Med anledning av ett ökat antal biverkningsrapporter från enskilda användare av kopparspiral genomförde Läkemedelsverket nyligen en utredning [1]. Bakgrunden var rapporter av »nya« biverkningar (till exempel trötthet, stress, depression, ångest eller premenstruellt syndrom), symtom som inte tidigare har associerats med spiralanvändning. Inget belägg för orsakssamband framkom mellan användning av kopparspiral och de inrapporterade allmänna symtomen. Inga publicerade studier påträffades som kunde ge stöd för att de beskrivna symtomen orsakades av användning av kopparspiral.

Finns grund för hypotesen att kopparspiralanvändning kan leda till kopparöverskott som skulle kunna förklara symtomen, vilket framförs i ett debattinlägg i Läkartidningen av Agneta Schnittger och Lina Rosengren (se länk i slutet av artikeln, red anm)? 

I utredningen uppgav tillverkaren (Bayer) att mängden koppar som frigörs från NOVA T380 motsvarar 0,03–0,3 mg (0,08–0,68 μg/mm2) dagligen under fem års användning. Enligt Livsmedelsverket är det rekommenderade dagliga intaget av koppar 1–2 mg och bör inte överskrida 5 mg [2]. Det finns inte mycket att hämta i litteraturen under senare tid om serumkopparnivåer hos spiralanvändare. Vid en sökning i litteraturen påträffades inga studier som kunde förklara de beskrivna symtomen som orsakade av kopparöverskott.

När amerikanska Food and Drug Administration 1984 granskade och godkände kopparspiralen TCu 380 angavs att serumkopparnivåerna hos grupper av användare »låg inom normala nivåer efter 1, 2 eller 3 års användning och visade ingen tendens till ökning med tiden« [3].

Kopparspiraler har använts i stor skala sedan början av 1970-talet. De första hade en kopparyta på 200–250 mm2 och rekommenderades för tre år. Under sent 1970-tal inleddes stora multinationella och ofta WHO-initierade studier som rapporterade både bättre skydd mot graviditet och längre användningstid med kopparspiraler som hade en större kopparyta, 300–380 mm2.

I dag är kopparspiral en etablerad, reversibel, långverkande och av många omtyckt preventivmetod med hög effektivitet. Globalt beräknas att drygt 14 procent av kvinnor i fertil ålder använder spiral, de flesta kopparspiral [4]. Användningen varierar stort mellan länder och är allra högst i Asien. I Norden har användningen av kopparspiral alltid varit hög och beräknas ligga på 15–20 procent [4].

Många kliniska studier med olika typer av kopparspiral har publicerats genom åren och den typiska biverkningsprofilen är väl etablerad sedan länge (till exempel riklig mens, mellanblödningar och smärta). En systematisk genomgång av randomiserade studier av tio olika kopparspiraler med olika kopparyta (200–380 mm2) omfattade 35 prövningar med sammanlagt 48 000 kvinnor och undersökte bland annat effektivitet och biverkningar som orsak till spiraluttag [5]. Författarna konkluderade att spiraler med 380 mm2 hade högre effektivitet, men vad gäller biverkningsmönster rapporterades inga skillnader mellan de olika spiralerna.

Mot bakgrund av den omfattande användningen av kopparspiral under mer än 40 år ter sig hypotesen att kopparspiral skulle kunna orsaka ett kopparöverskott, som i sin tur leder till en rad symtom, osannolik. Om ett sådant samband hade funnits borde det rimligen redan ha upptäckts.

Läs debattartikeln:

Kopparspiral – dags att ta kvinnors symtom på allvar

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.