Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DWHL Lakartidningen.se 2016-02-19

Skambelägg inte alkoholproblem

Sven Wåhlin, specialist i allmänmedicin, överläkare
sven.wahlin@sll.se

Sara Wallhed Finn, leg psykolog

Sven Andréasson, professor i socialmedicin, överläkare; samtliga Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm

I LT 51–52/1999 hade tidningens referenter röstat fram 1900-talets största medicinska genombrott [1]. Högt på listan kom en patient- och personcentrerad vård. Detta har sedan 1970-talet genomsyrat lagstiftning och dagligt vårdarbete. På beroendeområdet speglar språkbruket dock alltför ofta en paternalistisk och stigmatiserande syn som gör att många med alkoholproblem drar sig för att söka hjälp eller är ovilliga att berätta om sina dryckesvanor [2].

Termen »alkoholist« myntades av Magnus Huss 1849 och definierades av WHO 1952, men utrangerades 1979. Termen kan fylla en funktion till exempel för den som själv identifierar sig som nykter alkoholist, men inom vården bör vi undvika den. »Missbruk« var en diagnos i DSM-IV, men har utrangerats i DSM-5, och är inte heller en diagnos i ICD-10. Däremot förekommer termen i flera lagar. Inom hälso- och sjukvården kan vi dock välja att inte använda den.

Den som har problem vill ha hjälp, men om man tror att bra hjälp saknas och är rädd för att bli stämplad som »missbrukare« och/eller nedlåtande betraktad håller man tyst. Detta bör inte betraktas som ljugande eller förnekande, utan snarare som ett misslyckande att skapa en förtroendefull relation.

Har man alkoholproblem vet man det redan själv och vill inte att någon utomstående upptäcker eller avslöjar ens tillkortakommanden. En personcentrerad vård innebär att vi talar om en person med alkoholberoende, inte en »alkoholist«.

»Alkoholberoende« är en kriteriediagnos från ICD-10. Om tre av sex kriterier är uppfyllda föreligger alkoholberoende. »Skadligt bruk« är också en ICD-10-diagnos som kan användas om det uppstått fysisk eller psykisk skada på grund av alkohol (exempelvis hypertoni eller depression).

Begreppet »riskbruk« är ett stöd för bedömning av dryckesmängder och innebär en konsumtionsmängd som väsentligen ökar risken för sjukdom eller skada [3]. Gränsen för riskbruk grundar sig på epidemiologiska utvärderingar och den individuella reaktionen på alkohol skiljer sig stort. Vad som är stor eller lagom mängd alkohol är starkt kulturellt betingat och tyckanden bör undvikas.

»Alkoholproblem« är en ospecifik term som kan användas då patienten upplever problem och vi inte kan specificera närmare med begreppen ovan. Även om man skäms och inte vill att ens svagheter upptäcks vill individen oftast bli uppmärksammad på förhållanden som kan ha bidragit till sjukdom, eller som försvårar behandling. Förtroende, goda samtal, screening etc är metoderna [4].

Redaktörerna för i princip samtliga internationella tidskrifter på beroendeområdet rekommenderar i ett konsensusuttalande att stigmatiserande terminologi bör undvikas [5]. Stigmatiserande termer påverkar både perception och beteende [6-8]. Exempelvis använder kliniker mer bestraffande metoder om »abuse« används i stället för »substance use disorders« [9].

Implementering kan ta tid, men vi hoppas att även Läkartidningen vill verka för att en stigmatiserande terminologi undviks i tidningen.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Karlsson Y. Penicillinet och DNA-strukturen 1900-talets viktigaste upptäckter. Läkartidningen. 1999;96:5734-6.
  2. Wallhed Finn S, Bakshi AS, Andréasson S. Alcohol consumption, dependence and treatment barriers. Subst Use Misuse. 2014;49(6):762-9.
  3. Andréasson S, Allebeck P (redaktörer). Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2005.
  4. Wåhlin S. Alkohol – en fråga för oss i vården. Lund: Studentlitteratur; 2015.
  5. International Society of Addiction Journal Editors (ISAJE). Addiction terminology statement. 3 nov 2015.
  6. Broyles LM, Binswanger IA, Jenkins JA, et al. Confronting inadvertent stigma and pejorative language in addiction scholarship: a recognition and response. Subst Abuse. 2014;35:217-21.
  7. Kelly JF, Wakeman SE, Saitz R. Stop talking 'dirty': Clinicians, language, and quality of care for the leading cause of preventable death in the United States. Am J Med. 2015;128:8-9.
  8. Kelly JF, Dow SJ, Westerhoff C. Does our choice of substance-related terms influence perceptions of treatment need? An empirical investigation with two commonly used terms. J Drug Issues. 2010;40:805-18.
  9. Kelly JF, Westerhoff CM. Does it matter how we refer to individuals with substance-related problems? A randomized study with two commonly used terms. Int J Drug Policy. 2010;21:202-7.

Kommentarer (2)

  • Översättning?

    2016-02-19 17:58 | Hur ska man översätta "substance use disorder" till svenska i en term som kan användas i det kliniska mötet med patienten?

    Lars Englund, Allmänläkare, MD, Jakobsgårdarnas VC, Borlänge

    Jäv:

  • Översättning!

    2016-02-22 13:41 | Hej Lars, din fråga om kliniskt användbar översättning av DSM-5 termen "substance use disorder" till svenska har jag tyvärr inget bra förslag på. Den officiella översättningen är ju "substansbruksyndrom". Som väl är använder vi ju ICD-10 och diagnoserna "alkoholberoende" - vilket patienterna oftast kan identifiera sig med, eller "skadligt bruk" när alkoholen orsakat fysisk eller psykisk skada.

    Sven Wåhlin, läk, Riddargatan 1 Beroendecentrum Stockholm

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Prognosen sämre för rökare med aromatas-hämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

Tio läkare skriver i Svenska Dagbladet: »Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. () 25 JUL 2016

Annons Annons
bild

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. () 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016

bild

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Nya rön | Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. () 25 JUL 2016

bild

Extremvärme ett ökande problem för globala folkhälsan Klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter drabbar även Sverige

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

bild

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

bild

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domstol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

bild

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016

Karolinska kan få böta för otillåten direktupphandling

Nyheter | Konkurrensverket kräver Karolinska universitetssjukhuset på 200 000 kronor i böter för en otillåten direktupphandling av en autofrys. Ärendet är en del i ett pågående projekt där upphandlingar av medicinteknik särskilt granskas. () 22 JUL 2016

Överbeläggningarna ökade

Nyheter | Landstinget Sörmland hade flest överbeläggningar under årets första halvår. Samtidigt syns en ökning bland ett flertal andra landsting under samma period, jämfört med motsvarande period tidigare år. () 21 JUL 2016

Flertalet, men inte alla, dementa får sin körlämplighet bedömd

Nya rön | Anmälan till Transportstyrelsen för återkallelse av körkort hade gjorts för 9 procent av patienterna med nyligen diagnostiserad demens, enligt en registerstudie. () 21 JUL 2016

IVO-kritik för ute-bliven behandling efter fästingbett

Patientsäkerhet | En läkare avvaktade med behandling vid en 8 × 8 cm stor hudrodnad efter ett fästingbett och tog i stället borreliaprov. För detta får läkaren kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. (IVO 8.2-27680/2014-15) (3 kommentarer) 21 JUL 2016

Nya åtgärder för att få stopp
på fusk vid högskoleprovet

Nyheter | Att fuska på högskoleprovet ska få allvarligare följder, bland annat avstängning från provet i två år, enligt ett regeringsbeslut i dag. () 21 JUL 2016

Vill att Jordanien öppnar gränsen för skadade syrier

Nyheter | Läkare utan gränser kräver att Jordanien ska öppna gränsen mot Syrien så att krigsskadade syrier kan få vård. () 21 JUL 2016