Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DWXP Lakartidningen.se 2016-02-01

Vilket ansvar har medförfattare?

Johnny Ludvigsson
senior professor i pediatrik, Linköpings universitet
Johnny.Ludvigsson@liu.se

Att vara medförfattare till en vetenskaplig publikation betyder meriter, bidrar till möjlighet att få forskningsanslag, och kan ligga till grund för lön, tjänster etc – förutom äran och glädjen. Ju tyngre tidskrift (högre impaktfaktor) desto bättre, liksom ju fler som citerar. Men det bör också innebära aktiv del i det arbete som publicerats, liksom ansvar för att detta är korrekt. 

Enligt gällande internationella rekommendationer [1] ska medförfattarskap kräva  

  1. Substantial contributions to the conception or design of the work; or the acquisition, analysis, or interpretation of data for the work
  2. Drafting the work or revising it critically for important intellectual content
  3. Final approval of the version to be published
  4. Agreement to be accountable for all aspects of the work in ensuring that questions related to the accuracy or integrity of any part of the work are appropriately investigated and resolved.

Alla dessa fyra krav måste uppfyllas. Det räcker inte med att tillhöra ett forskningsprojekts grupp. Det krävs att den som är medförfattare någorlunda väl kan ansvara för innehållet i publikationen.

I samband med »den etiska härdsmältan« på Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset [2] framkommer hur oetisk forskning med dödlig utgång har genomförts och fått fortsätta, till och med trots att den externa utredarens granskning avslöjat och påtalat forskningsfusk.

Men det visar också hur ett stort antal forskare/medförfattare [3] uppenbarligen antingen inte kan ansvara för innehållet i sin publikation, eller varit medansvariga till att fusket inte avslöjades. Vissa må kanske vara förlåtna, för det brukar anses berättigat att exempelvis sådana som bidragit med material (exempelvis läkare som rekryterat patienter till en klinisk läkemedelsprövning) får vara medförfattare utan att de kanske senare har detaljerad kunskap om resultatanalys. Men nog borde det väl finnas fler än en person (Paolo Macchiarini själv) som haft kännedom om hur det såg ut i luftstrupen som beskrevs som normal trots att åtgärder krävdes för att patienten inte skulle kvävas till döds? Och vad hade etikprövningsnämnden sagt?

Tyvärr åsidosätts internationella rekommendationer för författarskap allt oftare. Det finns kända forskningsprojekt där alla som vid tillfället råkar tillhöra forskargruppen automatiskt blir medförfattare till alla publikationer, vilket framgår när man slår upp deras namn i PubMed. Det gäller även i fall där vederbörande saknar relevant utbildning, än mindre har varit med om att designa studien, rekrytera deltagare, statistiskt bearbeta materialet eller dylikt, och därmed inte kan försvara innehållet i artiklarna.

Risken ökar att forskningsfusk inte uppdagas om en stor grupp – ibland respekterade namn – står som garant för att allt är korrekt. Det är dags att fundera på värdet av dagens mode att göra enorma satsningar på »stjärnor« som ska ge glans och berömmelse, men även på vad medförfattarskap innebär.

Författaren tillhandahåller abstrakt på engelska på e-postadressen Johnny.Ludvigsson@liu.se

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE). Defining the role of authors and contributors. Who is an author?
  2. Risberg B. Karolinska är etikens Tjernobyl. Läkartidningen. 2016;113;DWWE.
  3. Jungebluth P, Alici E, Baiguera S, Le Blanc K, Blomberg P, Bozóky B, Crowley C, Einarsson O, Grinnemo KH, Gudbjartsson T, Le Guyader S, Henriksson G, Hermanson O, Juto JE, Leidner B, Lilja T, Liska J, Luedde T, Lundin V, Moll G, Nilsson B, Roderburg C, Strömblad S, Sutlu T, Teixeira AI, Watz E, Seifalian A, Macchiarini P. Tracheobronchial transplantation with a stem-cell-seeded bioartificial nanocomposite: a proof-of-concept study. Lancet. 2011;378(9808):1997-2004.

