Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DX6S Lakartidningen.se 2016-02-26

Sylf Stockholm:Vi behöver en tydlig och transparent rekryteringsprocess

Joanna Strömberg Johnson
ordförande, Sveriges yngre läkares förening, Stockholm; ST-läkare, lung- och allergikliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge
joanna.strombergjohnson@gmail.com

Läkarstudenterna Jingcheng Zhao och Mamud Miyan efterlyser en transparent och meritokratisk rekryteringsprocess för vikarierande underläkare [1].

Sylf Stockholm instämmer i att vi behöver en tydlig och transparent process för tillsättning av tjänster för underläkare. Vidare behöver antalet utbildningstjänster utökas. Att arbetsgivare drar ner på tjänster för underläkare i så kallade vikariat utan att utöka antalet AT-tjänster med mer än ett fåtal är en ekvation som inte går ihop. 

Det här arbetar vi inom Sylf Stockholm oupphörligt med sedan länge. Vi för en dialog med arbetsgivarna och lyfter ständigt behovet av transparens vid utlysning och tillsättning av tjänster. Vi reagerar när vi ser att underläkare missgynnas. Samtal med AT-studierektorerna i Stockholm har resulterat i tydligare AT-annonser. Underläkare ska veta vad som meriteras vid tillsättning av en tjänst. På vissa sjukhus har vi även haft möjlighet att få inblick i rekryteringsprocessen för att kunna minska risken för diskriminering vid tillsättandet av AT-tjänster.

För att få mer kunskap om hur underläkare uppfattar rekryteringsprocessen kring AT gick vi i Sylf Stockholm i höstas ut med en enkät, och den kommer att gå ut även i vår. Är du underläkare som sökt AT i Stockholm så fyll i den! När vi är många som tycker samma sak är det lättare att påverka. 

Vi instämmer med Heidi Stensmyren, Läkarförbundet, och Emma Spak, Sylf, om att man inte enbart bör se till medicinska meriter vid tillsättandet av en tjänst, läkaryrket innefattar så mycket mer [2]. Du som underläkare ska däremot veta vad som är meriterande, och varför.

Sylf Stockholm har under föregående år bidragit med synpunkter på Läkarutbildningsutredningen. Vi är för förslaget om en sexårig legitimationsgrundande läkarutbildning, och positiva till att detta kompletteras med en introduktionsperiod för samtliga legitimerade läkare. Detta för att ta bort den flaskhals AT blivit, där underläkare behöver meritera sig via osäkra visstidsanställningar, och skapa en jämnare introduktion till arbetslivet för alla läkare oberoende av var man har läst sin läkarutbildning. Det främjar en rörlighet på arbetsmarknaden, såväl nationellt som internationellt.

Kommentarer (5)

  • Men utanför tullarna då ......?

    2016-02-26 15:03 | Att formalisera tillsättningen av alla underläkarvikariat före legitimering är inte rimligt - det leder till meningslös byråkratisering och tillförlitligt underlag saknas nästan jämt. Sedan finns det ju möjlighet att överväga de ibland lediga AT-tjänster utanför Stockholmsregionen .... .

    Sven Larsson, leg läk, Hemmet

    Jäv: anställt och bedömt många vikarier

  • Kommentar till S Larsson

    2016-02-26 17:27 | Hej Sven! Tack för din kommentar. AT och ST är tjänster som omges av särskild regelverk, och här bör det finnas såväl ett standardiserat anställningsförfarande, som en transparens kring hur underläkare väljs ut. För underläkare innan AT är det också önskvärt med en öppen process. Väntetiderna till AT ökar i hela landet, kortast väntetid finns i Västernorrland där väntetiderna enligt Sylts AT-ranking 2015 var 5,2 månader. Hela Sverige snittar på 9,8 månader. Läkarutbildningarna i Sverige byggs ut utan att motsvarande ökning sker av AT-platser, fler svenska läkare utbildar sig utomlands och läkare från andra länder som kommer hit behöver också ofta göra AT. Stora pensionsavgångar väntar samtidigt som vi har underläkare som inte kommer vidare i sin utbildning. Antalet AT-platser måste därför öka nu.

    Joanna Strömberg Johnson, Ordförande, Sylf Stockholm, ST-läkare, Lung- och allergikliniken, KS Huddinge

    Jäv: Se ovan.

