Minna Johansson och medarbetare återkommer med felaktiga uppgifter i debatten om det svenska screeningprogrammet för bukaortaaneurysm (se länkar till tidigare inlägg i slutet av artikeln, red anm), men felaktigheter blir inte sanna genom att upprepas.

Några exempel på felaktigheter:
De har blandat ihop akut operation och operation för ruptur, samt aorta och iliakaaneurysm, de vet inte när screeningen startade i de olika landstingen, de har använt populationer med olika prevalens av sjukdomen i fall- och kontrollgruppen [1] samt använt felaktiga register och för kort uppföljning för att kunna utvärdera screeningens effekter – ibland är det fel på tiopotenser. Det är inte heller korrekt, som Minna Johansson och medarbetare påstår i sin replik, att man i Danmark beslutat att inte införa screening för bukaortaaneurysm. Det finns inget sådant beslut taget [2].

Författarna menar att det »ter sig osannolikt« att screening för bukaortaaneurysm även skulle minska den totala dödligheten genom livsstilsråd, och stödjer sig på en sammanställning från US Preventive Services Task Force (USPSTF) [3]. USPSTF har dock efter kritik [4] publicerat en rättelse där man medger att en signifikant sådan effekt helt klart kunde påvisas [5]. Denna typ av selektiv citering, där man avstår från att citera vetenskaplig data som motsäger egna resultat är direkt vilseledande.

Minna Johansson och medarbetare framhåller att »etablerade idéer kan utvärderas och ifrågasättas«. Vi håller till fullo med om detta, men vill tillägga att en sådan utvärdering bör vara fullständig och bygga på sunda vetenskapliga principer. Den oberoende granskning som forskargruppen efterlyser har redan genomförts av Socialstyrelsen, som inför sitt beslut för två år sedan engagerade olika professioner, lekmän och beslutsfattare i en transparent beslutsprocess med ett omfattande remissförfarande [6]. Minna Johansson och medarbetares påstående om faran med screening, som man nu upprepar, bemöttes och avfärdades redan då av SBU och Socialstyrelsen [7].

Det är värt att upprepa att det svenska screeningprogrammet hittills resulterat i att mer än 6 000 bukaortaaneurysm detekterats, och att 1 500 patienter erbjudits en förebyggande operation. Det innebär att 750 äldre män i Sverige fått sina liv förlängda med i genomsnitt åtta år tack vare screeningen, och denna effekt ökar hela tiden [8]. Med över 6 000 räddade levnadsår hittills måste det svenska screeningprogrammet för bukaortaaneurysm anses vara en stor framgång.

Att Minna Johansson och medarbetare inte tycks bekymras av att missledande forskningsresultat kan skapa oro bland patienter och beslutsfattare är inte förvånande, men svenska kärlkirurger och angiologer som till vardags ansvarar för dessa drabbade personers hälsa och överlevnad måste tillåtas ha en avvikande åsikt. Det är många människoliv som står på spel.

Läs tidigare inlägg:

Stor enighet om att screening för bukaortaaneurysm räddar liv (Debatt)

Dags för oberoende granskning av det svenska screeningprogrammet (Replik)