Kommentarer (2)

  • Vi har även svenska regler

    2016-02-01 17:33 | ”Gränserna för vad som är forskningsfusk är flytande”.[1] Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och högskoleförbund definierade år 2007 vetenskaplig oredlighet som ”handlingar eller underlåtelser i samband med forskning, vilka leder till falska eller förvrängda forskningsresultat eller ger vilseledande uppgifter om en persons insats i forskningen. För ansvar krävs att den vetenskapliga oredligheten begåtts uppsåtligen eller av grov oaktsamhet”.

    Så är t ex svenska universitet och högskolor sedan 2006 såsom arbetsgivare skyldiga att utreda misstanke om oredlighet i forskning[2] och en expertgrupp för oredlighet ska inrättas för forskning vid Centrala etikprövningsnämnden.[3] ”Det har ifrågasatts att den nya gruppen ska kunna bli effektiv”.[4]

    Expertgruppen ska lämna yttranden när ett universitet eller en högskola utreder misstänkt forskningsfusk. Den oredlighetsgrupp som funnits hos Vetenskapsrådet sedan 2002 lades ned november 2008, men tills den nya expertgruppen blir klar får Vetenskapsrådet fortsätta arbetet.[5] Det lär dröja innan den nu föreslagna instansen kan börja arbeta. Förhoppningsvis tillkommer en definition av oredlighetsbegreppet vilka just nu saknas i propositionen. Hur som helst fortsätter forskningsfusket i Sverige enligt en artikel i Läkartidningen 2010.[6]

    [1] Prof. em Andrus Viidik i Läkartidningen 2009-09-01.
    [2] enligt Högskoleförordningen 16 §.
    [3] enligt forskningspropositionen Ett lyft för forskning och innovation, 2008/09:50.
    [4] Andrus Viidik citerade Forsman B.: Tandlöst förslag mot forskningsfusk. Forskning & Framsteg; 2009.
    http://www.fof.se/tidning/2009/1/tandlostforslag-mot-forskningsfusk(2015-12-27)
    [5] http://www.vr.se/ Sökning på oredlighet ger här 147 träffar (2013-12-16) och 189 träffar (2015-12-19).
    [6] Läkartidningen 2010-01-26 nummer 4.

    Sigvard Lingh, Psykolog, Psykologverksamheten i Uppsala

    Jäv:

  • Medförfattare

    2016-02-02 08:48 | Är det inte lite väl sent att fundera över detta nu?Jag disp 1999 och påbörjade mitt avh arb 1985. redan 1985 var jag förundrad över begreppet medförfattare när vederbörande inte ens läst manus.

    Ulla-Märta Albertsson, Öl, Med dr, Psykiatrimott Gamlestaden

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Liraglutid minskade mortalitet i grupp
av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

bild

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. () 27 JUL 2016

Annons Annons
bild

»Hitintills förskonad från allvarlig sjukdom utanför mitt professionella liv blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. () 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

bild

Kvinnor med urinvägsinfektion
i barndomen
följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (1 kommentar) 26 JUL 2016

bild

Läkarförbundet för tredje året på Pridefestivalen i Stockholm

Nyheter | Fem frågor till Jonas Ålebring, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse, som på torsdag är moderator för ett seminarium som Läkarförbundet arrangerar under Prideveckan i Stockholm. () 26 JUL 2016

Fler hiv-test vid möte öga mot öga

Nyheter | Gratis kondomer, prat med en informatör på en festival eller annan mötesplats och vetskap om att det går att testa sig med kort varsel ökar motivationen att göra ett hiv-test, enligt en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten. Förebyggande information på nätet eller i broschyrer har inte samma effekt. () 26 JUL 2016

bild

Första fallet i Europa av zika-
virusrelaterad mikrocefali

Nyheter | En spansk kvinna som blivit infekterad av zikavirus utomlands har fött ett barn som uppges lida av mikrocefali. Det är det första fallet i Europa, rapporterar BBC. () 26 JUL 2016

bild

Samtal i grupp
kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

Inspektion visade på brister i arbetsmiljö på Mälarsjukhuset

Nyheter | Arbetsmiljöverket pekar på en rad brister i arbetsmiljön vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna som man menar måste åtgärdas.Bland annat handlar det om bristande hantering av tillbud. () 26 JUL 2016

Prognosen sämre för rökare med aromatashämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

»Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. (4 kommentarer) 25 JUL 2016

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. (3 kommentarer) 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Nya rön | Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. () 25 JUL 2016