Socialstyrelsen delar helt bilden av att dysfagi är ett tillstånd med stor svårighetsgrad och att åtgärder för detta är viktiga. Därför finns det i de nationella riktlinjerna för vård vid stroke fem rekommendationer som behandlar dysfagi. Majoriteten av dessa rekommendationer har fått hög prioritet, och åtgärden bedömning av sväljförmåga för att identifiera dysfagi efter en stroke har allra högst prioritet med rangordningen 1.

Riktlinjerna är tänkta att vara ett stöd för dem som fattar beslut om prioriteringar och resursfördelningar inom hälso- och sjukvården. När Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer utgår vi från var det finns störst vägledningsbehov. Riktlinjerna är alltså inte heltäckande och kan därför behöva kompletteras med nationella och regionala vårdprogram.

Nationella arbetsgruppen för stroke (NAG stroke) håller därför på att ta fram ett specifikt beslutsunderlag om utredning och behandling av dysfagi och munhälsa efter stroke. Dessutom finns uppföljning av dysfagi med i det kommande beslutsstödet om teambaserad strukturerad uppföljning. I Socialstyrelsens arbete med att förvalta strokeriktlinjerna kommer dessa kontinuerligt att ses över. Den första översynen genomförs redan under 2019. I förvaltningen bevakar vi de områden som är under utveckling och uppdaterar de kunskapsunderlag där det finns ökat vetenskapligt stöd.

Vi noterar den Cochraneöversikt som publicerats efter det att riktlinjerna togs fram och som debattörerna refererar till [1]. Översikten sammanfattar att det fortsättningsvis behövs mer forskning och högkvalitativa studier för att visa effekt av de olika interventionerna vid dysfagi, och vi kommer att följa den utvecklingen.

Socialstyrelsen värdesätter det stora engagemang för riktlinjerna som många visar, och vi välkomnar alla synpunkter och kommentarer.

Läs debattartikeln:

Dysfagirehabiliteringen »bortglömd« i nya strokeriktlinjerna