Bristen på AT-platser har länge utgjort en flaskhals som i längden försenar läkarkårens kompetensutveckling och därmed minskar antalet år som specialistläkare under ett yrkesliv. Detta trots att det råder brist på läkare inom många specialiteter.

Sylf (Sveriges yngre läkares förening) har i dagarna släppt rapporten »Underläkare – var god dröj«, som visar att Stockholm fortfarande toppar statistiken för längst väntetid innan AT, nu med hela 20 månader [1].

En vanlig invändning från politiker, studierektorer och AT-chefer är att det till största del är det höga söktrycket som gör att väntetiderna är så långa i Stockholms län. Sylf:s kartläggning »Den som väntar på AT väntar för länge« från 2017 visar att detta inte stämmer. Trots att Stockholm har sju sjukhus som tillhandahåller AT är antalet AT-tjänster lägst i hela Sverige om man ser till antalet invånare i länet [2]. Vi efterfrågar därför en analys om vad orsaken till detta är.

Sylf Stockholm anser att det faller på sin egen orimlighet att man ska behöva ha uppemot två års yrkeserfarenhet för att påbörja en introduktionstjänst. Då kan man inte hävda att man tillhandahåller en introduktion till läkaryrket. I stället utnyttjas nyexaminerade, olegitimerade läkare på korta, osäkra anställningar, utan rätt till utbildning och med stort patientansvar. Detta är oansvarigt.

I 2018 års budget har den borgerliga alliansen i Stockholm lovat en satsning på fler AT-platser. De lovar en utökning från dagens 200 till 300 platser fram till år 2020. Det är en välbehövlig satsning.

Tyvärr ser vi inte motsvarande ökning av antalet utlysta AT-platser nu när höstens rekryteringar pågår, och vi har ännu inte fått några signaler från sjukhusen om planerade utökningar nästkommande år.

Vi hoppas att de utlovade åtgärderna realiseras inom kort och vi kommer att fortsätta att ta en aktiv roll i att säkerställa att beslutet följs upp.

Emily Westbeck har väntat länge på AT, och har nu 25 månaders arbetserfarenhet som examinerad läkare.