Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DWHL Lakartidningen.se 2016-02-19

Skambelägg inte alkoholproblem

Sven Wåhlin, specialist i allmänmedicin, överläkare
sven.wahlin@sll.se

Sara Wallhed Finn, leg psykolog

Sven Andréasson, professor i socialmedicin, överläkare; samtliga Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm

I LT 51–52/1999 hade tidningens referenter röstat fram 1900-talets största medicinska genombrott [1]. Högt på listan kom en patient- och personcentrerad vård. Detta har sedan 1970-talet genomsyrat lagstiftning och dagligt vårdarbete. På beroendeområdet speglar språkbruket dock alltför ofta en paternalistisk och stigmatiserande syn som gör att många med alkoholproblem drar sig för att söka hjälp eller är ovilliga att berätta om sina dryckesvanor [2].

Termen »alkoholist« myntades av Magnus Huss 1849 och definierades av WHO 1952, men utrangerades 1979. Termen kan fylla en funktion till exempel för den som själv identifierar sig som nykter alkoholist, men inom vården bör vi undvika den. »Missbruk« var en diagnos i DSM-IV, men har utrangerats i DSM-5, och är inte heller en diagnos i ICD-10. Däremot förekommer termen i flera lagar. Inom hälso- och sjukvården kan vi dock välja att inte använda den.

Den som har problem vill ha hjälp, men om man tror att bra hjälp saknas och är rädd för att bli stämplad som »missbrukare« och/eller nedlåtande betraktad håller man tyst. Detta bör inte betraktas som ljugande eller förnekande, utan snarare som ett misslyckande att skapa en förtroendefull relation.

Har man alkoholproblem vet man det redan själv och vill inte att någon utomstående upptäcker eller avslöjar ens tillkortakommanden. En personcentrerad vård innebär att vi talar om en person med alkoholberoende, inte en »alkoholist«.

»Alkoholberoende« är en kriteriediagnos från ICD-10. Om tre av sex kriterier är uppfyllda föreligger alkoholberoende. »Skadligt bruk« är också en ICD-10-diagnos som kan användas om det uppstått fysisk eller psykisk skada på grund av alkohol (exempelvis hypertoni eller depression).

Begreppet »riskbruk« är ett stöd för bedömning av dryckesmängder och innebär en konsumtionsmängd som väsentligen ökar risken för sjukdom eller skada [3]. Gränsen för riskbruk grundar sig på epidemiologiska utvärderingar och den individuella reaktionen på alkohol skiljer sig stort. Vad som är stor eller lagom mängd alkohol är starkt kulturellt betingat och tyckanden bör undvikas.

»Alkoholproblem« är en ospecifik term som kan användas då patienten upplever problem och vi inte kan specificera närmare med begreppen ovan. Även om man skäms och inte vill att ens svagheter upptäcks vill individen oftast bli uppmärksammad på förhållanden som kan ha bidragit till sjukdom, eller som försvårar behandling. Förtroende, goda samtal, screening etc är metoderna [4].

Redaktörerna för i princip samtliga internationella tidskrifter på beroendeområdet rekommenderar i ett konsensusuttalande att stigmatiserande terminologi bör undvikas [5]. Stigmatiserande termer påverkar både perception och beteende [6-8]. Exempelvis använder kliniker mer bestraffande metoder om »abuse« används i stället för »substance use disorders« [9].

Implementering kan ta tid, men vi hoppas att även Läkartidningen vill verka för att en stigmatiserande terminologi undviks i tidningen.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Karlsson Y. Penicillinet och DNA-strukturen 1900-talets viktigaste upptäckter. Läkartidningen. 1999;96:5734-6.
  2. Wallhed Finn S, Bakshi AS, Andréasson S. Alcohol consumption, dependence and treatment barriers. Subst Use Misuse. 2014;49(6):762-9.
  3. Andréasson S, Allebeck P (redaktörer). Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2005.
  4. Wåhlin S. Alkohol – en fråga för oss i vården. Lund: Studentlitteratur; 2015.
  5. International Society of Addiction Journal Editors (ISAJE). Addiction terminology statement. 3 nov 2015.
  6. Broyles LM, Binswanger IA, Jenkins JA, et al. Confronting inadvertent stigma and pejorative language in addiction scholarship: a recognition and response. Subst Abuse. 2014;35:217-21.
  7. Kelly JF, Wakeman SE, Saitz R. Stop talking 'dirty': Clinicians, language, and quality of care for the leading cause of preventable death in the United States. Am J Med. 2015;128:8-9.
  8. Kelly JF, Dow SJ, Westerhoff C. Does our choice of substance-related terms influence perceptions of treatment need? An empirical investigation with two commonly used terms. J Drug Issues. 2010;40:805-18.
  9. Kelly JF, Westerhoff CM. Does it matter how we refer to individuals with substance-related problems? A randomized study with two commonly used terms. Int J Drug Policy. 2010;21:202-7.

