Hälsoutvecklingen i världen de senaste 30 åren har inneburit att människor lever längre, men tyvärr har inte antalet friska år/individ ökat i samma takt. Barna- och mödradödligheten har mer eller mindre halverats medan förekomsten av diabetes, cancer och hjärt–kärlsjukdomar ökar snabbt, och snabbast i låg- och medelinkomstländer.

Svenskt internationellt arbete med hälsofrågor har främst fokuserat på mödra- och barnaöverlevnad och smittsamma sjukdomar, med bistånd som främsta redskap. Världens plan för hållbar utveckling, Agenda 2030, innehåller 17 mål varav mål tre (SDG3) fokuserar på hälsa och välbefinnande. Det globala hälsomålet handlar inte längre enbart om överlevnad utan om att människor ska kunna leva långa och friska liv.

I juni presenterade regeringen sin handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030. Socialdepartementet och Utrikesdepartementet följer upp med vad Sverige gör inom området global hälsa utifrån nationella och internationella åtaganden inom ramen för Agenda 2030. Bistånd spelar även fortsättningsvis en viktig roll, men arbetet med global hälsa omfattar mycket mer.

Det övergripande målet för Sveriges arbete med att förbättra hälsosituationen på hemmaplan och i världen är att bidra till att människor kan leva långa, friska och hälsosamma liv, med fokus på tre områden:

  • Samhälleliga förutsättningar för god och jämlik hälsa.
  • Effektiva, hållbara och motståndskraftiga hälsosystem som levererar bra hälso- och sjukvård.
  • Ökad beredskap och kapacitet att upptäcka och hantera utbrott av sjukdomar och andra hälsohot.

Ett syfte är att skapa förutsättningar för aktörer i Sverige att samarbeta bättre kring specifika frågor och göra det svenska agerandet mer slagkraftigt.

Ett annat syfte är att tydliggöra att biståndsresurserna har en fortsatt viktig roll i det globala hälsoarbete, men att det finns andra resurser som också bidrar till det sammantagna arbetet, resurser som vi kanske inte alltid ser. Regeringens satsning på internationalisering av universitet och högskolor innebär bland annat möjligheter till lärar- och studentutbyten inom barnmorskeutbildningen. Statliga och privata forskningsmedel bidrar till forskning kring till exempel övervikt och diabetes, som numera är ett problem inte bara för den rikare delen av världen.

Ett tredje exempel är svenskt näringslivs investeringar i produkter och tjänster som på olika sätt bidrar till den globala hälsoutvecklingen.

Ett omfattande arbete sker också i Sverige och inom EU gällande anibiotikaresistens, där såväl forskare, myndigheter som politiker är involverade. Sverige kan inte på egen hand hantera de utmaningar vi står inför när det gäller ökad resistensutveckling och bristen på nya effektiva antibiotika. Det krävs globala lösningar och samarbete.

Det senaste året har vi lyft fram sambanden mellan mat, hälsa och klimat. Såväl vår planets som människors hälsa är beroende av hur vi producerar och konsumerar mat. 2,1 miljarder människor i världen är överviktiga och 800 miljoner lider av undernäring, samtidigt som en tredjedel av all mat som produceras slängs. Denna utveckling är inte hållbar och kräver globala lösningar för att motverka.

Självklart behövs också en rättvis tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Stora gap och orättvisor finns i världen, och Sverige har under en längre tid särskilt lyft kvinnor och barns behov liksom vikten av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Det är vår förhoppning att det gemensamma arbetet kan bidra till att Sverige blir en ännu slagkraftigare aktör – internationellt och nationellt – för en friskare värld och planet.

Som läkare kan vi tillsammans med alla andra aktörer i samhället bidra till arbetet genom forskning och ny kunskap, tillkomst av nya strategier, innovation och global politik och framför allt ett genomförande som ytterst handlar om hur vi kan skapa mer hälsosamma samhällen för alla.