PCCRC – viktigt kvalitetsmått för koloskopi

I LT 40/2018 (se länk i slutet av artikeln, red anm) finns en redovisning av patienter med diagnosticerad kolorektalcancer 3–60 månader efter DT-kolografi, sigmoideoskopi eller koloskopi. Vid högkvalitativ koloskopi bör kliniskt signifikanta lesioner detekteras och avlägsnas radikalt. Ett viktigt kvalitetsmått är andelen PCCRC (postkoloskopi kolorektal cancer), som lite olyckligt ibland benämns som »missad cancer«.

Andelen PCCRC varierar internationellt beroende på kvaliteten av koloskopin, eller på att man använt olika metoder; i en studie från 2,5 till 7,7 procent i samma material [1]. Resultatet påverkas även av inklusions- och exklusionskriterier. För ökad jämförbarhet bör standardiserade metoder användas. I ett konsensusdokument från World Endoscopy Organization (WEO) beskrivs definitioner, beräkning av frekvens och metod för orsaksanalys [2].

Kvinnor har större risk för PCCRC än män. Familjehistoria, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), divertikulos och högt komorbiditetsindex är också förenat med ökad risk. Polypektomi är ännu en riskfaktor, liksom högersidig tumör.

Studier visar att endoskopister med hög detektionsnivå av adenom [3] uppvisar lägre frekvens av PCCRC. Data talar även för lägre risk för PCCRC hos gastroenterologer än hos icke-gastroenterologer. Även organisation och utrustning påverkar resultatet, vilket betyder att undersökaren inte ensam utgör källan till en dålig undersökning. 

PCCRC definieras oftast som en cancer som diagnostiseras 6–36 månader efter negativ koloskopiundersökning. Diagnosen kan ställas vid koloskopi, röntgen eller akutoperation. Intervallet 6–36 månader är att föredra för bedömning av kvaliteten av koloskopi, då andelen de novo-tumörer antas vara låg. Intervallet 0–6 månader beror dels av att datum för PAD och koloskopi inte är desamma, dels av att inadekvata undersökningar (exempelvis dålig tarmrengöring) ska kunna göras om.

Vid beräkning av frekvensen av PCCRC bör antal koloskopier vara nämnaren [2]. En koloskopi där kolorektal cancer diagnostiserats inom 0–6 månader räknas som sant positiv. Ställs diagnosen inom 6–36 månader räknas undersökningen som falskt negativ. Antalet falskt negativa koloskopier är detsamma som antalet PCCRC [4]. Vid multipla koloskopier i intervallet 6–36 månader räknas den närmaste sant positiva och den närmaste falskt negativa in. Metoden beskrivs i detalj i referens [1].

Data från Socialstyrelsens patient-, cancer- respektive dödsorsaksregister från nära 300 000 koloskopier (250 000 individer) 2001–2010 analyserades [4]. Samtliga följdes minst 36 månader. 16 319 individer med kolorektal cancer inom 0–36 månader efter koloskopi identifierades, varav 1 286 (7,9 procent) med PCCRC. Oberoende riskfaktorer var kvinnligt kön, högersidig cancer, låg ålder (18–30 år), divertikulos och polypektomi. En förbättring sågs för perioden 2006–2010 (relativ risk [RR] 0,88; P = 0,024) jämfört med perioden 2001–2005. När de fyra nordligaste landstingen jämfördes med övriga landet noterades en måttlig skillnad (RR 1,17; P = 0,045). Riskprofilen är i linje med tidigare studier, bortsett från att man inte beskrivit låg ålder som en riskfaktor [3].

Frekvensen av PCCRC är ett viktigt kvalitetsmått för koloskopi som bör registreras i Sverige. Viktigt är att sjukhusen gör en orsaksanalys av de fall som upptäcks. Vi efterlyser en nationell enhetlig definition och beräkning av frekvensen av PCCRC i harmoni med internationell konsensus [2].

Läs översiktsartikeln:

Sju procent av cancerfallen hade »missats« vid kolonundersökning. 22 av 307 patienter i Västerbotten hade fått kolon undersökt 5 år–3 månader före diagnosen kolorektal cancer.