Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DWXP Lakartidningen.se 2016-02-01

Vilket ansvar har medförfattare?

Johnny Ludvigsson
senior professor i pediatrik, Linköpings universitet
Johnny.Ludvigsson@liu.se

Att vara medförfattare till en vetenskaplig publikation betyder meriter, bidrar till möjlighet att få forskningsanslag, och kan ligga till grund för lön, tjänster etc – förutom äran och glädjen. Ju tyngre tidskrift (högre impaktfaktor) desto bättre, liksom ju fler som citerar. Men det bör också innebära aktiv del i det arbete som publicerats, liksom ansvar för att detta är korrekt. 

Enligt gällande internationella rekommendationer [1] ska medförfattarskap kräva  

  1. Substantial contributions to the conception or design of the work; or the acquisition, analysis, or interpretation of data for the work
  2. Drafting the work or revising it critically for important intellectual content
  3. Final approval of the version to be published
  4. Agreement to be accountable for all aspects of the work in ensuring that questions related to the accuracy or integrity of any part of the work are appropriately investigated and resolved.

Alla dessa fyra krav måste uppfyllas. Det räcker inte med att tillhöra ett forskningsprojekts grupp. Det krävs att den som är medförfattare någorlunda väl kan ansvara för innehållet i publikationen.

I samband med »den etiska härdsmältan« på Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset [2] framkommer hur oetisk forskning med dödlig utgång har genomförts och fått fortsätta, till och med trots att den externa utredarens granskning avslöjat och påtalat forskningsfusk.

Men det visar också hur ett stort antal forskare/medförfattare [3] uppenbarligen antingen inte kan ansvara för innehållet i sin publikation, eller varit medansvariga till att fusket inte avslöjades. Vissa må kanske vara förlåtna, för det brukar anses berättigat att exempelvis sådana som bidragit med material (exempelvis läkare som rekryterat patienter till en klinisk läkemedelsprövning) får vara medförfattare utan att de kanske senare har detaljerad kunskap om resultatanalys. Men nog borde det väl finnas fler än en person (Paolo Macchiarini själv) som haft kännedom om hur det såg ut i luftstrupen som beskrevs som normal trots att åtgärder krävdes för att patienten inte skulle kvävas till döds? Och vad hade etikprövningsnämnden sagt?

Tyvärr åsidosätts internationella rekommendationer för författarskap allt oftare. Det finns kända forskningsprojekt där alla som vid tillfället råkar tillhöra forskargruppen automatiskt blir medförfattare till alla publikationer, vilket framgår när man slår upp deras namn i PubMed. Det gäller även i fall där vederbörande saknar relevant utbildning, än mindre har varit med om att designa studien, rekrytera deltagare, statistiskt bearbeta materialet eller dylikt, och därmed inte kan försvara innehållet i artiklarna.

Risken ökar att forskningsfusk inte uppdagas om en stor grupp – ibland respekterade namn – står som garant för att allt är korrekt. Det är dags att fundera på värdet av dagens mode att göra enorma satsningar på »stjärnor« som ska ge glans och berömmelse, men även på vad medförfattarskap innebär.

Författaren tillhandahåller abstrakt på engelska på e-postadressen Johnny.Ludvigsson@liu.se

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE). Defining the role of authors and contributors. Who is an author?
  2. Risberg B. Karolinska är etikens Tjernobyl. Läkartidningen. 2016;113;DWWE.
  3. Jungebluth P, Alici E, Baiguera S, Le Blanc K, Blomberg P, Bozóky B, Crowley C, Einarsson O, Grinnemo KH, Gudbjartsson T, Le Guyader S, Henriksson G, Hermanson O, Juto JE, Leidner B, Lilja T, Liska J, Luedde T, Lundin V, Moll G, Nilsson B, Roderburg C, Strömblad S, Sutlu T, Teixeira AI, Watz E, Seifalian A, Macchiarini P. Tracheobronchial transplantation with a stem-cell-seeded bioartificial nanocomposite: a proof-of-concept study. Lancet. 2011;378(9808):1997-2004.