  • Närmare bestämt - hur då?

    2016-02-29 12:05 | Att antalet AT-block bör öka, särskilt utanför universitetsorterna, för att motsvara behovet, är inte kontroversiellt liksom Inte heller att tillsättningen av AT/ST bör vara rimligt begriplig. Men hur hade ni konkret tänkt er att göra tillsättningen av kortare vikariat för icke legitimerade läkare till en "öppen process"? Hur skulle tillsättningen praktiskt gå till och vilka parametrar anser ni det relevant respektive inte relevant att ta hänsyn till vid tillsättningarna.

    Sven Larsson, leg läk, Hemma

    Jäv:

  • Re: Sven Larsson

    2016-03-09 20:52 | Tack för din kommentar. Utmaningen med att på ett bra sätt rekrytera duktiga nyexaminerade studenter för visstidsanställningar är inte unikt för svenska sjukvården. Utomlands och i andra branscher inom Sverige, t.ex. bank/finans/konsult/större företag, används ofta en kombination av ansökningar, referenser, kunskapsprov, case-interviews (analogt med patientfall), samt personliga intervjuer. Vi har skrivit de kriterier vi finner lämpliga, men det bör heller inte vara kontroversiellt. Vg se replik till din kommentar på vårt ursprungliga inlägg för mer detaljerat svar angående just de "parametrar" som skulle kunna tänkas vara lämpliga.

    Jingcheng Zhao, Läkarstudent, Karolinska Institutet

    Jäv:

  • Balans med lojalitet

    2016-03-10 13:20 | Det krävs balans mellan efterfrågan och tillgång på AT. Antingen skall nyutexaminerad läkare genomgå AT, i vilket fall denna skall påbörjas direkt efter läkarexamen för att ha någon mening, eller också behövs AT inte, i så fall avskaffa den, vilket är vad EU förordrar men inte alla medlemsländer har accepterat, såsom t ex Sverige och Storbritannien. Patienter har rätt att skötas av kvalificerade läkare. Nyckeln är balans.

    Det är däremot svårt att förstå varför ni anser att ”ett matchningssystem skulle vara svårt att genomföra”. I fjol efterlyste jag i Dagens Medicin (no 23/15, sid 21) ett matchningssystem – "Det går att komma åt problemen med AT och ST" – och beskrev ett web-baserat system. En kommentator pålyste att ”så är det idag i Danmark, och det fungerar hur fint som helst!” Om det går att matcha på ena sidan av Öresund, varför inte denna?

    En annan kommentator höll mitt förslag en ”plan i bästa stalinistiska anda. Tack men nej tack.” Kanske en framtida kommentator kan byta ut ett par bokstäver. För inte så länge sedan mönstrade Sverige 50.000 ynglingar varje år. De som kom från storstäderna visste att även om man försökte ge dem regementen så nära som möjligt fanns det en risk att man hamnade i Boden eller Arvidsjaur; det fanns knep för att öka chansen att få placering där man föredrog. Framlidne Olof Palme gjorde sin lump på ett husarregemente i Skövde.

    När väl AT är fulbordad är det rimligt att man har möjligheten att vikariera på ett par jobb så man kan pröva på vilken specialisering skulle passa en.

    Man bör dock betänka att en klinikchef har mycket på sin tallrik. Om någon som har gjort AT söker upp chefen, presenterar sig och har med sig sitt CV och gör ett gott intryck, varför skall klinikchefen inte kunna anställa henne eller honom? Initiativförmåga är också en merit – och värd guld i det verkliga livet. Givetvis må personen i fråga först få komma tillbaka och träffa annan personal på kliniken men om alla känner sig bekväma och vitsord är goda, borde inte initiativ belönas? Det är också billigare och smidigare än att annonsera och hålla intervjuer. Den som inte har gjort AT har ex officio sämre meriter än den som har gjort AT.

    Kort fattat bör vårt primära mål vara att arbeta för att få balans mellan antalet AT-platser och utexaminerad läkarstudenter. Vi måste få sjukvården att ställa upp men då måste läkarstudenterna ställa upp lojalt också. Vårt mål skall vara att läkare blir legitimerade så snart som möjligt efter läkarexamen. Skulle AT avskaffas flyttas flaskhalsen bara fram till ST. Inte alla kan göra sin AT eller ST på Stureplan med en latte.

