Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DUHM Läkartidningen 06/2016
Lakartidningen.se 2016-02-08

Vilken ledarstil krävs i vården?

Svensk sjukvård måste få fram ledare som är förebilder och inspirationskällor för personalen, och som kan säga ifrån när patientsäkerhet eller grundläggande etiska värderingar hotas.

Jan Halldin
leg läkare, med dr, Danderyd
jan.halldin@gmail.com

Svenska sjukvårdspolitiker har sedan 1990-talet haft som mål att hälso- och sjukvården ska styras av marknadsekonomiska principer. Sjukvårdens chefer, ofta läkare, har fogat sig, varvid medicinska och etiska värderingar fått stå tillbaka för ekonomiska effektivitetskrav. Det finns därför hos läkare ett motstånd att gå över i en chefsroll, vilket ur ett etiskt perspektiv inte är acceptabelt [1].

Under mina år (1987–1996) som klinikchef och överläkare vid Beroendekliniken på Danderyds sjukhus infördes nya ekonomiska styrsystem. Tidigare hade vårdprofessionerna haft ett avgörande inflytande på vårdens inriktning. Sjukvårdsadministratörer och politiker tog över, och patienterna blev kunder.  

Under 1990-talet skrev jag kritiska artiklar i dagspress om marknadsstyrningen av vården, vilket inte alltid sågs med blida ögon av ledande sjukvårdspolitiker. I mitt sjukvårdsområde lades fram förslag på chefspolicydokument med lojalitetskrav som kunde hota yttrandefriheten. Sådana krav fanns kvar i chefskontrakt på Karolinska sjukhuset så sent som 2006 [2]. En tilltagande tystnad i debatten bredde ut sig bland vårdanställda. Andra händelser, exempelvis den oacceptabla behandlingen från rättsvårdande myndigheter, chefer och läkarkollegor av narkosläkaren i Astrid Lindgren-fallet, har säkerligen spätt på denna tystnad [3].

Vårdvalsreformen infördes i svensk primärvård från 2007. Riksrevisionen konstaterar i en rapport från 2014 att vårdutnyttjandet blivit mer ojämlikt, att många besökare med lätta och lindriga besvär har tillkommit och att de sjukaste gör färre läkarbesök [4] – förhållanden som strider mot hälso- och sjukvårdslagen.

Vårdpersonalen har i denna ensidiga ekonomistyrning främst fått ägna sig åt att med datorns hjälp räkna »pinnar« och fylla i kontroll- och utvärderingsformulär.

Arbetsmiljön har påverkats. En jämförelse mellan två slumpmässiga urval 1992 respektive 2010 rörande svenska läkares arbetsmiljö visar påtagliga försämringar [5].

Antalet specialistläkare per 100 000 invånare i allmänmedicin respektive psykiatri bedöms minska med 32 respektive 28 procent åren 2008–2025 [6]. Enkäter visar att en tredjedel av AT- och ST-läkare funderar på att byta yrke på grund av arbetssituationen [1].

Att Sverige intar bottenplatsen beträffande antalet årliga patientbesök per läkare trots att vi tillhör de OECD-länder som har flest praktiserande läkare per tusen invånare [7] är inte så förvånande.

Finns det exempel på bra ledarskap i vården? I tidningen Sjukhusläkaren (4/2015) [8] intervjuas Per Bleikelia, högste chef på Ringerike sjukhus i Norge. Han har fått pris för sitt ledarskap [8, 9]. På tre år lyckades han vända en ekonomi i obalans till ett överskott.

De flesta av en sjukhusdirektörs uppgifter har Bleikelia delegerat till avdelningsläkarna. Han vill bidra till en bättre arbetsmiljö och säger att det värsta som finns är att ge anställda munkavel. En gång per månad gås ekonomin igenom. »Jag vill skapa en kultur där vi pratar om patienter med varandra – inte pengar« [8].

Per Bleikelia fick insikt om vad som är viktigt inom vården när han själv blev allvarligt sjuk. »Någon sjukhusdirektör fanns aldrig i mina tankar då – det var min läkare jag ville träffa och jag möttes av en oerhörd professionalitet« [8].  

För drygt ett år sedan besökte jag Fornhöjdens privata vårdcentrum (vårdcentral) i Södertälje. Jag träffade verksamhetschefen Lennart Mossberg [10]. Trots väsentliga skillnader i att vara chef på ett norskt sjukhus och en svensk vårdcentral finns det grundläggande likheter i ledarskapet. Arbetsglädjen hos dessa två ledare går heller inte att ta miste på – något som smittat av sig på personalen.

