Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DUHM Läkartidningen 06/2016
Lakartidningen.se 2016-02-08

Vilken ledarstil krävs i vården?

Svensk sjukvård måste få fram ledare som är förebilder och inspirationskällor för personalen, och som kan säga ifrån när patientsäkerhet eller grundläggande etiska värderingar hotas.

Jan Halldin
leg läkare, med dr, Danderyd
jan.halldin@gmail.com

Svenska sjukvårdspolitiker har sedan 1990-talet haft som mål att hälso- och sjukvården ska styras av marknadsekonomiska principer. Sjukvårdens chefer, ofta läkare, har fogat sig, varvid medicinska och etiska värderingar fått stå tillbaka för ekonomiska effektivitetskrav. Det finns därför hos läkare ett motstånd att gå över i en chefsroll, vilket ur ett etiskt perspektiv inte är acceptabelt [1].

Under mina år (1987–1996) som klinikchef och överläkare vid Beroendekliniken på Danderyds sjukhus infördes nya ekonomiska styrsystem. Tidigare hade vårdprofessionerna haft ett avgörande inflytande på vårdens inriktning. Sjukvårdsadministratörer och politiker tog över, och patienterna blev kunder.  

Under 1990-talet skrev jag kritiska artiklar i dagspress om marknadsstyrningen av vården, vilket inte alltid sågs med blida ögon av ledande sjukvårdspolitiker. I mitt sjukvårdsområde lades fram förslag på chefspolicydokument med lojalitetskrav som kunde hota yttrandefriheten. Sådana krav fanns kvar i chefskontrakt på Karolinska sjukhuset så sent som 2006 [2]. En tilltagande tystnad i debatten bredde ut sig bland vårdanställda. Andra händelser, exempelvis den oacceptabla behandlingen från rättsvårdande myndigheter, chefer och läkarkollegor av narkosläkaren i Astrid Lindgren-fallet, har säkerligen spätt på denna tystnad [3].

Vårdvalsreformen infördes i svensk primärvård från 2007. Riksrevisionen konstaterar i en rapport från 2014 att vårdutnyttjandet blivit mer ojämlikt, att många besökare med lätta och lindriga besvär har tillkommit och att de sjukaste gör färre läkarbesök [4] – förhållanden som strider mot hälso- och sjukvårdslagen.

Vårdpersonalen har i denna ensidiga ekonomistyrning främst fått ägna sig åt att med datorns hjälp räkna »pinnar« och fylla i kontroll- och utvärderingsformulär.

Arbetsmiljön har påverkats. En jämförelse mellan två slumpmässiga urval 1992 respektive 2010 rörande svenska läkares arbetsmiljö visar påtagliga försämringar [5].

Antalet specialistläkare per 100 000 invånare i allmänmedicin respektive psykiatri bedöms minska med 32 respektive 28 procent åren 2008–2025 [6]. Enkäter visar att en tredjedel av AT- och ST-läkare funderar på att byta yrke på grund av arbetssituationen [1].

Att Sverige intar bottenplatsen beträffande antalet årliga patientbesök per läkare trots att vi tillhör de OECD-länder som har flest praktiserande läkare per tusen invånare [7] är inte så förvånande.

Finns det exempel på bra ledarskap i vården? I tidningen Sjukhusläkaren (4/2015) [8] intervjuas Per Bleikelia, högste chef på Ringerike sjukhus i Norge. Han har fått pris för sitt ledarskap [8, 9]. På tre år lyckades han vända en ekonomi i obalans till ett överskott.

De flesta av en sjukhusdirektörs uppgifter har Bleikelia delegerat till avdelningsläkarna. Han vill bidra till en bättre arbetsmiljö och säger att det värsta som finns är att ge anställda munkavel. En gång per månad gås ekonomin igenom. »Jag vill skapa en kultur där vi pratar om patienter med varandra – inte pengar« [8].

Per Bleikelia fick insikt om vad som är viktigt inom vården när han själv blev allvarligt sjuk. »Någon sjukhusdirektör fanns aldrig i mina tankar då – det var min läkare jag ville träffa och jag möttes av en oerhörd professionalitet« [8].  

För drygt ett år sedan besökte jag Fornhöjdens privata vårdcentrum (vårdcentral) i Södertälje. Jag träffade verksamhetschefen Lennart Mossberg [10]. Trots väsentliga skillnader i att vara chef på ett norskt sjukhus och en svensk vårdcentral finns det grundläggande likheter i ledarskapet. Arbetsglädjen hos dessa två ledare går heller inte att ta miste på – något som smittat av sig på personalen.

Några centrala riktmärken för sjukvårdens ledarskap är:

  • Sätt patientverksamheten i fokus.
  • Följ den etiska plattformen med människovärdesprincipen (vård på lika villkor), solidaritetsprincipen (den med störst behov ska ges företräde i vården) och kostnadseffektivitetsprincipen, där kostnadsöverväganden först görs när de två första principerna använts.
  • Satsa på vårdpersonalen och deras arbetsmiljö.
  • Stärk tilliten och arbetsglädjen i vården.
  • Värna om yttrandefriheten för alla anställda.