Kommentarer (2)

  • Vi har även svenska regler

    2016-02-01 17:33 | ”Gränserna för vad som är forskningsfusk är flytande”.[1] Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och högskoleförbund definierade år 2007 vetenskaplig oredlighet som ”handlingar eller underlåtelser i samband med forskning, vilka leder till falska eller förvrängda forskningsresultat eller ger vilseledande uppgifter om en persons insats i forskningen. För ansvar krävs att den vetenskapliga oredligheten begåtts uppsåtligen eller av grov oaktsamhet”.

    Så är t ex svenska universitet och högskolor sedan 2006 såsom arbetsgivare skyldiga att utreda misstanke om oredlighet i forskning[2] och en expertgrupp för oredlighet ska inrättas för forskning vid Centrala etikprövningsnämnden.[3] ”Det har ifrågasatts att den nya gruppen ska kunna bli effektiv”.[4]

    Expertgruppen ska lämna yttranden när ett universitet eller en högskola utreder misstänkt forskningsfusk. Den oredlighetsgrupp som funnits hos Vetenskapsrådet sedan 2002 lades ned november 2008, men tills den nya expertgruppen blir klar får Vetenskapsrådet fortsätta arbetet.[5] Det lär dröja innan den nu föreslagna instansen kan börja arbeta. Förhoppningsvis tillkommer en definition av oredlighetsbegreppet vilka just nu saknas i propositionen. Hur som helst fortsätter forskningsfusket i Sverige enligt en artikel i Läkartidningen 2010.[6]

    [1] Prof. em Andrus Viidik i Läkartidningen 2009-09-01.
    [2] enligt Högskoleförordningen 16 §.
    [3] enligt forskningspropositionen Ett lyft för forskning och innovation, 2008/09:50.
    [4] Andrus Viidik citerade Forsman B.: Tandlöst förslag mot forskningsfusk. Forskning & Framsteg; 2009.
    http://www.fof.se/tidning/2009/1/tandlostforslag-mot-forskningsfusk(2015-12-27)
    [5] http://www.vr.se/ Sökning på oredlighet ger här 147 träffar (2013-12-16) och 189 träffar (2015-12-19).
    [6] Läkartidningen 2010-01-26 nummer 4.

    Sigvard Lingh, Psykolog, Psykologverksamheten i Uppsala

    Jäv:

  • Medförfattare

    2016-02-02 08:48 | Är det inte lite väl sent att fundera över detta nu?Jag disp 1999 och påbörjade mitt avh arb 1985. redan 1985 var jag förundrad över begreppet medförfattare när vederbörande inte ens läst manus.

    Ulla-Märta Albertsson, Öl, Med dr, Psykiatrimott Gamlestaden

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

NIPT är ett genombrott i fosterdiagnostiken Träffsäker metod ger färre invasiva provtagningar – men gamla etiska frågor blir åter aktuella

Översikt | Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod (NIPT) kan man med mycket stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser. NIPT är ett genombrott, men den övergripande bilden av det fosterdiagnostiska området är komplicerad, och flera kunskapsområden utvecklas parallellt. () 31 MAJ 2016

bild

3 frågor till
Bo Jacobsson

Författarintervjun | Bo Jacobsson beskriver tillsammans med kollegor det nya, icke-invasiva fosterdiagnostiska testet NIPT som ett genombrott. Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod kan man med stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser.  () 31 MAJ 2016

Annons Annons
bild

Samarbete behövs för snabbt ordnat införande av ny teknik

Debatt | Hälso- och sjukvården behöver snabbare kunna introducera innovativa behandlingsmetoder och ny medicinsk teknik. Vi vill ge vården bra beslutsunderlag. () 31 MAJ 2016

bild

»Finns det ingenting som du kan ge oss som gör att vi bara kan somna in tillsammans?«

Krönika | Det är inte svårt för en underläkare att förstå att man som doktor jobbar med livet, inte döden. Svårt blir det först när en terminalt sjuk 90-åring ber att få »någonting« som gör att hon och jämnårige maken kan somna in tillsammans. Olivia Marsh Landen, underläkare, berättar.   () 31 MAJ 2016