Några centrala riktmärken för sjukvårdens ledarskap är:

  • Sätt patientverksamheten i fokus.
  • Följ den etiska plattformen med människovärdesprincipen (vård på lika villkor), solidaritetsprincipen (den med störst behov ska ges företräde i vården) och kostnadseffektivitetsprincipen, där kostnadsöverväganden först görs när de två första principerna använts.
  • Satsa på vårdpersonalen och deras arbetsmiljö.
  • Stärk tilliten och arbetsglädjen i vården.
  • Värna om yttrandefriheten för alla anställda.

Svensk sjukvård måste få fram ledare som är förebilder och inspiratörer för personalen i deras vård- och behandlingsarbete. När medicinska och etiska värderingar, patientsäkerhet, arbetsmiljö eller yttrandefrihet hotas är det en plikt för vårdchefer på olika nivåer att visa civilkurage och säga ifrån även om chefskapet riskeras.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. En värdefull vård – en hälso- och sjukvård med människan i centrum. Stockholm: Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp En värdefull vård; 2015.
  2. Halldin J. Orwells »1984« i svensk sjukvård? Läkartidningen. 2006;103:773-4.
  3. Halldin J. Varför var kollegorna tysta i Astrid Lindgren-fallet? 2014;111:CRYI.
  4. Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? Stockholm: Riksrevisionen; 2014. RIR 2014:22. 
  5. Bejerot E, Aronsson G, Hasselbladh H, et al. Läkarkåren en profession med allt mindre stöd och inflytande. Enkätstudie om svenska läkares arbetsmiljö 1992 och 2010. Läkartidningen. 2011;108:2652-6.
  6. Nationella planeringsstödet 2013 – tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013.
  7. Health at a glance 2015: OECD indicators. Paris: OECD Publishing; 2015.
  8. Lindgren M. Per Bleikelia. »Ansvarig tillrättaläggare« som älskas av alla för sin unika ledarstil. Sjukhusläkaren. 2015;(4):6-8.  
  9. Lindgren M. Chefen som vägrar kalla sig chef fick Sjukhusläkarens Think different-pris. Sjukhusläkaren. 2015;(7):34.
  10. Halldin J. Apropå! Konsten att driva privat vård i ett utsatt bostadsområde. »Med själva verksamheten i centrum«. Läkartidningen. 2015;112:DCUR.

Kommentarer (3)

  • Vilken bra artikel!

    2016-02-08 18:14 | Tack, Jan Halldin, för en lysande artikel! En föredömlig sammanfattning av utveckligen och vad som utmärker en bra vård och chef. Din artikel kommer också i exakt rätt tidpunkt, för det som uppdagats på KI och KS handlar i mångt och mycket om detta. Vården har tappat den etiska kompassen. Tack än en gång.

    Sven Román, Barn och ungdomspsykiater, BUP Mora

    Jäv:

  • Vilken ledarstil krävs i vården

    2016-02-09 07:42 | När man vill ha patienten i fokus blir det inte acceptabelt. Vi läkare kan inte jobba fritt efter pat säkerhet eller etik. Allt som styr är pengar. Du får inte göra ditt jobb som det ska göras. Vi sitter i ett dilemma. Som allmänspecialist tycker jag att det är mycket okontrollerbart med den regelboken och avtal som landstinget kräver för att kunna ta hand som sina Pat (Kunder!)

    Karima Karima, Allmänläkare, Solna

    Jäv:

  • Tack för ditt civilkurage!!!!

    2016-02-10 23:23 | Moralisk resning,empati och samvete har tyvärr kommit att bli exklusionskriterier för att få och behålla en chefsposition i den svenska sjukvårdsapparaten.Hippokrates skulle två sina händer !!!!!!

    Marika Hedman, specialist i allmänmedicin, ej verksam inom primärvården

    Jäv: läkare,specialist i allmänmedicin,humanist,polyglott,intellektuell,världsmedborgare

Kommentera

Kommentera

Läkare får minuter för besvärlig konsultation

Nyheter | The British Medical Association, BMA, varnar för att allmänläkarnas situation är ohållbar och leder till att patientsäkerheten hotas. () 30 AUG 2016

Rekommenderat blodtrycksmål vid typ 2-diabetes bör ifrågasättas

Nya rön | En mer intensiv blodtrycksbehandling vid diabetes än i nuvarande rekommendationer skulle ge ytterligare skydd mot allvarliga hjärt–kärlhändelser, visar resultaten i en ny svensk studie. () 30 AUG 2016

