Makan är den vanligaste njurdonatorn

Vid en tredjedel av alla njurtransplantationer i Sverige kommer njuren från en levande givare. I vår genomgång av donationer 2010–2017 i Stockholm och Göteborg ses en signifikant könsskillnad bland givarna: 62 procent var kvinnor och 38 procent män [opubl data].

I samband med den internationella kvinnodagen, 8 mars 2018, framkom det att den vanligaste njurdonatorn är en kvinna och att donationer framför allt sker från maka till make, enligt statistik från European Dialysis and Transplant Association (ERA-EDTA). Även studier från USA och Europa visar på könsskillnader vid njurdonation [1].

Vi har undersökt förhållandena i Sverige och kartlagt de levande givarna av njurar i Stockholm och Göteborg åren 2010–2017. Totalt donerade 432 kvinnor och 265 män (62/38 procent) en njure under perioden, vilket visar på en signifikant könsskillnad bland donatorerna (P < 0,0001).

Donation mellan makar visar störst könsskillnad. Hela 75 procent av sådana donationer sker från maka till make medan 25 procent sker från make till maka. En viss kvinnlig dominans ses även hos donatorer inom kategorin »andra personer inom släkten« (moster, faster, kusin, kusinbarn, syssling, kusins maka, svägerska, svärmor, mormor etc), men skillnaden är inte signifikant. Hos föräldrar, syskon, vänner, barn och anonyma donatorer ses däremot ingen könsskillnad.

På senare år har donation mellan makar blivit allra vanligast och har passerat andelen donationer från föräldrar respektive syskon, som tidigare varit de klassiska donatorerna. 

Varför är det då vanligare att kvinnor donerar en njure? En orsak kan vara att det finns fler män (63 procent) med kronisk njursvikt i behov av behandling [2]. Huruvida män har sämre donationsvilja är dock inget vi känner till. Vi har i en tidigare studie [3] visat att njurdonationer mellan makar oftast är mest lyckade. Bådas liv blir friare och livskvaliteten bättre efter att maken/makan blivit transplanterad och livet kunnat återgå till det normala igen.