Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag »Utvärdera befintliga antibiotika« är unikt, då urvalskriterierna för studierna styrts av en nationell och internationell behovsanalys bland läkare och andra experter, följt av en oberoende prioritering med medverkan av representanter från kliniska specialiteter. Klinisk nytta, betydelse för folkhälsan och potential att kunna påverka klinisk praxis var avgörande vid urvalsprocessen. Stor vikt har lagts vid att få kunskap om hur olika behandlingsalternativ påverkar tarmens mikrobiota vad gäller risk för resistensutveckling och allvarliga diarréer. Två randomiserade kliniska studier som initierats av Folkhälsomyndigheten pågår (Fakta 1) [1-3].

Den ena studien ska undersöka om behandlingstiden för streptokockorsakad faryngotonsillit kan kortas. Hypotesen är att en mer effektiv dosering kompenserar för en kortare behandling avseende effekt och risk för recidiv och komplikationer. Fem dagars behandling med penicillin V (pcV) (800 mg x 4) jämförs med dagens rekommenderade 10-dagarsbehandling (1 g x 3). I en delstudie är syftet att undersöka den ekologiska påverkan av pcV-behandling på tarmens mikrobiota. Studien utförs på 14 vårdcentraler och cirka 400 patienter inkluderas.

Slutenvårdsstudiens långsiktiga mål är att kunna minska användningen av cefalosporier respekive karbapenemer genom att ge vården tillgång till ett antibiotikum med smalare spektrum som har effekt mot ESBL (extended spectrum beta-lactamases). Studien startade 2016 och pågår för närvarande på 11 infektionskliniker. Syftet är att jämföra temocillin och cefotaxim vid behandling av kvinnor och män med febril urinvägsinfektion.

Temocillin togs fram på 1980-talet och är godkänt i fyra europeiska länder, men inte i Sverige. Väldesignade kliniska studier med relevant dosering saknas. Det är ett penicillin med ett smalt spektrum riktat mot Enterobacteriaceae, inklusive de flesta ESBL. Hypotesen är att temocillin har likvärdig klinisk effekt och säkerhet som cefotaxim men en mer begränsad påverkan på tarmens mikrobiota. Primär effektvariabel i studien är ekologisk påverkan på tarmens mikrobiota med fokus på Clostridium difficile och resistensutveckling hos vanliga tarmbakterier.

Myndigheten stödjer ytterligare projekt inom ramen för regeringsuppdraget. En randomiserad multicenterstudie som ska jämföra fosfomycin med ciprofloxacin som profylax i samband med transrektal prostatabiopsi är planerad att starta 2017. Dessutom ingår registerstudier, observationsstudier och in vitro-studier.

Målsättningen är att arbetssättet – att gemensamt identifiera kunskapsluckor och sedan designa och driva behovsstyrda studier – ska bidra med ökad kunskap om hur vi bäst använder befintliga antibiotika i den kliniska vardagen.

Fakta 1. Kliniska studier för effektivare antibiotikaanvändning 

Öppenvårdsstudien som undersöker om behandlingstiden för streptokockorsakad faryngotonsillit kan kortas bedrivs inom Region Skåne, Region Kronoberg och Västra Götalandsregionen.

Slutenvårdsstudien, vars syfte är att kunna minska användningen av cefalosporiner respektive karbapenemer, bedrivs vid Danderyds sjukhus, Helsingborgs lasarett, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Universitetssjukhuset i Linköping, Norrlands universitetssjukhus Umeå, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Skånes universitetssjukhus Lund, Capio S:t Görans sjukhus, Länssjukhuset Sundsvall–Härnösand, Universitetssjukhuset Örebro och Östersunds sjukhus.