Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DYAZ Lakartidningen.se 2016-03-14

Bristande evidens för resultat av »aktiv hälsostyrning«

Carl-Gustaf Elinder
professor, Karolinska institutet; ordförande Stockholms medicinska råd

carl-gustaf.elinder@sll.se

Gustaf Edgren och medförfattare rapporterar i Läkartidningen att »aktiv hälsostyrning« [1] kan ge utsatta patienter stöd. De argumenterar för en fortsatt satsning på denna form av rådgivande vård som utvecklats av företaget Health Navigator.

En nära identisk redovisning har publicerats i en internationell vetenskaplig tidskrift [2], men citeras inte i LT. Flera landsting, bland dessa Stockholms läns landsting, har under en rad år ersatt Health Navigator för att driva detta forsknings- och utvecklingsprojekt, och företaget är nu angeläget om att permanenta modellen.

Om man nagelfar resultaten är de dock milt sagt skakiga. Studien indikerar att »aktiv hälsostyrning« kan ha gynnsam effekt på vissa typer av vårdkonsumtion, men ger inte starkt stöd för att så verkligen är fallet, tvärtom. I tabell 3 redovisas 18 jämförelser mellan interventions- och kontrollgrupp. Jämfört med i kontrollgruppen antyder 12 jämförelser en ökad vårdkonsumtion i interventionsgruppen (de som fått, eller erbjudits aktiv hälsostyrning) och sex en lägre. Fem jämförelser som pekar mot en ökad vårdkonsumtion hos interventionsgruppen är statistiskt signifikanta.

Slår man samman incidensen av sjukhusinläggningar åren 2010–2013 får man enligt  Zelens designdelen i studien en incidenskvot på 0,98 (95 procents konfidensintervall (KI): 0,89–1,09) och för den traditionella RCT-delen under åren 2012 och 2013 en icke signifikant incidenskvot på 0,85 (95 procents KI: 0,67–1,15).  I tabell 3, som bygger på antalet vårddagar och en beräknad vårdkostnad, har man gjort 12 statistiska jämförelser och hittar två signifikanta, båda i den del av studien som inte är korrekt randomiserad.

Sammantaget visar de samlade resultaten ingen tydlig gynnsam effekt av aktiv hälsostyrning. Författarna väljer ut en handfull av de subanalyser som gjorts (avseende exempelvis en viss tidsperiod) och hävdar med hänvisning till dessa att aktiv hälsostyrning är bra, om man jobbar som vårdrådgivarna gjorde just under den aktuella perioden.

Detta är ett klassiskt sätt att övertolka resultat från kliniska prövningar. Att vissa subgrupper under vissa perioder har en till synes gynnsam effekt av en intervention (eller behandling) är ofta tillfälligheternas spel. På samma sätt visar subanalyser att det finns ogynnsamma effekter för andra grupper och perioder, men som författarna väljer att bortse ifrån.

Visst kan man få säga att aktiv hälsostyrning kan ge utsatta patienter stöd, men man borde då också tillägga »men kanske inte alls«. Man borde också noga framhålla att de effekter som kunnat avläsas är relativt små, och att ytterligare väl randomiserade studier och kostnadseffektivitetsanalyser behövs innan man inför detta som en etablerad process i vården. I synnerhet som projektet tydligt visat aktiv hälsosstyrning ad modem Health Navigator är mycket dyrt och därmed tar resurser från andra önskvärda insatser.

Läs repliken:

Aktiv hälsostyrning – varken ny eller okänd intervention

Referenser

  1. Edgren G, Andersson J, Dolk A, et al. »Aktiv hälsostyrning« kan ge utsatta patienter stöd. Läkartidningen. 2016;113:DUEX.
  2. Edgren G, Anderson J, Dolk A, et al. A case management intervention targeted to reduce healthcare consumption for frequent Emergency Department visitors: results from an adaptive randomized trial. Eur J Emerg Med. Epub 14 maj 2015.

Kommentera

Kommentera

Kvalitet inom klinisk forskning utvärderas

Nyheter | Vetenskapsrådet får av regeringen i uppdrag att utvärdera den kliniska forskningens vetenskapliga kvalitet vid de sju universitetslandstingen. Utvärderingen kommer vara en del i resursfördelningen enligt ALF-avtalet. () 27 JUN 2016

bild

Det är dags att se värdet av forskning som är patientnära

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). () 27 JUN 2016

Läkare åtalas efter dataintrång

Nyheter | En läkare åtalas bland annat för grovt dataintrång efter att olovligen ha tagit del av patientjournaler för 392 patienter. () 27 JUN 2016

bild

Säkerheten vid omskärelse av pojkar måste kunna bli bättre

Debatt | Allvarliga komplikationer förekommer vid omskärelse av små pojkar, och vi föreslår åtgärder för att förbättra säkerheten för barnen, skriver Estelle Naumburg och medförfattare. (1 kommentar) 27 JUN 2016

Guide ska följa upp förskrivning

Nyheter | Nu finns en vägledning så att landsting och regioner kan följa upp hur antibiotika förskrivs i primärvården i relation till diagnos. () 27 JUN 2016

Primärvård vid bruk på 1870-talet Distriktsläkaren August Johan Brandt rapporterade om arbetarnas hälsa

Kultur | Ägaren av Forsmarks bruk i Uppland i slutet av 1800-talet månade om arbetarnas hälsa. Fri sjukvård för arbetarfamiljerna inrättades, besök till badhusen var gratis och goda matvaror utgjorde en del av lönen. Hälsoläget hos bruksborna finns dokumenterat i provinsialläkaren doktor August Johan Brandts årliga rapporter till Medicinalverket i Stockholm. () 27 JUN 2016

bild

Vårdköerna börjar att växa igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. (1 kommentar) 23 JUN 2016

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Annons
Annons Annons Annons