Annons Annons
bild

Migrän ligger bakom stor del
av den ökande sjukfrånvaron
Viktigt att kunskapen om migränsjukdomen ökar

Debatt | Kunskapen om migrän utan huvudvärk måste fördjupas så att man i tid kan sätta in profylaktisk behandling och preventiva åtgärder, skriver Håkan Enbom och Inga Malcus Enbom. () 30 AUG 2016

Vakt på akuten kan bli väktare

Nyheter | Väktare kan komma att ersätta ordningsvakter på akuten i Malmö. Tanken är att det ska ge färre konflikter, skriver Sydsvenskan. () 30 AUG 2016

Kostsamt avtal avslutas i förtid

Nyheter | Stockholms läns landstings avtal med leverantören Onemed upphör i förtid efter det att kostnaderna för förbrukningshjälpmedel skenat. Avtalsslutet innebär nu ett takpris på 450 miljoner kronor per år till dess att avtalet upphör 2018. () 30 AUG 2016

bild

Om vårt släktes upptäckter och utveckling framåt

Recension | Inte minst för läkare är boken om människosläktets upptäckter och utveckling intressant, framhåller Läkartidningens anmälare Torgny Svenberg, professor emeritus, kirurgi. () 30 AUG 2016

Flera läkare missade diagnos
– IVO pekar på kunskapsbrist

Patientsäkerhet | Flera av varandra oberoende läkare missade temporalisarterit (TA) hos en patient, vilket ledde till att patienten förlorade synen på ena ögat. I sin kritik menar IVO att det tyder på »generell brist på kunskap om TA« inom sjukvårdsorganisationen. (2 kommentarer) 29 AUG 2016

Två inriktningar på förslag
för arbetet med jämlik hälsa

Nyheter | Kommissionen för jämlik hälsa har i uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att minska hälsoklyftorna i samhället. I sitt första delbetänkande, som lämnas till statsrådet Gabriel Wikström i dag, har den identifierat två inriktningar av förslag som kan åstadkomma detta. () 29 AUG 2016

bild

Läkarförbundet har läst »Effektiv vård« – men har inte förstått

Debatt | Läkarförbundets ordförande drar helt fel slutsatser av en statlig utredning. Det finns resurser till primärvården, men de måste omfördelas från sjukhusvården, skriver läkaren Håkan Borg. (2 kommentarer) 29 AUG 2016

bild

Läkarförbundet i replik till Håkan Borg: »Vi har läst, för-
stått och deltagit som experter i utredningen«

Debatt | Läkarförbundet är den aktör som mest enträget driver en stärkt primärvård till hela befolkningen, skriver Heidi Stensmyren, Karin Båtelson och Ove Andersson i en replik till Håkan Borg. () 29 AUG 2016

Skenande kostnader för förbrukningsvaror i SLL

Nyheter | Kostnaderna för förbrukningsmaterial inom vården i Stockholms läns landsting skenar. Efter ett år uppgår de till nästan hela beloppet för femårsperioden. Det rapporterar SVT. () 29 AUG 2016

Kliniker brister vid bältning

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har nyligen konstaterat brister vid tre psykiatriska kliniker i ärenden som rör fastspänning med bälte. I ett fall spändes patienten fast i drygt åtta dygn utan att förnyade bedömningar gjordes inom gränsen på fyra timmar. () 26 AUG 2016

Nya råd ska förebygga kikhosta

Nyheter | Tre nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten till hälso- och sjukvården ska stärka åtgärderna mot kikhosta och förebygga svåra fall bland spädbarn. () 26 AUG 2016

Ny plan mot narkotikadödlighet

Nyheter | Socialstyrelsen ska föreslå en åtgärdsplan med inriktning att motverka narkotikarelaterad dödlighet. () 26 AUG 2016

Kalcium kan öka risk för demens

Nya rön | Kvinnor som behandlades med kalciumtillskott hade dubbelt så hög risk att utveckla demens, jämfört med kvinnor som inte tog kalciumtillskott, enligt en studie i Neurology. (1 kommentar) 26 AUG 2016

Missbruk, arbete, övergrepp – och vård – i »en av årets viktigaste böcker«

Recension | Novellsamlingen »Handbok för städerskor« är sjukvårdsaktuell skönlitteratur även i Sverige, trots att berättelserna utspelar sig i Amerika ett antal år tillbaka i tiden. Påpekar recensenten. () 26 AUG 2016

Jobb i fokus

127 lediga jobb på

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons