I Sverige införs värdebaserad vård brett och okritiskt inom flera landsting, och nu även på Nya Karolinska Solna. Begreppet är en managementterm som förknippas med konsultfirman Boston Consulting Group (BCG) [1]. Internationellt används i stället »value based performance« [2, 3].

Value based performance har införts brett i USA sedan president Obama tog beslut på federal nivå 2010. USA låg högst i världen när det gällde sjukvårdskostnader samtidigt som alla medborgare inte hade full tillgång till vård. Det fanns också stora skillnader i vårdkvalitet mellan offentligt finansierade och privata sjukhus. Med value based performance ska en rad kvalitetsmått uppfyllas för att staten ska betala fullt ut för vården. Tanken är att kostnaderna ska gå ner och kvaliteten gå upp.

Att vi i Sverige inte översatt value based performance beror sannolikt på att BCG på ett effektivt sätt nått ut till politiker, universitet och vårdgivare och presenterat »värdebaserad vård« som ett vedertaget begrepp. Argumenten bygger på en rad påståenden om hur illa ställt det är i sjukvården.

Socialstyrelsen konstaterar i sin lägesrapport för vården 2016 [4] att vi har ett av Europas effektivaste sjukvårdssystem. Trots det hävdar förespråkarna för värdebaserad vård att vi har en ineffektiv vård. Den ineffektivitet vi ser i dag beror inte på brist på vårdplatser utan på svårigheten att bemanna vården runt dem.

Vårdresultat sägs skilja sig åt mellan olika landsting, men vid en granskning av Socialstyrelsens öppna jämförelser är variansen i mätningarna inte särskilt stor.

Frågan om huruvida patienten står i centrum eller inte i dagens vård är tudelad. Utifrån styrningsperspektiv är svaret nej, patienten är inte i centrum hos dem som styr vården. Utifrån vårdpersonalperspektiv är däremot svaret ett otvetydigt ja. Vårdpersonalen ser till individens unika behov, medan värdebaserad vård reducerar patienten till en diagnos som ska processas.

Sjukhus med många olika specialiteter uppstod för att ha beredskap att ta hand om alla sjukdomar människan kan drabbas av. En svaghet med värdebaserad vård är att patienter samlas i olika diagnosspecifika flöden. Sjukdomar kan dock inte organiseras utifrån en diagnos utan utgörs snarare av ett individuellt tillstånd. Därför behövs bred beredskap för att handha olika tillstånd samtidigt.

I en värdebaserad vårdmiljö får de svårast och mest komplext sjuka patienterna en försämrad vård. De passar inte in i ett flöde. När resurser binds hårdare till specifika diagnoser startar en tävlan och ett revirskapande för att vakta de resurser man tilldelats. Det leder till fragmentisering och förlust av vårdkvalitet hos kliniker med en annars naturlig samhörighet.

Värdet skapas i mötet mellan patienten och vården, utifrån den kunskap och erfarenhet som den medicinska personalen har. Utan personal finns inget värde för patienten. Detta är det fundamentala värdet i all sjukvård. De utfallsmått som värdebaserad vård bygger på tillför inte något nyskapat värde till patienten.

Flera internationella studier [5-8] har visat tveksam effekt av managementsystem som värdebaserad vård. De utfallsmått systemet är tänkt att bygga på är dessutom kopierade från de kvalitetsregister som redan används i svensk sjukvård. Värdebaserad vård tillför med andra ord inget nytt.

Utifrån rådande evidens och förutsättningar i svensk sjukvård finns starka incitament för att avbryta införandet av värdebaserad vård på Karolinska universitetssjukhuset, men även på andra håll i Sverige. Vi läkare vill fortsätta arbetet med det egentliga värdet i vården: överförandet av kunskap och erfarenhet i mötet med patienten.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.