Huvudvärk är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa [1]. Eftersom huvudvärk är mest problematisk under de produktiva åren är de ekonomiska kostnaderna för samhället stora. Ändå är det långt ifrån alla som drabbas som får chans till diagnos och rätt behandling. Vi som arbetar med detta folkhälsoproblem anser att huvudvärk är förbisedd, underdiagnostiserad och underbehandlad.

Av all huvudvärk är den kroniska den mest funktionsnedsättande. Den dominerande diagnosen vid kronisk huvudvärk är kronisk migrän, som drabbar 1–2 procent av befolkningen, huvudsakligen kvinnor [2]. Tillståndet är påtagligt funktionsnedsättande och förenat med mycket höga direkta och indirekta samhällskostnader [3, 4].

Sedan 2011 finns en effektiv och av Läkemedelsverket godkänd behandling av kronisk migrän [5, 6] som innebär att botulinumtoxin injiceras enligt ett standardiserat schema [7]. Om behandlingen upprepas regelbundet uppnås en väsentlig förbättring hos majoriteten av patienterna [8].

Regeringen och landstingen har ett uttalat mål att vård och behandling ska erbjudas alla på lika villkor oavsett var i landet man bor. För patienter med kronisk migrän är vården fortfarande allt annat än jämlik. I Västra Götalandsregionen uppskattas exempelvis att endast 1,16 procent av alla patienter med kronisk migrän erbjuds behandling med botulinumtoxin [9], vilket är långt ifrån medeltalet för landet. Vi tror att den dominerande orsaken till detta är en HTA-rapport från 2014 [10], där slutsatsen är att behandling med botulinumtoxin vid kronisk migrän har låg evidensgrad och att det är tveksamt om det överhuvud taget har någon nytta vid kronisk migrän.

Mot detta står i stort sett världens samlade expertis. Amerikanska FDA (Food and Drug Administration) och flertalet nationella läkemedelsmyndigheter inom EU [11] har samstämmigt accepterat risk–nytta-förhållandet för botulinumtoxin på grundval av det hittills största kliniska prövningsprogrammet vid en huvudvärksindikation [8, 11-13]. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA hänvisar till International Headache Society (IHS), som rekommenderar botulinumtoxin som behandling mot kronisk migrän [14]. I skarp kontrast till slutsatserna i HTA-rapporten ger American Academy of Neurology behandlingseffekten av botulinumtoxin vid kronisk migrän den starkaste evidensgraden, A [15].

Även i Region Skåne brister det, exempelvis uppvisar ett dokument från Läkemedelsrådet [16] en allmänt negativ syn, och man ställer fyra krav på patienten innan en eventuell behandling med botulinumtoxin kan inledas, varav två innebär att hen först ska ha genomgått behandlingar som är ineffektiva vid kronisk migrän.

Det finns en samstämmighet bland erfarna behandlare att botulinumtoxin vid kronisk migrän haft oerhört stor betydelse för behandlingsmöjligheterna hos en grupp patienter (huvudsakligen kvinnor) som tidigare varit hänvisade till läkemedelsavgiftning, manuella terapier eller biverkningsbelastade läkemedel med tveksam effekt.

Ett nationellt vårdprogram för huvudvärk skulle vara till stort stöd för att avhjälpa regionala orättvisor gällande behandling. Inom kort kommer en ny generation biologiska läkemedel för behandling av migrän att introduceras [17, 18]. Låt oss hoppas på en jämlikare tillgång till behandling när de blir tillgängliga.

Läs repliker:

Vi granskar gärna nya rön om professionen ber oss om det

Svagt underbyggd artikel hjälper inte migränpatienter

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Joakim Tedroff har erhållit ersättning för deltagande i expertråd, utbildning eller kliniska prövningar från Teva, Allergan och Novartis.