I en replik i Läkartidningen (se länkar i slutet av artikeln) skriver Nils Wilking och Anna Forsberg att GI-teamet vid onkologkliniken, Skånes universitetssjukhus, bedriver »en omfattande förskrivning av läkemedel i strid med Socialstyrelsens riktlinjer« och ifrågasätter att vi arbetar evidensbaserat. Problemet är att författarna i en rapport som inte godkänts av Styrgruppen för ordnat införande vid Skånes universitetssjukhus, samt i Läkartidningen och andra medier, framfört kritik utan att presentera data som styrker deras slutsatser.  

Rapporten till styrgruppen skulle belysa följsamheten till Socialstyrelsens nationella riktlinjer [1] för bland annat kolorektal cancer, med fokus på antikroppsanvändning. Riktlinjerna innehåller rekommendationer för en lång rad åtgärder prioriterade enligt en 10-gradig skala. Antikroppsbehandling har på gruppnivå en relativt begränsad effekt och klassificeras därför som behandling som »kan erbjudas« alternativt »kan i undantagsfall erbjudas«, vilket dock inte innebär förbud mot användning.  

Socialstyrelsens riktlinjer omfattar långt ifrån alla kliniska situationer, och utvecklingen inom onkologin är så pass snabb att de skulle behöva uppdateras, vilket för närvarande inte planeras. Man kan därför starkt ifrågasätta att bygga en analys av korrekt förskrivningsmönster enbart på Socialstyrelsens riktlinjer. Även andra nationella och internationella riktlinjer bör beaktas [2-4].

När det gäller antikroppsförskrivning för kolorektal cancer finns regionala skillnader. Södra regionen avviker inte på något anmärkningsvärt sätt utan ligger ungefär på riksgenomsnittet [5]. Vilken nivå av läkemedelsanvändning som är optimal ur kostnad–nyttosynvinkel är det dock ingen som vet.

Nils Wilking och Anna Forsberg påtalar även en »ovetenskaplig könsskillnad vid förskrivning av läkemedel vid spridd kolorektal cancer«. Att fler män än kvinnor har antikroppsbehandling har vi också konstaterat, men detta behöver inte vara ovetenskapligt. Det finns ett antal tumörrelaterade skillnader mellan könen [5].

Män har högre incidens av rektalcancer och metastaserad cancer utgången från vänsterkolon, och senare års studier har visat att dessa svarar bäst på EGFR-hämmande antikroppar. Högersidig koloncancer är vanligare bland kvinnor och när dessa tumörer metastaserar är prognosen sämre.

Kvinnor är i genomsnitt fem år äldre än män vid diagnos, vilket kan bidra till att kvinnor med metastatisk kolorektal cancer potentiellt får färre behandlingslinjer, med eller utan antikroppar. När det gäller genusfrågan behövs dock fler studier, vilket lämpligen kan göras utifrån det nationella kvalitetsregistret för kolorektal cancer.

Omotiverade könsskillnader vid läkemedelsförskrivning är naturligtvis inte acceptabla.

Nils Wilking och Anna Forsberg presenterar inga fakta som styrker deras konklusioner. Man borde kunna kräva bättre vetenskaplig stringens av dessa båda välmeriterade författare.

Tidigare inlägg:

Nils Wilking och Anna Forsberg svarar Jakob Eberhard et al: Skånsk GI-onkologi kolliderar med vetenskap och nationella riktlinjer

Grova anklagelser mot skånsk onkologi kan inte stå oemotsagda