Elbehandlade kan få ökat stöd

Nyheter | Patienter kan få minnesstörningar i samband med elbehandling, ECT. Därför framhåller nu Socialstyrelsen vikten av ökat stöd till dessa patienter. () 31 MAJ 2016

bild

Sommaren är här – och huggormen

Kultur | Nu på sommaren kan det hända att man råkar huggormen, den enda giftiga av Sveriges tre ormarter. Dan-Axel Hallbäck, överläkare på Karlskoga lasarett, berättar om den sicksack-mönstrade reptilen, lär oss hur man känner igen symtomen efter ormbett och tipsar om sätt att behandla det. () 31 MAJ 2016

Nu förbjuds Uppsala län vid vite att överskrida övertidstaket

Nyheter | Läkare i Landstinget i Uppsala län har jobbat mer övertid än vad arbetstidslagen tillåter. Nu har Arbetsmiljöverket beslutat om ett förbud mot övertidsuttag. () 30 MAJ 2016

Ökad kontroll på apoteken ska minska felaktiga förskrivningar

Nyheter | Det ska bli lättare för apoteken att kontrollera förskrivare och exakt hur deras förskrivningsrätt eventuellt är begränsad, enligt ett regeringsbeslut. () 30 MAJ 2016

bild

Apropå! Arbetsför men inte möjlig att försäkra

Debatt | Ska den som har Citalopram mot PMS eller IBS inte heller få teckna sjukförsäkring, undrar ST-läkare Teresa Algård, som fick nej från Folksam när hon ville teckna sjukförsäkring via Läkarförbundet. (5 kommentarer) 30 MAJ 2016

bild

Landstinget vägrade bekosta färdigcentrifugerade urinprov

Människor & möten | Rickard Fuchs har varit både läkare och författare i många år. Nu återpubliceras hans bok »Visst är Ni Sjuk!«, tillsammans med den nyare boken »Deppig? 50 ovanliga (men bra!) råd till deppiga«, lagom för att fira de 40 år som gått sedan första succéboken skrevs. () 30 MAJ 2016

Val av suturmaterial kan påverka resultatet av framfallskirurgi

Nya rön | Långsamt absorberande suturmaterial gav mindre risk för symtomgivande recidiv och högre patientnöjdhet efter främre kolporafi än snabbt absorberande sutur, enligt en ny svensk studie. Valet av suturmaterial påverkade inte utfallet vid bakre kolporafi. () 30 MAJ 2016

Inte ovanligt med hjärtinfarkt utan kranskärls-förträngningar

Kommentaren | Prevalensen av hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är 6–8 procent av alla hjärtinfarkter. Förutom kranskärlsröntgen är magnet­kameraundersökning av hjärtat den viktigaste undersökningen. Tillståndet bör i möjligaste mån behandlas utifrån orsak, men det föreligger stora kunskapsluckor kring behandling av framför allt takotsubo-kardiomyopati. () 30 MAJ 2016

Bygga bort själva verksamheten

Debatt | Det verkar vara en obalans mellan allt byggande och satsningar på själva verksamheten. Någon måste ju ändå bota, lindra eller trösta, skriver Ingmar Fagerlund.  () 30 MAJ 2016

Operationspersonal på NÄL drabbade av luftvägsproblem

Nyheter | Ännu är det oklart vad som orsakade att 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan blev akut sjuka och fick andningsproblem den 24 maj. En mängd åtgärder har vidtagits för att undersöka orsakerna. Arbetsgivaren tar händelsen på stort allvar, enligt Emelie Hultberg, Nordvästra Götalands läkarförening. () 27 MAJ 2016

Unga läkare missnöjda med IT

Nyheter | Unga läkare är positiva till ny teknik och vill arbeta med digitala verktyg. De är däremot missnöjda med den IT-miljö de möter i sitt arbete inom vården. Det visar en undersökning som Sveriges yngre läkares förening gjort tillsammans med mjukvaruföretaget Tieto. (1 kommentar) 27 MAJ 2016

Biobankslagen ska ses över

Nyheter | En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på hur biobankslagen kan göras mer ändamålsenlig. Bland annat ska utredaren se över de snäva tidsgränserna, som leder till onödig administration i vården. () 27 MAJ 2016

Annonser
Annons Annons
Annons Annons