Nathalie Spång berör något mycket betydelsefullt i en artikel i LT med rubriken »Vägen till bättre feedback« [1]. På KIRUB-dagarna (kirurger under utbildning) 2016 diskuterade ST-läkare utbildningsklimatet. Diskussionen visar att deras förväntningar och krav på ledarskap och kommunikation är orimligt låga. Jag blev väldigt förvånad av att läsa detta.

Sjukvårdsdebatten har länge berört frågor om tillgänglighet, ojämlikt fördelade resurser och dåliga möjligheter till vidareutbildning, men mest har det gällt pengabrist samt brist på vårdplatser och personal. En vanlig synpunkt är att om bara mer pengar skjuts till kommer de flesta problem att kunna lösas. Det tror inte jag. Min syn på dessa frågor har jag fått under drygt fyrtio år som läkare, varav tolv år som klinikchef och divisionschef.

Problem har drabbat vissa, men absolut inte alla, vårdenheter vare sig det gällt vårdcentraler eller sjukhusens avdelningar och kliniker. Många har dock lyckas lösa sitt uppdrag utan att överskrida budget, utan jobbig personalomsättning och sjukskrivningar, och med goda resultat och nöjda patienter.

Min övertygelse är att framgångsrika enheter har bra chefer som också är bra ledare. De har dessutom skaffat sig dugliga mellanchefer som fått det stöd och den uppmuntran som krävs för att lyckas. Att de goda resultaten »satt sig i väggarna« beror på att bra chefer sörjt för att yngre talangfulla medarbetare blivit uppmärksammade och fått utbildning och inskolning i rollen som ledare och chef så att de kunnat fortsätta framgångsprojekten. Delaktighet, att bli sedd och få feedback som Nathalie Spång skriver om, är ett par jätteviktiga aspekter av framgångsrikt chef- och ledarskap.

Jag efterlyser exempel på verksamheter som lyckas med en budget i balans och personal som trivs, blir kvar och är mindre sjuka; verksamheter där patienterna kan glädjas åt goda sjukvårdsresultat.

Vi behöver också en diskussion om hur »växthus« för bra ledare och chefer kan byggas upp. Hur bra ett frö än är så krävs det också bra växtbetingelser. Först då blir skörden god.

Slutligen föreslås ett kvalitetsregister och öppna jämförelser av landstingens och regionernas sätt att sörja för ledar- och chefsfrågor. Det skulle – på samma sätt som kvalitetsregister och öppna jämförelser bidragit till att hjärtsjukvården vid svenska sjukhus nått högsta internationella standard [2, 3] – kunna ge ledar- och chefsfrågorna den uppmärksamhet de behöver.