    Lars Breimer, docent underläkare, Laboratoriemedicin USÖ

    Jäv: Skrivit om AT och ST i Dagens Medicin

Kommentera

Kommentera

Antroposofiska medel blir kvar under flera år

Nyheter | Det blir ingen särreglering för de antroposofiska läkemedlen. I stället får tillverkarna fem år på sig att registrera läkemedlen på sedvanligt sätt. () 30 JUN 2016

Skolläkaren överklagar sin dom

Nyheter | Skolläkaren i Falun, som dömdes till fyra års fängelse för bland annat grovt barnpornografibrott, kränkande fotografering och sexuellt utnyttjande överklagar stora delar av domen till Svea hovrätt. De återstående gärningarna är värda högst åtta månaders fängelse enligt överklagandet. () 30 JUN 2016

Annons Annons

Tre nya regioner föreslås 2019

Nyheter | En Norrlandsregion, en Svealandsregion och ett utvidgat Västra Götaland kan bli verklighet om några år. Det bedömer den så kallade indelningskommittén. () 30 JUN 2016

bild

Vidarkliniken kan bli av med vårdavtal

Nyheter | Den antroposofiska Vidarkliniken i Järna kan komma att förlora sitt avtal med Stockholms läns landsting. Det uppger Ekot i Sveriges Radio. Landstingsrådet Anna Starbrink (bilden) är kritisk till kliniken. () 30 JUN 2016

Universitet ska ge fler utbildning

Nyheter | Lunds universitet och Umeå universitet har i dag fått i uppdrag av regeringen att bygga upp en kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk läkarutbildning.  () 30 JUN 2016

bild

Svårare anmäla fel förskrivning

Nyheter | Apotekspersonalen upplever sig mer hindrad att anmäla överförskrivning i dag än för två år sedan. Det skriver IVO, Inspektionen för vård och omsorg, på sin hemsida. () 30 JUN 2016

Macchiarini-metoden överges

Nyheter | Det företag som tillverkade Paolo Macchiarinis syntetiska luftstrupar har övergivit metoden och lanserar nu »andra generationens« syntetiska strupar, som bara ska sitta inne under en kortare tid. () 29 JUN 2016

bild

Läkarföreningen
på Karolinska oroas
av långa vårdköer

Nyheter | Köerna till neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en försmak av Framtidens hälso- och sjukvård, en omorganisation av vården i Stockholm. Det menar läkarföreningen med ordförande Yvonne Dellmark och pekar på en rad problem som måste lösas i hela länet. () 29 JUN 2016

Gonorré och syfilis ökar kraftigt

Nyheter | Antalet inrapporterade fall av gonorré och syfilis ökade kraftigt under 2015, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. () 29 JUN 2016

bild

Stärkt evidens finns nu för interventionell smärtbehandling

Debatt | Smärta är en av våra största folksjukdomar och kostar samhället 87,5 miljarder kronor årligen. Det är dags att börja utreda och behandla patienter interventionellt som i resten av den utvecklade världen, skriver Johan Hambraeus. (1 kommentar) 29 JUN 2016

Gentest för Lynch syndrom ett billigt sätt att förebygga cancer

Nyheter | Ett gentest för Lynch syndrom av den som får tjocktarmscancer före 50 års ålder är en låg kostnad för att förebygga cancer hos nära släktingar, skriver SBU. () 29 JUN 2016

Nu kommer patienten via video

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. (2 kommentarer) 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. (1 kommentar) 28 JUN 2016

»Jag älskar landstingskaffe
i farten, sparkcykelfärder genom kulvertar...«

Krönika | Man älskar sitt jobb, sjukhusen, patienterna, och allt som läkaryrket bjuder på. Man jobbar konstant för att lära sig mer. Men att lära sig konsten att ta ledigt ibland är ändå den viktigaste kompetensutveckling man kan ägna sig åt. Nyblivna underläkaren Ulrika Nettelblads krönika förklarar. () 28 JUN 2016

Smärtlindring vid förlossning

Medicinens ABC | Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning. () 28 JUN 2016

Fem frågor till Maria Lengquist

Författarintervjun | Maria Lengquist har tillsammans med kollegor skrivit en ABC-artikel om smärtlindring vid vaginal förlossning. () 28 JUN 2016

Jobb i fokus

143 lediga jobb på

Annons
Annons Annons
Annons Annons Annons Annons