Riksrevisionens granskning av rehabiliteringsgarantin [1] har debatterats flitigt. Granskningen visar på en rad problem, bland annat i implementering och ersättningssystem, men också att återgång i arbete inte uppnåtts i den utsträckning man önskat. Riksrevisionen fann även att utbildningsnivån hos dem som ska leverera evidensbaserad psykologisk behandling i vissa fall är för låg, men anser inte att detta kan skyllas på KBT.

KBT är den psykologiska behandlingsmetod som har bäst evidens vid ångest och depressionstillstånd, och rekommenderas i Nationella riktlinjer från Socialstyrelsen [2]. Att alla behandlare ska ha utbildningsnivå motsvarande legitimerad psykoterapeut (vilket förts fram i debattinlägg i medierna) är både orimligt och omöjligt. Av större vikt är att ha utbildning i den terapiform man tillhandahåller.

I dag ger även behandlare med utbildning i andra terapiinriktningar KBT, vilket enligt studier påverkar utfallet [3-5]. Vi anser att grundläggande psykoterapiutbildning i KBT med tillhörande handledning är en tillräckligt god utbildningsnivå.

Det är en självklarhet att valet av behandling ska styras av evidens. Därför är det vår förhoppning att regeringen fortsätter att satsa på ökad tillgänglighet till KBT. 

Vi delar även synpunkten som förts fram i debatten att en diskussion kring lösningar bör föras med respekt för resultat av utvärderingar och forskning. Vi rekommenderar att detta sker i samarbete med specialister och forskare på området (för att finjustera rehabiliteringsgarantin), och att man tar intryck av Storbritannien och satsningen på IAPT (Improving access to psychological therapies) [6, 7].