Svensk sjukvård måste få fram ledare som är förebilder och inspiratörer för personalen i deras vård- och behandlingsarbete. När medicinska och etiska värderingar, patientsäkerhet, arbetsmiljö eller yttrandefrihet hotas är det en plikt för vårdchefer på olika nivåer att visa civilkurage och säga ifrån även om chefskapet riskeras.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. En värdefull vård – en hälso- och sjukvård med människan i centrum. Stockholm: Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp En värdefull vård; 2015.
  2. Halldin J. Orwells »1984« i svensk sjukvård? Läkartidningen. 2006;103:773-4.
  3. Halldin J. Varför var kollegorna tysta i Astrid Lindgren-fallet? 2014;111:CRYI.
  4. Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? Stockholm: Riksrevisionen; 2014. RIR 2014:22. 
  5. Bejerot E, Aronsson G, Hasselbladh H, et al. Läkarkåren en profession med allt mindre stöd och inflytande. Enkätstudie om svenska läkares arbetsmiljö 1992 och 2010. Läkartidningen. 2011;108:2652-6.
  6. Nationella planeringsstödet 2013 – tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013.
  7. Health at a glance 2015: OECD indicators. Paris: OECD Publishing; 2015.
  8. Lindgren M. Per Bleikelia. »Ansvarig tillrättaläggare« som älskas av alla för sin unika ledarstil. Sjukhusläkaren. 2015;(4):6-8.  
  9. Lindgren M. Chefen som vägrar kalla sig chef fick Sjukhusläkarens Think different-pris. Sjukhusläkaren. 2015;(7):34.
  10. Halldin J. Apropå! Konsten att driva privat vård i ett utsatt bostadsområde. »Med själva verksamheten i centrum«. Läkartidningen. 2015;112:DCUR.

Kommentarer (3)

  • Vilken bra artikel!

    2016-02-08 18:14 | Tack, Jan Halldin, för en lysande artikel! En föredömlig sammanfattning av utveckligen och vad som utmärker en bra vård och chef. Din artikel kommer också i exakt rätt tidpunkt, för det som uppdagats på KI och KS handlar i mångt och mycket om detta. Vården har tappat den etiska kompassen. Tack än en gång.

    Sven Román, Barn och ungdomspsykiater, BUP Mora

    Jäv:

  • Vilken ledarstil krävs i vården

    2016-02-09 07:42 | När man vill ha patienten i fokus blir det inte acceptabelt. Vi läkare kan inte jobba fritt efter pat säkerhet eller etik. Allt som styr är pengar. Du får inte göra ditt jobb som det ska göras. Vi sitter i ett dilemma. Som allmänspecialist tycker jag att det är mycket okontrollerbart med den regelboken och avtal som landstinget kräver för att kunna ta hand som sina Pat (Kunder!)

    Karima Karima, Allmänläkare, Solna

    Jäv:

  • Tack för ditt civilkurage!!!!

    2016-02-10 23:23 | Moralisk resning,empati och samvete har tyvärr kommit att bli exklusionskriterier för att få och behålla en chefsposition i den svenska sjukvårdsapparaten.Hippokrates skulle två sina händer !!!!!!

    Marika Hedman, specialist i allmänmedicin, ej verksam inom primärvården

    Jäv: läkare,specialist i allmänmedicin,humanist,polyglott,intellektuell,världsmedborgare

Kommentera

Kommentera

Folkhälsomyndigheten ska studera sexvanor

Nyheter | Svenskarnas sexvanor ska kartläggas för att förbättra förutsättningarna för ett effektivt folkhälsoarbete. Det meddelade regeringen i dag. () 29 JUL 2016

Myndigheter ska hitta former för samverkan om bemanning

Nyheter | Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet ska på uppdrag av regeringen föreslå hur utbildningsväsendet och vårdens olika aktörer ska samverka för att trygga kompetensförsörjningen i vården. () 29 JUL 2016

Annons Annons
bild

Baljväxt orsakar förgiftning med antikolinergt syndrom

Fallbeskrivning | En tidigare frisk man inkom med misstänkt stroke till Skånes universitetssjukhus i Malmö. Patienten visade sig ha ätit av dåligt preparerade lupinfrön och hade symtom överensstämmande med ett antikolinergt syndrom.  () 29 JUL 2016

Behovet av introduktion till ST utreds som del i läkarutbildning

Nyheter | Professor Jens Schollin ska på regeringens uppdrag analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion innan läkares specialiseringstjänstgöring. Något som välkomnas av Läkarförbundet. (2 kommentarer) 28 JUL 2016

bild

Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Nyheter | Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«. (2 kommentarer) 28 JUL 2016

Tre substanser narkotikaklassas

Nyheter | Tiletamin, som liknar ketamin, samt bensodiazepinerna Nifoxipam och 3-hydroxifenazepam klassas som narkotika från och med den 6 september. Det beslutade regeringen i dag, efter rekommendation från Läkemedelsverket. () 28 JUL 2016

bild

Läkaren Gunhild Stordalen bland de mest lyssnade sommarpratarna

Nyheter | Av årets sommarpratare hittills är det läkaren och miljöaktivisten Gunhild Stordalen som har fått flest lyssnare via efterhandslyssning på webben, enligt Sveriges radios mätning. () 28 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

bild

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (3 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

Kvinnor med urinvägsinfektion i barndomen följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (2 kommentarer) 26 JUL 2016

Läkarförbundet för tredje året på Pridefestivalen i Stockholm

Nyheter | Fem frågor till Jonas Ålebring, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse, som på torsdag är moderator för ett seminarium som Läkarförbundet arrangerar under Prideveckan i Stockholm. () 26 JUL 2016

Fler hiv-test vid möte öga mot öga

Nyheter | Gratis kondomer, prat med en informatör på en festival eller annan mötesplats och vetskap om att det går att testa sig med kort varsel ökar motivationen att göra ett hiv-test, enligt en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten. Förebyggande information på nätet eller i broschyrer har inte samma effekt. () 26 JUL 2016