balans mellan utexaminerade och AT-platser som vore det optimala. Dock har vi sett en väldigt långsam utveckling på detta; såvitt vi vet har det varit brist på AT-platser i över ett halvt decennium. Därför kräver vi att nuvarande system med underläkarvikariat bör vara transparent och meritokratiskt.

    Jingcheng Zhao, Läkarstudent, Karolinska Institutet

    Jäv:

  • Balans är absolut nödvändigt; "optimalt" räcker inte

    2016-03-11 14:36 | Ordalydelsen att ”en balans mellan utexaminerade och AT-platser som vore det optimala” ställer frågan på sin spets men belyser samtidigt det fundamentala problemet. Optimalt räcker inte därför så länge Sverige har kvar AT så måste vi ha balans mellan antalet AT-tjänster som erbjuds och de som behövs. Jämvikt är ett absolut krav och inte bara något optimalt. Mr Micawber beskrev problemet i ett nötskal*.

    Avtalet med sjukvårdsministern blir således att Läkarstudenterna binder sig att påbörja AT omedelbart efter Läkarexamen. Av praktiska skäl betyder det ju ett par veckors frist (start t ex 1a augusti och 1a februari). SYLF kan hålla i ett matchningssystem för hela landet. Jag skisserade ett i Dagens Medicin ifjol men det tycks finnas modeller i utlandet som kan studeras och ligga till grund för ett system anpassat för svenska behov.

    All offentlig makt utgår från folket och det är folket som behöver läkare och sjukvård. Det som krävs är en politisk lösning. Om det gick att mönstra 50,000 bassar för inte så länge sedan borde AT-frågan vara lättlöst för våra folkvalda.

    *) Charles Dickens karaktär Mr Micawber sade ungf så här i svensk översättning: – ”Inkomst ett pund. Utgifter 19 shillings och 6 pence. Resultat: lycka. Inkomst ett pund. Utgifter 20 shillings och 6 pence. Resultat: misär!”

    Lars Breimer, docent överläkare, Laboratoriemedicin USÖ

    Jäv: se tidigare inlägg

  • Re Lars Breimer

    2016-03-11 17:09 | Tack igen för din kommentar. Jag tror att vi är väldigt överens. Anledningen till att vi trodde det skulle vara svårt att genomföra är för att det skulle kräva ett matchmaking system som fungerar för alla nyexaminerade (hur ska de prioriteras när vi inte har betyg, etc), samt tillfälligt kunna tillgodose de 'ackumulerade' nyexaminerade som fortfarande väntar på AT under övergångsperioden. Dessutom skulle det kräva ett större antal AT-platser för att systemet skulle fungera. Vi ser positivt på ett sådant system, precis som du säger att det i Danmark och USA verkar fungera väldigt bra. Dock menar vi bara att utav de förslagen som vi kom fram tilll var detta en sådan som skulle kräva större förändringar (som kommer ta tid).

    Jingcheng Zhao, Läkarstudent, Karolinska Institutet

    Jäv:

  • Vad är en merit?

    2016-03-14 10:53 | Det skulle vara intressant att lära vad kollegan Jingcheng Zhao anser vara attribut som skall räknas som merit när man söker ett underläkarvikariat?

    Om någon kommer in på läkarutbildningen efter att ha disputerat, skall den avhandlingen få räknas som merit för ett underläkarvikariat? Det skulle missgynna den som gått direkt till läkarutbildningen från gymnasiet. Det finns en fördel för samhället att läkare är yrkesverksamma så länge som möjligt och går sina hundår när de är unga.

    Om någon åker skidor på internationell toppnivå medan hon studerar, såsom t ex Astrid Uhrenholdt Jacobsen och Tord Asle Gjerdalen i Norge, är det en merit? Sammalunda systrarna Brun-Lie – Celine har lagt av med längskidåkningen sedan hon blev färdig civilingenjör medan hennes lillasyster Thekla ägnar sig åt skidskytte medan hon läser, också till civilingenjör.

    En möjlighet vore att införa en i våra svenska lärosäten gemensam examen i alla kliniska ämnen på slutet av läkarutbildningen, och att resultaten i en dylik mastodontexamen låg till grund för det första underläkarvikariatet.

    Lars Breimer, docent överläkare, Laboratoriemedicin USÖ

    Jäv: v g se tidigare kommentar

  • Re: Lars Breimer

    2016-03-14 11:40 | Tack igen för din kommentar. Vi svarade Sven Larsson ovan angående de kriterier vi tyckte skulle vara mest relevanta. Självklart behövs det en mer ordentlig diskussion om kriterier vid införandet av ett meritokratiskt system. Vårt största beskymmer är att ett meritokratiskt system inte finns. Om det fanns så skulle vedertagna kriterier funnits idag och denna diskussion varit överflödig.

    Jingcheng Zhao, Läkarstudent, Karolinska Institutet

    Jäv:

  • AT är förlegat och ineffektivt

    2016-03-14 21:10 | AT är ett gissel. Att få arbeta självständigt som sk "icke legitimerad läkare", ett begrepp som bara finns i Sverige är en patientfara. Givet en krävande teoretisk läkarutbildning med varierande och utmanande praktiktjänstgöringar som student under supervision behövs AT inte! Man måste ställa mycket hårdare krav under universitetsåren. Det gillar inte svenskar som vill ha det lugnare med mindre arbetsbördor. Därför försvarar man AT vilket är en utdragen period där man knappast arbetar ihjäl sig med mycket sociala aktiviteter. Därav den dåliga arbetsmoralen och den välkända ineffektiviteten i svensk sjukvård. Att flera utländska nyexaminerade läkare som börjat arbeta direkt i Sverige har brister beror på att de söker sig till Sverige just pga att de tillhör den lägsta kategorin (ofta även specialister)som inte platsar i sina egna eller andra länder i Europa. I princip hela Västeuropa och givetvis i USA finns ingen AT utan man får sin licence efter universitetet. Även i UK erhåller de sin medical licence efter totalt 6 år efter det första Foundation year.

    André Vesale, Médecin, Privé

    Jäv:

  • Kriterier inte bättre än nepotism

    2016-03-15 08:19 | Angående diskussionen ovan om villa meriter som ska räknas vid underläkarvik. Varför inte bara gå på vem som kommit längst i sin utbildning? Rimligtvis bör den som tagit examen vara ngt mer erfaren än den som precis gått ut termin 9, oavsett övrig form av (arbetslivs-)erfarenhet. Vid lika lång utbildning lottas platserna. Detta skulle innebära minimalt med arbete för schemaläggaren/klinikchefen och vara mer rättvist än dagens system byggt på kontakter. God medicinsk förmåga får man hoppas att alla med godkända kurser har. Då behöver inte heller hänsyn tas till godtyckliga mått som lämplighet eller "förmåga att handlägga patienter", saker som spelar mindre roll för ett första underläkarvik och färdigheter som man förhoppningsvis lär sig under dessa. Kanske ett system liknande kommunernas feriejobbsverksamhet, där man inte söker en specifik specialitet utan blir tilldelad en enligt ovanstående fördelningsprincip?

    Simon Larsson, ST-läkare, med dr, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

    Jäv:

  • Engelsk AT alltid 1 år, André Vesale + en framtid där ST-läkare själva får betala för sin utbildning

    2016-03-16 16:17 | Storbritannien har alltid tillämpat en AT på 1 år.

    Det som skiljer sig från 35-40 år sedan, då dessa tjänster kallades ”House Officer” eller ”housejobs” på slang, var att på den gamla goda tiden jobbade man 88-92 timmar i veckan. Det gör man inte idag, som väl är. På den tiden var det 6 mån kirurgi och 6 mån medicin, som gällde, medan nu är det 3 x 4 månader som är standard.

    Det troliga är väl att Sverige och Storbritannien blir tvungna att böja knä inför EU:s krav att allt skall reduceras till minsta gemensamma nämnare. I stället blir det väl ett naturligt urval att man inte blir antagen till en ST-utbildning utan en gedigen erfarenhet. Hur man skaffar sig den blir en intressant fråga.

    För 6 år sedan belyste jag, Göran Linde och andra i Läkartidningen att Sverige går mot ett överskott på läkare. Det säger sig självt att i en överskottsmarknad inte bara sjunker priset – dvs läkarlönerna – utan det går också inte att sälja hela produktionen – dvs arbetslöshet. Det finns inget krav att samhället ordnar tillräckligt med arbetstillfällen för alla som avlägger Läkarexamen. Däremot kommer arbetsgivarna att utnyttja marknaden att hålla lönerna nere. Detta ses redan på lönenivån för AT-tjänsterna.

    En framtidsvision är att ST-läkare får betala för nöjet att gå sin ST-utbildning!

    Lars Breimer, docent överläkare, Laboratoriemedicin USÖ

    Jäv: se tidigare kommentarer

Kommentera

Kommentera

Liraglutid minskade mortalitet i grupp
av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

bild

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. () 27 JUL 2016

Annons Annons
bild

»Hitintills förskonad från allvarlig sjukdom utanför mitt professionella liv blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. () 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

bild

Kvinnor med urinvägsinfektion
i barndomen
följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (1 kommentar) 26 JUL 2016

bild

Läkarförbundet för tredje året på Pridefestivalen i Stockholm

Nyheter | Fem frågor till Jonas Ålebring, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse, som på torsdag är moderator för ett seminarium som Läkarförbundet arrangerar under Prideveckan i Stockholm. () 26 JUL 2016

Fler hiv-test vid möte öga mot öga

Nyheter | Gratis kondomer, prat med en informatör på en festival eller annan mötesplats och vetskap om att det går att testa sig med kort varsel ökar motivationen att göra ett hiv-test, enligt en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten. Förebyggande information på nätet eller i broschyrer har inte samma effekt. () 26 JUL 2016

bild

Första fallet i Europa av zika-
virusrelaterad mikrocefali

Nyheter | En spansk kvinna som blivit infekterad av zikavirus utomlands har fött ett barn som uppges lida av mikrocefali. Det är det första fallet i Europa, rapporterar BBC. () 26 JUL 2016

bild

Samtal i grupp
kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

Inspektion visade på brister i arbetsmiljö på Mälarsjukhuset

Nyheter | Arbetsmiljöverket pekar på en rad brister i arbetsmiljön vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna som man menar måste åtgärdas.Bland annat handlar det om bristande hantering av tillbud. () 26 JUL 2016

Prognosen sämre för rökare med aromatashämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

»Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. (4 kommentarer) 25 JUL 2016

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. (3 kommentarer) 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Nya rön | Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. () 25 JUL 2016