Läkartidningen publicerade våren 2016 ett tema om allergi hos barn och vuxna som framför allt belyser de kliniska aspekterna [1]. På 100 år har allergi gått från sällsynt diagnos till folksjukdom. Den så kallade hygienhypotesen föreslår att vår allt renare livsmiljö kan ha medfört överkapacitet och omprogrammering hos immunapparaten.

Temanumret saknar en spännande publikation som ger hygienhypotesen ett konkret innehåll. Den visar hur lantbruksmiljö ger skydd mot allergi [2] och har uppmärksammats stort [3]. Rubriken anger att »farm dust« (lantbruksdamm) med sitt endotoxin är skyddsfaktorn. Luftvägarna hos möss exponerades för bakteriell lipopolysackarid (LPS), vilket gav skydd mot kvalsterutlöst astma. De cellulära och molekylära mekanismerna klarlades. Nycken till skyddet är ubiquitinmodifierande enzym A20 i luftvägsepitelets celler som induceras av LPS. Astmatiker hade låga nivåer av enzym A20 i sitt epitel medan barn med en mutation som inaktiverar enzym A20-genen hade både astma och eksem [2].

Termen endotoxin myntades för 100 år sedan då man fann att tarmbakterier som E coli fick toxiska egenskaper vid sönderfall. Cellhöljet hos E coli har hybridmolekylen LPS ytterst. Sockerkedjorna pekar utåt, medan dess inre hydrofoba del (lipid A) bildar ett yttre membran. Lipid A är en härdig molekyl som tål torka och kokning, och som finns i allt damm kring människor och djur. Lipid A är starkt toxisk i kroppen och kan ge septisk chock och död, men är inert i tarmen. I luftvägarna hos möss blockerade den astma [2].

Detta kan vara allergiernas kärna, då vi konstant inhalerar lipid A i varierande dos. Endotoxinnivåer i madrasser och i golvdamm i skolor [4, 5] är omvänt relaterade till förekomst av allergi hos barn. Lipid A i samhällsdamm ger ett visst allergiskydd, trots att halterna är låga jämfört med lantbruksdamm.

E coli finns hos människa och kreatur, vilket kan förklara paradoxen att barn från lantbruksmiljö, trots kraftig exponering för häst, katt, hund och gräspollen (och lipid A), sällan reagerar på dessa allergener.

Övergången från 99 till 1 procent jordbrukshushåll och utarmningen av lipid A i vår livsmiljö kan ha medfört ökningen av allergier. Vattenklosetten, E coli-kontrollerat ledningsvatten, bättre livsmedelshygien, engångsblöjan, tvättmaskinen och dammsugaren kan vara bidragande faktorer. Lipid A är potent och modifierbar (varianter kan skräddarsys). Kan inhalation av mikrogramdoser av lipid A bli profylax mot allergi? 

I LT:s tema angavs bland annat tobaksrök som riskfaktor och möjligheten för epigenetiska mekanismer [6]. Allergiers varierande aktivitet över tid och den oklara ärftligheten pekar på epigenetiken (att sjukdomsbilden påverkas av miljöfaktorer), som framför allt via metylering av DNA ökar eller minskar aktiveteten hos de gener som är involverade. Men efter 10 års forskning om epigenetik och allergi är området ännu i sin linda [7].

Rökning under graviditet ger metylering av >2 000 gener hos nyfödda [8] och 20 procents ökad risk för astma hos barnbarn [9, 10]. Rökning bland gravida har minskat kraftigt men astmarisken bland barn kan påverkas av äldre generationers rökvanor. Om lipid A blir verksam profylax kan epigenetiken tappa sin betydelse vid allergi.