Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DUYI Läkartidningen 06/2016
Lakartidningen.se 2016-02-08

Ta alltid hälsoångest på allvar

Hälsoångest är ett psykiskt syndrom med evidensbaserad behandling, och bör alltid tas på allvar. KBT har god effekt vid hälsoångest.

Erland Axelsson
leg psykolog, doktorand, Gustavsbergs vårdcentral, Stockholms läns landsting; institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet
erland.axelsson@ki.se

En femtedel av primärvårdens patienter söker vård för symtom utan påvisbar medicinsk förklaring [1, 2]. Inom delar av specialistvården, till exempel neurologin, är siffran trolikgen högre än 50 procent [3]. För en typisk patient med rädsla för sjukdom räcker det oftast att lugna och erbjuda lindring. Men för patienter med hälsoångest – en återkommande överdriven rädsla för allvarlig sjukdom – är lugnande besked inte tillräckligt.

Det är viktigt att skilja på hälsoångest och mildare sjukdomsoro. Vanlig sjukdomsoro är oftast »godartad« eftersom den leder till vårdsökande och andra hälsofrämjande vanor. Vid hälsoångest har rädslan tagit sig sådana proportioner att det blivit svårt att njuta av livet eller engagera sig i rutiner, arbete och relationer till andra. Rädslan är lättväckt och kan utlösas av många olika saker. Vanliga exempel är kroppsliga förändringar och sjukdomsrelaterade tidningsartiklar. Samsjukligheten med depression och andra ångesttillstånd är hög [4].

Patienter med hälsoångest blir inte långsiktigt hjälpta av frekvent återförsäkran från läkare. Lugnande besked ger en stark minskning av oron i stunden men patientens ångest, och behovet av att söka återförsäkran, återkommer snabbt [5].

I en retrospektiv brittisk studie följdes 50 vuxna som fick lugnande besked i samband med endoskopi [6]. Patienternas sjukdomsoro följdes från och med veckan inför endoskopi och upp till ett år efteråt. Patienterna delades upp i tre grupper baserat på hur stark sjukdomsoro de hade vid studiens början. Patienter med låga till måttliga nivåer fick en bestående effekt av lugnande besked och hade en låg genomsnittlig grad av sjukdomsoro under hela uppföljningsperioden. Patienter som hade en stark hälsoångestliknande oro inför undersökningen uppvisade ett helt annat mönster. Ångestreduktionen av återförsäkran var mycket stark, men bara 24 timmar efter undersökningen var gruppens genomsnittliga sjukdomsoro i stort sett densamma som inför besöket.

Med andra ord talar stark sjukdomsrädsla mot att lugnande besked är tillräckligt för att bryta patientens oro på lång sikt. En dramatisk lugnande effekt på kort sikt tycks dessutom vara av litet värde för att förutse framtida hälsoångest.

Fakta. Hälsoångest

• Fråga om patienten vill ha hjälp med sin oro för sjukdom.
• Avstå från nedsättande termer som »hypokondriker« eller »inbillningssjuk«.
• Hälsoångest är ett psykiskt syndrom med evidensbaserad behandling.
• KBT har god effekt vid hälsoångest.

En klar majoritet av patienter med hälsoångest är medvetna om att deras sjukdomsrädsla är överdriven, vilket är naturligt om vi jämför med andra rädslor. Exempelvis har personer med ormfobi oftast god insikt i det orimliga i att bära gummistövlar hela sommarhalvåret, aldrig vistas nära stenrösen, alltid cykla omvägar till sommarstugan och så vidare. Samma personer kan vara särskilt benägna att bedöma ormar som farliga, oberäkneliga och liknande. Men patientens primära problem är inte insikt, utan rädsla.

Patienten bör alltid tas på allvar. Det får aldrig bli så att en patient med hälsoångest får sämre somatisk vård på grund av sin sjukdomsoro. Samtidigt måste vården bygga på en medicinsk bedömning. Patienten bör erbjudas hjälp för sin hälsoångest i och med att den ofta är ett problem i sig. Varför bara lindra och trösta när vi kan bota?

Ett flertal randomiserade kontrollerade studier har visat att KBT har god effekt vid hälsoångest [7-9]. Antidepressiva läkemedel har också visat lovande resultat.

Författaren deltar i utveckling av internetförmedlad KBT för hälsoångest vid Gustavsbergs vårdcentral och Karolinska institutet.

Referenser

  1. Fink P, Sørensen L, Engberg M, et al. Somatization in primary care: prevalence, health care utilization, and general practitioner recognition. Psychosomatics. 1999;40(4):330-8.
  2. Peveler R, Kilkenny L, Kinmonth AL. Medically unexplained physical symptoms in primary care: a comparison of selfreport screening questionnaires and clinical opinion. J Psychosom Res. 1997;42(3):245-52.
  3. Nimnuan C, Hotopf M, Wessely S. Medically unexplained symptoms: an epidemiological study in seven specialities. J Psychosom Res. 2001;51(1):361-7.
  4. Sunderland M, Newby JM, Andrews G. Health anxiety in Australia: prevalence, comorbidity, disability and service use. Br J Psychiatry. 2013;202(1):56-61.
  5. Salkovskis PM, Warwick HM. Morbid preoccupations, health anxiety and reassurance: a cognitive-behavioural approach to hypochondriasis. Behav Res Ther. 1986;24(5):597-602.
  6. Lucock M, Morley S, White C, et al. Responses of consecutive patients to reassurance after gastroscopy: results of self administered questionnaire survey. BMJ. 1997;315(7108):572-5.
  7. Olatunji BO, Kauffman BY, Meltzer S, et al. Cognitive-behavioral therapy for hypochondriasis/health anxiety: a meta-analysis of treatment outcome and moderators. Behav Res Ther. 2014;58:65-74.
  8. Hedman E, Andersson G, Andersson E, et al. Internet-based cognitive-behavioural therapy for severe health anxiety: randomised controlled trial. Br J Psychiatry. 2011;198(3):230-6.
  9. Hedman E, Axelsson E, Görling A, et al. Internet-delivered exposure-based cognitive-behavioural therapy and behavioural stress management for severe health anxiety: randomised controlled trial. Br J Psychiatry. 2014;205(4):307-14.

Kommentarer (1)

Kommentera

Kommentera

Wikström svarar
på styrningskritik

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. () 26 JUL 2016

bild

Läkarförbundet för tredje året på Pridefestivalen i Stockholm

Nyheter | Fem frågor till Jonas Ålebring, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse, som på torsdag är moderator för ett seminarium som Läkarförbundet arrangerar under Prideveckan i Stockholm. () 26 JUL 2016

Annons Annons

Fler hiv-test vid möte öga mot öga

Nyheter | Gratis kondomer, prat med en informatör på en festival eller annan mötesplats och vetskap om att det går att testa sig med kort varsel ökar motivationen att göra ett hiv-test, enligt en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten. Förebyggande information på nätet eller i broschyrer har inte samma effekt. () 26 JUL 2016

bild

Första fallet i Europa av zika-
virusrelaterad mikrocefali

Nyheter | En spansk kvinna som blivit infekterad av zikavirus utomlands har fött ett barn som uppges lida av mikrocefali. Det är det första fallet i Europa, rapporterar BBC. () 26 JUL 2016

bild

Samtal i grupp
kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

Inspektion visade på brister i arbetsmiljö på Mälarsjukhuset

Nyheter | Arbetsmiljöverket pekar på en rad brister i arbetsmiljön vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna som man menar måste åtgärdas.Bland annat handlar det om bristande hantering av tillbud. () 26 JUL 2016

bild

Prognosen sämre för rökare med aromatashämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

Tio läkare skriver i Svenska Dagbladet: »Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. (4 kommentarer) 25 JUL 2016

bild

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. () 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Nya rön | Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. () 25 JUL 2016

Extremvärme ett ökande problem för globala folkhälsan

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domstol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016