Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DYPP Lakartidningen.se 2016-03-17

Fakulteterna bör granska kraven på professionella medicinetiker

Karolinska institutets etiska råd ska ombildas efter Macchiariniskandalen. Professionella etikers roll och ansvar debatteras. Hur påverkas vår syn på utbildning och forskning inom medicinsk etik vid de medicinska fakulteterna?

Johnny Ludvigsson
senior professor i pediatrik, Linköpings universitet

Johnny.Ludvigsson@regionostergotland.se 

Medicinsk etik är en viktig del av utbildningen av läkare och annan personal inom hälso- och sjukvården [1]. Det finns en mängd etiska frågor som rör allt ifrån abort och eutanasi till mindre dramatiska, men likväl viktiga vardagsfrågor, som när man får eller inte får ta prov på patienter mot deras vilja (exempelvis barn) eller huruvida det är rätt eller inte att mata senildementa som inte vill äta [2]. Även om den mesta etikundervisningen äger rum »vid sängkanten« i konkreta situationer behövs föreläsningar, diskussioner och fallbeskrivningar.

Medicinsk etik har vuxit till ett ämne med företrädare vid olika lärosäten. Sjukhusen har skaffat sig etiska råd som förväntas ge synpunkter på svåra etiska dilemman. Etikprövningsnämnder bedömer forskningsprojekt innan de får genomföras, och forskningsetik är en obligatorisk del av forskarutbildningen. Helsingforsdeklarationen, med regler om informerat samtycke, är en grundbult som dock förbigicks i Macchiarinis experiment på människor.

Inga nämnder, råd eller professorer i medicinsk etik fråntar den enskilde läkaren/forskaren ansvar och skyldighet att ta ställning, men man bör kunna förvänta sig, eller rentav kräva, att personer med särskild kompetens i medicinsk etik känner ansvar för att deras område inte hamnar i förfall. När man ser hur Macchiariniskandalen på Karolinska institutet (KI) respektive Karolinska sjukhuset (KS) utvecklats undrar man vilket ansvar etikerna tagit?

Det som pågick i Macchiariniskandalen kan förmodas ha varit okänt för de flesta även på KI/KS, inklusive deras etiker, fram till dess att tre anställda läkare i juni 2014 avgav en rapport där de avslöjade missförhållandena. Redan då borde etiker ha reagerat, men vem försvarade anmälarna som möttes av motangrepp och hot?  

KI:s etikråd frikände enligt uppgift Paolo Macchiarini våren 2015. När sedan den externe utredaren Bengt Gerdin överlämnade sin rapport i maj samma år fanns all anledning att stå upp för etiken, emot forskningsfusk och mot att patienter utsatts för livsfarliga och till slut dödande experiment. Vilka professionella etiker protesterade när KI:s ledning sopade Bengt Gerdins utredning under mattan?

Kanske kan proffs inom medicinsk etik bli direkt farliga om de invaggar sin medicinska omgivning i falsk trygghet? Om en smittsam hjärnhinneinflammation hotar sprida sig förväntar sig alla att infektionsläkare och smittskyddsläkare slår larm. Om brist på etik leder till katastrof för forskningen och sjukvården [3] med dödsfall som följd, duger det inte att teoretiskt filosofera. Då förväntar man sig att professorer i medicinsk etik slår larm!   

De medicinska fakulteterna behöver fundera igenom vilka krav man bör kunna ställa på professionella medicinetiker.

Johnny Ludvigsson var under många år ansvarig för medicinsk etik på läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Han var också ansvarig för Etiskt Forum i Linköping i 25 år och är medlem i etikprövningsnämnden vid medicinska fakulteten i Linköping sedan drygt 30 år.

Referenser

  1. Ludvigsson J. Grundutbildning för läkare. Behövs mer humaniora och kritiskt tänkande? Läkartidningen. 1993;90(42):3641-2.
  2. Ludvigsson J. Varför gör jag så här? Vårdens vardagsetik konkretiseras vid Etiskt Forum i Linköping. Läkartidningen. 1995;92(20):2113-5.
  3. Risberg B. Karolinska är etikens Tjernobyl. Läkartidningen. 2016;113:DWWE.

Kommentarer (2)

  • Kritiskt etiskt tänkande i all högre utbildning?