Kommentarer (2)

  • Översättning?

    2016-02-19 17:58 | Hur ska man översätta "substance use disorder" till svenska i en term som kan användas i det kliniska mötet med patienten?

    Lars Englund, Allmänläkare, MD, Jakobsgårdarnas VC, Borlänge

    Jäv:

  • Översättning!

    2016-02-22 13:41 | Hej Lars, din fråga om kliniskt användbar översättning av DSM-5 termen "substance use disorder" till svenska har jag tyvärr inget bra förslag på. Den officiella översättningen är ju "substansbruksyndrom". Som väl är använder vi ju ICD-10 och diagnoserna "alkoholberoende" - vilket patienterna oftast kan identifiera sig med, eller "skadligt bruk" när alkoholen orsakat fysisk eller psykisk skada.

    Sven Wåhlin, läk, Riddargatan 1 Beroendecentrum Stockholm

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Stockholm kan avsluta avtal med Vidarkliniken

Nyheter | Den antroposofiska Vidarkliniken i Järna kan komma att förlora sitt avtal med Stockholms läns landsting. Det uppger Ekot i Sveriges Radio. () 30 JUN 2016

Svårare anmäla fel förskrivning

Nyheter | Apotekspersonalen upplever sig mer hindrad att anmäla överförskrivning i dag än för två år sedan. Det skriver IVO, Inspektionen för vård och omsorg, på sin hemsida. () 30 JUN 2016

Annons Annons

Macchiarini-metoden överges

Nyheter | Det företag som tillverkade Paolo Macchiarinis syntetiska luftstrupar har övergivit metoden och lanserar nu »andra generationens« syntetiska strupar, som bara ska sitta inne under en kortare tid. () 29 JUN 2016

bild

Läkarföreningen
på Karolinska oroas
av långa vårdköer

Nyheter | Köerna till neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en försmak av Framtidens hälso- och sjukvård, en omorganisation av vården i Stockholm. Det menar läkarföreningen med ordförande Yvonne Dellmark och pekar på en rad problem som måste lösas i hela länet. () 29 JUN 2016

Gonorré och syfilis ökar kraftigt

Nyheter | Antalet inrapporterade fall av gonorré och syfilis ökade kraftigt under 2015, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. () 29 JUN 2016

bild

Stärkt evidens finns nu för interventionell smärtbehandling

Debatt | Smärta är en av våra största folksjukdomar och kostar samhället 87,5 miljarder kronor årligen. Det är dags att börja utreda och behandla patienter interventionellt som i resten av den utvecklade världen, skriver Johan Hambraeus. (1 kommentar) 29 JUN 2016

Gentest för Lynch syndrom ett billigt sätt att förebygga cancer

Nyheter | Ett gentest för Lynch syndrom av den som får tjocktarmscancer före 50 års ålder är en låg kostnad för att förebygga cancer hos nära släktingar, skriver SBU. () 29 JUN 2016

bild

Nu kommer patienten via video

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. (2 kommentarer) 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. (1 kommentar) 28 JUN 2016

bild

»Jag älskar landstingskaffe
i farten, sparkcykelfärder genom kulvertar...«

Krönika | Man älskar sitt jobb, sjukhusen, patienterna, och allt som läkaryrket bjuder på. Man jobbar konstant för att lära sig mer. Men att lära sig konsten att ta ledigt ibland är ändå den viktigaste kompetensutveckling man kan ägna sig åt. Nyblivna underläkaren Ulrika Nettelblads krönika förklarar. () 28 JUN 2016

Smärtlindring vid förlossning

Medicinens ABC | Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning. () 28 JUN 2016

Fem frågor till Maria Lengquist

Författarintervjun | Maria Lengquist har tillsammans med kollegor skrivit en ABC-artikel om smärtlindring vid vaginal förlossning. () 28 JUN 2016

Viktigast inom global hälsa är att göra något – även om det är litet

Människor & möten | Huvudsaken är att göra någonting, om än aldrig så litet – och att göra det nu. Den inställningen har barnläkaren Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa. Han är med i planeringskommittén för höstens konferens i global hälsa den 26–27 oktober i Umeå. () 28 JUN 2016

Kvalitet i forskning utvärderas

Nyheter | Vetenskapsrådet får av regeringen i uppdrag att utvärdera den kliniska forskningens vetenskapliga kvalitet vid de sju universitetslandstingen. Utvärderingen kommer vara en del i resursfördelningen enligt ALF-avtalet. () 27 JUN 2016

Det är dags att se värdet av forskning som är patientnära

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). (3 kommentarer) 27 JUN 2016

Läkare åtalas efter dataintrång

Nyheter | En läkare åtalas bland annat för grovt dataintrång efter att olovligen ha tagit del av patientjournaler för 392 patienter. () 27 JUN 2016

Jobb i fokus

143 lediga jobb på

Annons
Annons Annons
Annons Annons Annons Annons