Vi är tacksamma för att Socialstyrelsen nu bekräftar att man valt bort den välunderbyggda tyska modellen [1] med tandundersökning, handledsröntgen och DT nyckelben på intuitiva grunder. Skälet till att man från utredningens start valde bort att analysera expertnätverket AGFAD:s riktlinjer – som i Socialstyrelsens replik [2] kallas »ett tidigare system« – var alltså att man kände att MR har »större potential«. Detta tidigare system används dock i Tyskland och Österrike sedan några år och anses allmänt vara det mest moderna och uppdaterade. 

Vi menar att Socialstyrelsen försöker misskreditera DT nyckelben. Metoden värderas först utifrån en MR-studie där man sett stor andel artefakter. Trots att man bara skummat abstrakts påstår man att »det är osannolikt att DT skulle vara bättre«, vilket återigen visar hur fel man hamnar om man på förhand bestämt sig för vad man vill finna.

En bärande del i Socialstyrelsens kritik av de etablerade metoderna riktar sig mot brist på »samstämmighet«. Vid framtagande av nya metoder släpar undersökning av samstämmighet efter – först måste man ha tagit fram en lovande metod och tränat undersökare i metodologin. I en tysk undersökning av DT nyckelben visades att en oerfaren undersökare ökade sin samstämmighet med 36 procent jämfört med den etablerade metoden efter 6 sessioner och 90 minuters utbildning [3]. Samstämmighet är alltså en i hög grad dynamisk parameter som bland annat beror på hur väldefinierad en metod är och hur tränad undersökaren är.

17 000 ensamkommande barn som anlände till Sverige 2015 uppgav en ålder på 16–17 år. När en likartad grupp åldersbestämdes med AGFAD:s metod av ett österrikiskt forskarteam bedömdes 363 av 591 med »en säkerhet gränsande till visshet« ha en ålder på minst 18 år [4]. Man kan sålunda utgå från att många vuxna män nu bor på HVB-hem med 13–14-åringar. Därför behövs åldersbestämning i stor skala omgående. En evidensbaserad modell finns att tillgå [1].