Apropå! Trygg hänvisning till rätt vård

Läste ett intressant inlägget i LT 2017 vol 114 sid 461 av Ingunn Granum, om säker bedömning av patienter i akutvårdkedjan, och att bedömningen skall vara säker oavsett var, och vem, som gör den aktuella bedömningen. Risken med att hänvisning av patienten från en akutmottagning, vilket på olika sjukhus är mer eller mindre vanligt. I Karlstad och på många andra akutmottagningar används RETTS (rapid emergency triage and treament system) som beslutstöd för att säkra både kvalitet och medicinsk säkerhet, men också för att minska den interindividuella variationen mellan bedömare, oavsett vilken roll bedömaren har. Syftet är att ge en medicinsk process på akuten som är både säker och av hög kvalitet. Man skriver att NEWS (National early warning score) kan användas vid hänvisning och är samma typ av kliniska värdering som RETTS, och det är ett påståendet som är både rätt och fel. NEWS innehåller mätning av det som kallas vitalparametrar (VP) som i RETTS, är luftväg, andnings frekvens och syrgasmättnad, puls/hjärtfrekvens, blodtryck och vakenhetsgrad. NEWS bildar ett ”score” eller siffervärde, och ”scoret” indikerar en medicinsk prioritets nivå kopplat till medicinsk behov. Skillnaden mot RETTS är att varje enskilt mätvärden av VP ger en medicinsk prioritet utan hänsyn till övriga mätvärden. Nästa skillnad mellan RETTS och övriga system som innehåller NEWS-likande algoritmer av vitalparametrar är att mätvärde för VP också bedöms med en algoritm som kallas ESS (emergency symptoms and signs) och som vi kan betrakta som det andra filter processen som patienten måste passera och sen det 3:dje steget där läkarens och/eller sjuksköterskans kunskap och erfarenhet används för att ta beslut om slutgiltig prioriterings nivå som utgör den sammanlagda bedömningen av processen. I praktiken innebär det att en patient med ex.v. bröstsmärta och normal VP kan blir högprioriterad på enbart en eller flera ESSer. Sen står inte prioritetsnivån i RETTS i relation till mängde patienter på akutmottagningen utan utgör den enskilda patientens individuella och aktuella medicinska risk. Att använda 2 olika system i processer som sitter ihop beroende på vilken roll/yrke man har är ingen lösning för att kunna hantera eller hänvisa patienter på ett säkert sätt. Vi som skapat och utvecklar RETTS i Sverige och Norge samt Nepal rekommenderar att man använder RETTS hela vårdkedjan oavsett vilken roll man har. Som exempel kan man ta resultaten från det arbete man gjort, och publicerat, i region Hallands ambulanssjukvård. Där kunde man visa att patienter som SOS Alarm anser behöva ambulanssjukvård genom sitt medicinsk index system, men som i ambulanssjukvården utfaller som grön prioritet i RETTS och bedöms kunna stanna hemma med egenvård, i många fall eller hanteras inom närsjukvården i stället för att behöva en ibland lång och riskfylld processen vid akutmottagningen. Studien visade att den metoden inom pre-hospital vård är både säker och förhindrar flera ”onödiga” sjukhusvistelser. Särskilt viktig för äldre patienter som ofta har en högre risk för komplikation/händelser även om de är mindre sjuka än patienter med hög prioritet. Men det är korrekt, som man skriver, att primärvård, närsjukvård, kommunal vård och 1177 behöver ett strukturerat protokoll för sin bedömning för att göra den än mer patientsäker. Ett enklare beslutprotokoll håller på att byggas för primärvård etc som kallas RETTS Light.