    2016-03-18 10:19 | Johnny Ludvigsson har absolut en poäng! Etik är inte bara en fråga för etikprofessorer. Det är en fråga för oss alla. Vi har två sorter av etiskt tänkande. Dels en "magkänsla" som sekundsnabbt talar om för oss vad som är rätt eller fel, gott eller dåligt. Dels ett långsamt välövervägt tänkande som bättre passar de komplexa problem vi möter i våra liv, som inte längre levs på stäpperna eller i urskogarna. Det sistnämnda behöver vi lära oss, speciellt när vi står inför etiska dilemman - när något både är bra och dåligt, rätt och fel, nämligen i olika avseenden. Av detta skäl har statsvetarna professor Bo Rothstein, pol. mag. Marcus Tannenberg och jag tagit initiativ till ett förslag ("Poznan Declaration") som fått ett mycket omfattande stöd och nu väntar på att implementeras, se Läkartidningen. 2015;112:DSXL Lakartidningen.se 2015-11-13

    Lennart Levi, Professor emeritus, Karolinska institutet

    Jäv:

  • Väl skrivet

    2016-03-18 13:04 | Välgörande ord av Johnny Ludvigsson. Om "krig är för viktigt att överlåta till generalerna" kanske motsvarande gäller för etiken och dess främsta företrädare i akademierna. Det är nödvändigt att ett etiskt förhållningssätt styr all vår verksamhet, men problemet som måste hanteras är när man upptäcker att så inte är fallet.
    Kloka ord även av överläkare Astrid Seeberger i DN Kultur 2016-03-16: Därför går systemfelet vid KI djupare än Macchiariniaffären: http://dela.dn.se/gb0xpv0bC8pMzRCZ9pRVnX0Dfz7s1IILdtimiq_m7D6fLHgyHWLs_qG0BNAm9dLbDzHIugrKLB6omh_lXcYkBA,,

    Lennart Tegler, pensionerad chefläkare, pensionär, tidigare Universitetssjukhuset i Linköping

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Läkarförbundet på Pride: Både utbildning och attityder bör ändras

Nyheter | Läkarkåren har dålig kunskap om hbtq-personers liv och leverne. Men enbart utbildning räcker inte för ett bättre bemötande. Även attityderna måste förändras. Det konstaterade panelen på Läkarförbundets seminarium på Stockholm Pride i går. () 29 JUL 2016

Förbundet positivt till att ge IVF-behandling vid fler vårdenheter

Nyheter | Läkarförbundet ställer sig bakom Socialstyrelsens förslag om att assisterad befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska kunna utföras vid andra vårdenheter än universitetssjukhusen. () 29 JUL 2016

Annons Annons

Svenskarnas sexvanor studeras

Nyheter | Svenskarnas sexvanor ska kartläggas för att förbättra förutsättningarna för ett effektivt folkhälsoarbete. Det meddelade regeringen i dag. () 29 JUL 2016

Myndigheter ska hitta former för samverkan om bemanning

Nyheter | Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet ska på uppdrag av regeringen föreslå hur utbildningsväsendet och vårdens olika aktörer ska samverka för att trygga kompetensförsörjningen i vården. () 29 JUL 2016

bild

Baljväxt orsakar förgiftning med antikolinergt syndrom

Fallbeskrivning | En tidigare frisk man inkom med misstänkt stroke till Skånes universitetssjukhus i Malmö. Patienten visade sig ha ätit av dåligt preparerade lupinfrön och hade symtom överensstämmande med ett antikolinergt syndrom.  () 29 JUL 2016

Behovet av introduktion till ST utreds som del i läkarutbildning

Nyheter | Professor Jens Schollin ska på regeringens uppdrag analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion innan läkares specialiseringstjänstgöring. Något som välkomnas av Läkarförbundet. (2 kommentarer) 28 JUL 2016

bild

Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Nyheter | Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«. (4 kommentarer) 28 JUL 2016

Tre substanser narkotikaklassas

Nyheter | Tiletamin, som liknar ketamin, samt bensodiazepinerna Nifoxipam och 3-hydroxifenazepam klassas som narkotika från och med den 6 september. Det beslutade regeringen i dag, efter rekommendation från Läkemedelsverket. () 28 JUL 2016

bild

Läkaren Gunhild Stordalen bland de mest lyssnade sommarpratarna

Nyheter | Av årets sommarpratare hittills är det läkaren och miljöaktivisten Gunhild Stordalen som har fått flest lyssnare via efterhandslyssning på webben, enligt Sveriges radios mätning. () 28 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (3 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

Kvinnor med urinvägsinfektion i barndomen följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (2 kommentarer) 26 JUL 2016